När Lars Reje drar igång utredningen av den svenska apoteksmarknaden anlägger han direkt ett EU-perspektiv.
Visserligen är detaljhandeln med läkemedel inte harmoniserad inom EG-rätten, men det är ett antal funderingar och processer igång i Europa, påpekar han.
En av dessa gäller vem som ska få äga apotek. Ägarrestriktioner finns och diskuteras i flera länder. Ett fall är under beredning i EG-domstolen.
– Man talar i direktivet om ett hållbart system, då måste vi också se vad som är på gång ur ett Brysselperspektiv, säger Lars Reje.
Att utredaren har kort tid på sig är alla aktörer överens om.
– Jag gjorde en lista. Det blev upp mot 50 olika punkter, varav en del är rätt kvalificerade. Så visst är det en oerhört tight tidsplan. Men som konsult är jag van att jobba mot deadlines och med bra kvalificerat folk i utredningsstaben har jag gott hopp om att det ska fungera.
Konkurrensverkets kritik mot tågordningen; att utredaren borde ha möjlighet att föreslå en omreglering av det receptfria sortimentet först, vill han inte kommentera mer än att han accepterat direktiven.
– Och de är entydiga i det avseendet.
Årlig arkivering 2007
EU-diskussion om apotek påverkar utredarens förslag
?Falska kunder? avslöjade
dålig rådgivning på apoteken
Utifrån de attitydundersökningar som Apoteket AB gör tycks allmänhetens förtroende för företaget vara mycket gott.
Det tycker Cecilia Bernsten, ordförande i Sveriges Farmacevtförbund, egentligen är oroande. Skälet är att den studie som hon, tillsammans med professor Mary Tully vid enheten för samhällsfarmaci vid Uppsala universitet varit projektledare för, visar att kunder ofta inte får den rådgivning man bör få.
Till exempel tycks personalen sällan fråga om kunden vet vad läkemedlet ska användas för, trots att han eller hon tidigare inte använt det.
Studien, Rådgivning på apotek i Sverige, genomfördes som en Mystery shopping, det vill säga information samlades in av personer som utgav sig för att vara patienter. Recepten var utskrivna av läkare på vanliga receptblanketter. ?Kunderna? har, om de fått frågan om de använt läkemedlet tidigare, svarat nej.
300 apoteksbesök
– Vi har varit extremt försiktiga med vilka krav vi ställt på information och rådgivning. Det har bara handlat om vad som ska ges när det gäller den här typen av läkemedel.
Studien visar att 37 procent av ?patienterna? inte fick några frågor, och 24 procent inte fick information. Det var alltså vanligare att personalen informerade än förhörde sig om patientens egna frågor för att därefter kunna ge den anpassade information som man enligt receptföreskrifterna ska ge.
Allvarlig brist på rådgivning, det vill säga när ?patienten? vare sig fick frågor eller information om läkemedlet gällde för 16 procent av apoteksbesöken.
Sveriges Farmacevtförbund ska informera Socialstyrelsen och Läkemedelsverket om resultatet av studien.
– Myndigheterna ska ju övervaka att receptföreskrifterna efterlevs, säger Cecilia Bernsten.
Överklaganden ska inte löna sig
Regeringen vill att de beslut som Läkemedelsförmånsnämnden (LFN) fattar ska gälla omedelbart. Idag pågår rättsprocesser som innebär att läkemedlen är kvar i subventionssystemet i väntat på domstolsutslagen.
LFN beräknar att samhället skulle ha sparat 180 miljoner kronor om året om besluten börjat gälla omedelbart.
Regeringen vill även ge Läkemedelsverket rätt att besluta om utbyte i samband med godkännandet. Idag är beslutet knutet till LFNs om subvention, vilket gör att eventuellt utbyte fördröjs. Genom att flytta bestämmelserna om utbyte från lagen om läkemedelsförmåner till läkemedelslagen kommer det i framtiden att gå snabbare.
>br>När lagrådet sagt sitt om förslagen lägger regeringen en proposition, troligen under våren.
SSRI-preparat till äldre ökar risk för frakturer
Det är sedan tidigare känt att regelbundet intag av selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) ökar risken för frakturer hos äldre. Denna riskökning har förklarats med att SSRI ger högre risk för benskörhet och även leder till fler fallolyckor. Men nu visar det sig att ytterligare faktorer kan spela in. I en nyligen avslutad studie, där forskarna kompenserat för både benskörhet och ökad fallrisk, ökade antalet frakturer ändå. Resultaten pekar alltså på att det skulle finnas andra, okända effekter, av SSRI-preparaten som leder till en ökad frakturrisk.
Resultaten, som publiceras i januarinumret av Archives of Internal Medicine, baserar sig på en populationsstudie omfattande 5008 personer. Samtliga var över 50 år och följdes under fem år. Ett dagligt intag av SSRI-preparat visade sig öka risken för frakturer med det dubbla.
10 000 får gå från Pfizer
I måndags kväll svensk tid meddelade Pfizers koncernchef Jeffery Kindler, att företaget ska göra sig av med cirka 10 000 av totalt 106 000 anställda runt om i världen. Besparingarna kommer också att drabba de runt 1 300 personer som är anställda i Sverige
– Det är för tidigt att säga exakt hur det kommer att påverka oss i Sverige, säger Gisela Lindstand, informationsdirektör på Pfizer.
Hon säger också att beskedet om nerdragningarna var väntat men att förändringsarbetet inte bara är negativt utan också innebär möjligheter att flytta över resurser från renodlad säljverksamhet till läkemedelsutveckling.
Besparingarna kommer trots att företaget redovisat en nettovinst på 9,45 miljarder dollar för fjärde kvartalet 2006.
Astma/KOL-patienter hämtar inte ut recept
En ny studie från NEPI, Nätverk för läkemedelsepidemiologi, visar att patienter med astma eller KOL hämtar ut mindre än hälften av de läkemedel de blivit föreskrivna. Studien visar också att det inte är någon skillnad på resultatet om uttagsföljsamheten mäts manuellt via insamlade receptkopior eller om informationen hämtas från en receptdatabas. Båda mätmetoderna visade att under ett år hade endast 28-35 procent av dessa patienter en tillfredställande uttagsföljsamhet.
Mathias Uhlén förste svenske Scheelepristagaren
Mathias Uhlén är verksam vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm där han ansvarar för projektet Human Protein Atlas, HPA, en världsunik kartläggning av människans samtliga proteiner. HPA är ett samarbete mellan KTH och Uppsala Universitet och en direkt fortsättning på HUGO-projektet där människans arvsmassa kartlades. Målet är att sammanställa en bildatlas med de cirka 30 000 proteintyper som finns i den mänskliga kroppen.
Kunskaper om proteinerna är viktig för att förstå livsprocesser och sjukdomsförlopp i kroppen och spelar också en nyckelroll vid utveckling av nya läkemedel.
Mathias Uhlén har sedan 1980-talet arbetat med att utveckla effektiva metoder för att utvinna och rena mänskliga proteiner. Han har ett sjuttiotal patent inom området och har varit med om att grunda flera bioteknikföretag, till exempel Affibody och Atlas Antibodies AB.
EMEA är nästan ikapp FDA
Enligt en rapport från Tufts Center for the Study of Drug Development (CSDD) har den europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA blivit mycket snabbare på att godkänna nya läkemedel. Rapporten visar hur snabbt läkemedlen blivit godkända på båda sidor om Atlanten under åren 2000-05. Mediantiden för ett godkännande var nästan identisk: 15,8 månader för ett EMEA-godkännande och 15,7 månader för ett godkännande från amerikanska FDA.
Nya regelverk och påskyndade bedömningsprocesser är några av anledningarna till framgången.
Men rapporten visar också att av 71 produkter godkändes fortfarande 47 av dem snabbare i USA. Däremot var det en större variationen i godkännandetiderna, ibland kortare och ibland längre, på andra sidan Atlanten.
Apoteket finansierar professur
Professuren, som innehas av öron-näsa-halsläkaren Göran Petersson, är en del av apotekets satsning på ökad IT-använding inom vård och läkemedelsanvändning.
– För att IT med sina möjligheter ska komma till sin rätt krävs mer användarvänliga och standardiserade system än vad som vanligtvis förekommer idag, säger Göran Petersson i ett pressmeddelande.
Orifarm återkallar Concerta
Det var i tisdags som Orifarm AB fick in två reklamationer som gjorde dem uppmärksamma på felmärkningen. Det har nu lett till att de återkallar de berörda förpackningarna som levererats till apoteket sedan november 2006. Även ett antal förpackningar som är märkta med 36 mg återkallas. Totalt rör det sig om cirka 1000 förpackningar. Läkemedelsverket uppmanar också patienter som har fått felaktigt märkta tabletter att gå till apoteket och byta ut dem.
Det finns ingen omedelbar medicinsk fara med att få i sig dubbel dos, men vid upprepade tillfällen kan det leda till biverkningar som rastlöshet, huvudvärk, sömnsvårigheter och hjärtklappning. Concerta, som innehåller metylfenidat, är sedan 2002 godkänt för behandling av ADHD.
Patienter med läkemedelsstentar ska behandlas i ett år
Det är en rad amerikanska hjärtorgantisationer med American Heart Association i spetsen som kommer ut med en gemensam rekommendation. Patienter med läkemedelsavgivande stentar ska äta acetylsalicylsyra i kombination med klopidogrel i ett år för att på så sätt minska risken för att blodproppar bildas. Panelen säger att man inför en operation noga ska gå igenom patientens situation. Om det finns minsta risk för att patienten inte kommer fullfölja medicinering, eller om nya operationer behöver göras inom ett år, är det bättre att välja en vanlig metallstent.
Panelen refererar till forskning som visar att dödsfrekvensen de första elva månaderna bland de patienter som inte fullföljer medicineringen är 7,5 procent, jämfört med 0,7 procent hos de som inte avbrutit behandlingen.
Apoteket öppnar 25 nya apotek 2007
Under 2006 öppnades 22 nya apotek, och planen för 2007 är att utöka ytterligare. Utöver de nya apoteken ska också öppettiderna på de befintliga apoteken bli längre.
– Vi ökar takten i öppnandet av nya apotek som en viktig del i vårt arbete att förbättra tillgängligheten för den som behöver läkemedel eller rådgivning, säger vd Stefan Carlsson i ett pressmeddelande.
Läkemedel mot Parkinsons har fått utökat godkännande
Preparatet har funnits på den europeiska marknaden sedan mars 2006, men då enbart för behandling av tidiga stadier av Parkinsons sjukdom. Den aktiva substansen är rotigotin och är en dopaminagonist som tillförs kroppen genom ett plåster. Neupro kan nu användas antingen som monoterapi eller i kombination med levodopa från sjukdomens start genom de olika stadierna och ända tills effekten av levodopa avtar.
Hiv-smittade lever längre
En 25-åring som idag smittas med hiv kan räkna med att leva till 64 års ålder. För tio år sedan var den förväntade livslängden istället 32 år. Det har danska forskare kommit fram till när de följt 4500 hiv-smittade danskar sedan 1995, skriver Jyllands-Posten.
– För tio år sedan hade ingen förväntat sig att behandlingen skulle bli en så stor succé, säger ledaren för Den Danske HIV Kohorte Niels Obel till Jyllandsposten.
Han säger också att de förbättrade prognoserna kan få stor betydelse för hiv-patienternas möjligheter att söka jobb och teckna försäkringar.
Nu i PC miljö
Rubee rubbe rubbe
Ingress ingress ingress
Hjkhjkhjkhjk
Hjkhjkhjkhk
Hjkhjkhjk
Nytt cancerläkemedel blockerar blodtillförseln
Flera djurstudier har tidigare visat att kväveoxid troligtvis är viktigt för tumörers förmåga att öka sin blodtillförsel. Det har lett till tron att en blockering av de enzym som tillverkar kväveoxid skulle kunna bli ett möjligt medel mot cancer. Studien som presenteras i Lancet Oncology idag är ett steg på vägen.
De brittiska forskarna, under ledning av Peter Hoskin, har testat att ge substansen L-NNA till arton cancersjuka patienter i en fas-1 studie. Substansen blockerar enzymet kväveoxidsyntas och hos de åtta patienter som fick den högsta dosen såg de att tumörens blodvolym minskade efter en timme. Efter ett dygn var blodvolymen fortsatt minskad.
– Den bestående minskning av tumörens blodvolym som vi såg hos patienterna efter att de bara fått en enda dos av L-NNA är mycket spännande, och det finns potential för att använda detta som ett bra antivaskulärt medel mot cancer, säger Quan-Sing Nu som är en av forskarna bakom studien i ett pressmeddelande.