Månads arkivering juni 2008

Läkemedel bakom många vårdskador

Socialstyrelsen har studerat hur ofta patienter skadas i sluten somatisk vård i Sverige. Nästan 2 000 journaler från oktober 2003 till och med september 2004 har granskats av sjuksköterskor och läkare för att identifiera så kallade vårdskador, det vill säga skador som orsakats av vården och som hade kunnat undvikas. Journalerna har bedömts utifrån 18 kriterier, där läkemedelsbiverkning var en del.

Resultatet visar att 8,6 procent av patienterna fick vårdskador under den aktuella perioden eller hade drabbats av vårdskador under året innan det vårdtillfälle som studerades. Nästan tio procent av de skadade patienterna fick bestående men eller funktionsnedsättning och i tre procent av fallen bidrog vårdskadan till att patienten avled.

En vårdskada ledde i snitt till sex extra vårddygn, vilket motsvarar 630 000 extra vårddygn på ett år ? eller nästan en tiondel av samtliga vårddygn under ett år. Flest skador sker inom de kirurgiska verksamhetsområdena medan en dryg fjärdedel inträffar till följd av läkemedelsbehandling. Men Socialstyrelsen betonar att syftet med undersökningen inte har varit att titta på skillnader mellan olika områden.

Johan Carlson, chef för Socialstyrelsens tillsynsavdelning, menar i ett pressmeddelande att mycket har hänt på patientsäkerhetsområdet sedan 2003-2004 men att det fortfarande krävs insatser för att bland annat förbättra läkemedelshanteringen.
– Precis som andra avancerade verksamheter som flyget och processindustrin, behöver vården utveckla ett system med egenkontroll av de egna rutinerna, säger han i pressmeddelandet.

Socialstyrelsen kommer att kontrollera hur patientsäkerhetsarbetet utvecklas genom att undersöka på nationell nivå hur det ser ut med säkerhetssystemen i vården.

Utökad indikation för Gardasil

Gardasil är redan godkänt för att förebygga livmoderhalscancer, allvarliga cellförändringar i livmoderhalsen och de yttre könsorganen samt kondylom. CHMP rekommenderar nu en utökad indikation, där förebyggande av allvarliga cellförändringar i vagina som orsakas av HPV-typerna 16 och 18 ska ingå. Omkring 90 procent av all HPV-relaterad vaginacancer orsakas av dessa varianter, enligt Sanofi Pasteur MSD, som producerar Gardasil. De räknar med ett beslut från EU-kommissionen gällande den utvidgade indikationen inom några veckor.

Gardasil godkändes för första gången 2006 och vaccinet är avsett för personer i åldern 9 till 26 år.

Olaglig svensk internethandel kartlagd

I Sverige måste alla läkemedel godkännas av Läkemedelsverket och de får endast säljas av Apoteket AB, med vissa undantag för bland annat naturläkemedel och nikotinläkemedel. Men internethandeln med läkemedel har ökat och Läkemedelsverket har nu kartlagt de svenskspråkiga webbplatser som bedriver olaglig läkemedelsförsäljning.

Totalt 72 webbplatser har identifierats, varav 51 uppfyllde Läkemedelsverkets uppställda kriterier för att klassas som olagliga. Dessa har delats in i tre grupper. Den ena gruppen utgörs av redan polisanmälda webbsidor, den andra och största gruppen säljer eller gör reklam för olika receptbelagda läkemedel, vilket inte heller är tillåtet med undantag för vacciner mot infektionssjukdomar, och den tredje handlar om nordiska webbplatser där Läkemedelsverket samarbetar med nordiska kontrollmyndigheter.

Läkemedelsverket kommer att gå vidare med olika åtgärder. Till en början informerar de webbplatserna om att verksamheten är olaglig och därefter  kommer de eventuellt polisanmäla om aktiviteterna fortgår.

Patienter ändrar ordinationen

Ann-Charlotte Mårdby vid Institutionen för medicin, Göteborgs universitet, har studerat läkemedelsuppfattningen hos universitetsstudenter, verksamma läkare, sjuksköterskor, receptarier och apotekare samt apotekskunder ? som här representerar patienterna. Framför allt sågs skillnader i patienters syn på läkemedel jämfört med de övriga gruppernas, vilket kan bidra till sämre hälsa och ökade vårdkostnader.

Personerna som ingick i studien har till exempel fått ange om de uppfattar läkemedel som beroendeframkallande, om de anser att läkemedel är gifter eller om de tycker att det ibland är nödvändigt att avbryta medicineringen. Resultatet visar att patienter uppfattar läkemedel som mer skadliga än vad sjuk- och hälsovårdspersonal gör.
– Och uppfattar man läkemedel som mer skadliga är det också större risk att man inte följer sin ordination, säger Ann-Charlotte Mårdby.

Avhandlingen visar även att läkare, apotekare och receptarier ser mer positivt på läkemedel än vad sjuksköterskor gör.
– Resultaten i sig är inte överraskande, men de är viktiga och det här har inte studerats tidigare. Vi har visat att inställningen till läkemedel är densamma bland studenterna i början av samtliga utbildningar men sedan händer det något. Kanske beror det på att omvårdnad är en väldigt central del i sjuksköterskeutbildningen, vilket skulle kunna göra sjuksköterskor mer benägna än de övriga att se alternativ till läkemedelsbehandling, säger Ann-Charlotte Mårdby.

Hon menar dock att skillnaderna i synen på läkemedel skulle kunna utnyttjas på ett positivt sätt genom ökad kommunikation mellan alla parter i hälso- och sjukvården.
– Det är även viktigt att det finns en medvetenhet om att patienterna kanske inte delar personalens uppfattning om läkemedel och att det finns tid för patienten att berätta om sina funderingar och sin oro, säger hon.

I avhandlingen har även apotekskunderna fått ange hur väl de följer läkemedelsordinationer. I ett frågeformulär har de fått fylla i om de glömmer att ta läkemedel, ändrar doseringen eller gör avbrott i medicineringen.
– Att hälften av patienterna inte följer läkemedelsordinationen har egentligen varit känt ända sedan 1970-talet men vi reagerade på att det var så pass många i denna grupp som gjorde uppehåll i sin medicinering. Att glömma är en annan sak men här handlar det om ett medvetet val, kanske för att patienterna inte tycker att läkemedelsintaget är förenligt med den aktuella livsstilssituationen. Kanske gör de till exempel ett uppehåll under semestern, säger hon.

Avhandlingen försvaras på fredag, den 13 juni.

Forskning om generikautbyte finansieras

Konkurrensverket ska stödja tre forskningsprojekt med fokus på kvalitet inom vård och omsorg, fri handel och prissättning av läkemedel. Tillsammans får projekten drygt 1,2 miljoner kronor.

Johan Stennek vid Göteborgs universitet ska studera hur referensprissättning och obligatorisk läkemedelssubstitution har påverkat utbytet av föreskrivna läkemedel mot generika. Han ska även titta på vilka följder ett utbyte har fått för priskonkurrensen på apoteksmarknaden. Johan Stennek ska dessutom genomföra en fältstudie för att analysera hur apotekspersonalen kan informera kunderna för att uppmuntra till generikautbyte.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng