Månads arkivering augusti 2007

Förskrivning ökade efter sjuksköterskereform

0

Det är de brittiska allmänläkarnas tidning Pulse som gått igenom statistiken för läkemedelsförskrivningen och jämfört maj 2006 med maj 2007. Syftet var att se vilken effekt den reform haft som innebar att sjuksköterskor fått full förskrivningsrätt.

Statistiken visar att det totala antalet recept som är förskrivna av sjuksköterskor ökade med 49 procent under året. Men för vissa läkemedel har ökningen varit betydligt kraftigare. Antibiotikumet ciprofloxacin ökade med 218 procent, det antidepressiva läkemedlet paroxetin ökade med 262 procent och diabetesläkemedlet rosiglitazon med 245 procent.
? Sjuksköterskornas kunskaper om diagnoser är löjligt dåliga. Det tar en läkarstudent fem år att bli kompetent nog att ställa olika diagnoser. Det är bara ett land som har brist på läkare som tillåter det här, säger Hugh McGavock, professor med inriktning på förskrivning, till Pulse.

Sjuksköterskorna som har förskrivningsrätt har fått en 26 dagars teoretisk utbildning och 12 dagar handledarledd praktik.

Läkare riskerar böter för mutbrott

0

På torsdagen avslutades rättegången i Jönköping mot tre läkare
och fyra läkemedelsrepresentanter. Enligt åklagaren var en Pragresa som läkarna
åkte på i augusti 2003 en muta. Straffet bör vara böter menar åklagaren, och
eventuellt villkorlig dom för klinikchefen, rapporterar TT.

Kliniken vid Ryhovs sjukhus samlade in 64 000 kronor
från sju olika läkemedels- och implantatföretag för att kunna resa till Prag. Alla åtalade nekar till brott.
Försvaret menade att när varje företags donerade summa delas upp på de 42
anställda som deltog på resan blir summan försumbar, och kan inte hävdas vara
en muta.

Domen väntas om två veckor.

Läkemedelsverket varnar för Prexige

0

Tidigare den här månaden beslutade Läkemedelsverket i Australien att dra in cox 2-hämmaren Prexige (lumiracoxib) på grund av allvarliga biverkningar. Två personer hade fått så kraftig leverpåverkan av läkemedlet att de avlidit.
EU har nu utrett Prexige och skärpt riktlinjerna för behandling med läkemedlet.

Svenska Läkemedelsverket uppmanar idag personer som misstänker negativ påverkan av det antiinflammatoriska preparatet att avsluta behandling och kontakta sin läkare snarast möjligt. Symtom som kan vara tecken på leverpåverkan är allmän sjukdomskänsla, nedsatt aptit, trötthet, obehagskänsla i magen, klåda och gulfärgning av huden eller ögonvitorna.
Myndigheten anser inte att de patienter som inte känt av några problem bör avbryta behandling utan att ha konsulterat läkare.

Hur kommer det sig att ni nöjer er med att uppmana till vaksamhet när myndigheterna i Australien har dragit in Prexige?
–    I Australien har doseringen varit 200-400 mg, medan doseringen inom EU är 100 mg. Men den här uppmaningen är bara ett steg på vägen. Det är inte säkert att det stoppar här, säger Björn Beermann, professor, Läkemedelsveket.

Senare i höst tar CHMP, Europeiska läkemedelsmyndigheternas rådgivande grupp, slutgiltig ta ställning till Prexige vara eller icke vara.
I Europa är Prexige godkänt för att lindra symtom vid artros i knä och höft. Drygt sju miljoner människor i världen har behandlats med läkemedlet, men enligt Björn Beermann har endast ett 40-tal förpackningar sålts i Sverige.
Läkemedelsverket uppger att totalt elva fall med allvarlig leverpåverkan har rapporterats i världen och att inga av dessa är i Sverige.

Apoteket får konkurrens på sjukhusen

0

I det delbetänkande som Lars Reje lämnar till socialminister Göran Hägglund på måndag kommer huvudförslaget vara att landstingen inte ska vara tvungna att använda Apoteket AB som leverantörer av läkemedel till slutenvården. Det skriver Dagens Medicin idag.

Enligt tidningen föreslår Lars Reje också att sjukhusen inte har något krav på sig att ha varken sjukhusapotek eller avdelningsförråd. Däremot ska alla sjukhus utse en chefsfarmacevt som ska ha en liknande ställning som chefsläkaren på sjukhuset.  

Ny modell ska ge säkrare Warandos

1

Patienter som ges det
blodförtunnande läkemedlet Waran (warfarin) kräver noggrann övervakning och
läkemedlet hör till de preparat som orsakar flest allvarliga biverkningar i
Sverige. Problemet är att Waran har ett smalt terapeutiskt fönster samtidigt
som responsen på den aktiva substansen varierar kraftigt patienter emellan.

Den amerikanska forskargruppen
har haft som mål att ta fram en algoritm för att förutse optimal dos innan
läkemedlet sätts in. Algoritmen kombinerar gentest, International Normalized
Ratio (INR) och kliniska data. För att så många som möjligt ska kunna använda sig av algoritmen har forskarna gjort sin modell för bättre Warandosering allmänt tillgänglig på webbplatsen
warfarindosing.org.

Modellen bygger på ett försök med 92 patienter som hade
genomgått ortopediska ingrepp.
Forskarna undersökte patienterna med avseende på de två generna CYP2C9 och
VKORC1 som påverkar hur snabbt Waran bryts ner i kroppen respektive hur kraftig
effekt patienterna får av läkemedlet.

Enligt forskarna är generna
betydelsefulla för att bestämma rätt dos antikoagulantia. I undersökningen
framkommer också att blodförlust under operation och rökning påverkar lämplig
dos.

Magnus Ingelman-Sundberg, professor
vid sektionen för farmakogenetik, Karolinska institutet i Solna, säger att det
pågår en mängd studier som syftar till att utvärdera genteknik för att ställa
in Warandos.

Han är positiv till idén.
– Med hjälp av de här gentesterna får vi en prediktion på 60 procent. Idag har vi inte någon prediktion överhuvudtaget för inställning av Waran. Om man prövar för CYP2C9 och VKORC1 blir det lättare att hitta rätt dos snabbt och man skulle till viss del kunna undvika att patienter som är känsliga för läkemedlet får allvarliga biverkningar. Idag är det trial and error som gäller för dosinställning.

Magnus Ingelman-Sundberg är
övertygad om att gentester kommer att användas för att ställa in lämplig dos
Waran, men säger att det krävs fler prospektiva studier för att övertyga
kliniskt verksamma läkare.  

Studien har publicerats online och utkommer i september i
American Society of Hematology´s tidskrift Blood.

 

Kontrovers om apotekets kötider

0

Apoteket mäter sina kötider i minuter från att kunden tagit
en nummerlapp till det att de kommer fram till en receptdisk. Och kötiden har
minskat meddelade Apoteket i morse i sin halvårsrapport. Vd:n Stefan Carlsson
talade samtidigt om att de inte var nöjda än, målet är att nittio procent av
kunderna inte ska behöva vänta längre än fem minuter.

Det här fick Farmaciförbundet att
ilskna till.
? Apotekspersonalen har fått hårt styrda mål om en kötid på högst fem minuter
från nummerlapp till receptdisk. För att hålla tiden skickas de kunder med
många recept, alltså oftast de sjukaste patienterna, vidare till att vänta i en
annan kö i så kallad utökad service. De kan i verkligheten få vänta mycket
länge, säger Faramaciförbundets ordförande Carina Jansson i ett utlåtande.
? Vi ser helst att man skulle mäta från det att kunden kommer in på apoteket
tills den kommer ut med sitt recept, säger Carina Jansson.

Apotekets halvårsrapport visade
också ett rörelseresultat på 330 miljoner kronor, vilket är 170 miljoner kronor
mer än samma period förra året. Intäkterna från receptbelagda läkemedel ökade
med 3,7 procent till 13 215 miljoner kronor.  

Moderater vill avskaffa receptfritt först

0

Enligt de direktiv som regeringen gett till
apoteksmarknadsutredaren Lars Reje ska avregleringen av monopolet börja med receptbelagda
läkemedel. Men moderata riksdagsledamoten Cecilia Widegren går idag ut med ett
pressmeddelande där hon istället föreslår att nästa steg blir att de tio vanligaste receptfria läkemedlen får säljas i vanlig handel.
? Regeringen har ett lagförslag som snart går igenom om att nikotinläkemedel ska
få säljas i vanliga affärer. Jag vill att den propositionen kompletteras med att
de vanligaste receptfria läkemedlen får säljas på samma sätt, säger Cecilia Widegren,

Hon tycker alltså inte att direktiven till Lars
Reje ska skrivas om, utan att avregleringen av de vanligaste tio receptfria
läkemedlen ska ske parallellt med den stora apoteksmarknadsutredningen.
? Jag tror att det är viktigt att visa för allmänheten vad den här
avregleringen handlar om, nämligen att öka tillgängligheten. Och ett bra sätt är att man så fort som möjligt
ökar tillgängligheten av de läkemedel som folk använder mest.  

Förslaget får kritik från Sveriges Farmacevtförbund som
hellre ser att receptbelagda läkemedel är det som avregleras först.
? Om man ser på den här frågan långsiktigt så är målet att öka tillgängligheten
av alla läkemedel. Men om man släpper på försäljningen av de receptfria
läkemedlen först tar man död på marknaden för de apotekare som vill starta eget
apotek. Och i längden påverkar det tillgängligheten negativt.

Cecilia Widegren håller inte med om det argumentet.
­? Jag förstår deras argumentation i stort, men jag säger inte heller att vi
ska släppa alla receptfria läkemedel fria utan bara de vanligaste. Jag ser den
här frågan utifrån ett medborgarperspektiv och inte från ett
apotekarperspektiv.

   

Mycket fusk vid internetförsäljning av läkemedel

0

Konsultföretaget Markmonitor, som arbetar för att skydda
olika företags varumärken, har gjort en stor genomgång av
försäljningen av olika läkemedel på internet. De har undersökt 3160 nätapotek
och mätt försäljningen av de tre mest sålda läkemedlen i USA samt de tre
preparat som det söks mest efter på internet. Företaget vill inte gå ut med vilka preparaten är, men det handlar om ett livstilsläkemedel, två kolesterolsänkare, ett sömnmedel, ett ångestdämpande och ett antipsykotiskt läkemedel.

Av de undersökta försäljarna var bara fyra godkända enligt
industrins ?Verified Internet Pharmacy Practice Sites?, en slags legitimation
för nätapotek. Tio procent av de undersökta nätapoteken skriver uttryckligen på
sina hemsidor att det inte behövs något recept. Över hälften har inget system
för säker dataöverföring, vilket gör att patienternas information inte skyddas.
Tjugo procent av de beställningsmejl som DataMonitors datorer lyckades fånga
upp innehöll okrypterad information om kunderna.

Priserna på läkemedlen skiljde sig också markant mellan de
godkända återförsäljarna och resten. Ett av läkemedlen kostade i snitt 10,85
dollar hos de godkända nätapoteken, och 2,72 dollar hos de andra. Enligt
rapporten är det priset så pass mycket lägre än all annan försäljning att det
tyder på att produkterna troligtvis är förfalskade.

Av de nätapotek som undersöktes hade 59 procent sin bas i
USA och 18 procent i England. Nätapoteken hade i genomsnitt var för sig 32 000
besökare per dag.

USA godkänner nytt benskörhetsläkemedel

0

Godkännandet grundar sig på en treårs-studie som visar att läkemedlet stärker benet och minskar antalet frakturer i höft, rygg, handled och revben hos kvinnor med postmenopausal osteoporos. I somras har preparatet även fått klartecken för godkännande av europeiska läkemedelsverkets rågivande grupp CHMP, och Novartis räknar med ett godkännande i Europa inom tre månader. I Europa går preparatet under namnet Aclasta.

Preparatet är, precis som många andra osteoporosläkemedel, en bisfosfonat. Men Aclasta är det första läkemedlet som bara behöver tas en gång per år.
? Det här är ett välkommet tillskott för många patienter som har svårt att svälja eller följa de behandlingar med bisfosfonater som finns idag, säger Håkan Sinclair, överläkare vid rehabkliniken på Borås sjukhus.
? Särskilt som det ofta handlar om lite äldre patienter är det bra om det blir en förenklad medicinering.

Samtidigt tror Håkan Sinclair att det kommer att ta lite tid innan den nya behandlingen finner sin plats i sjukvården, även efter ett europeiskt godkännande.
? Det är klart att det här måste organiseras eftersom läkemedlet ska ges via infusion, och där kan det nog bli en del diskussioner mellan sjukhus och primärvård om vem som ska administrera det hela.

 

  

Ny vd för Apotekets handelsvaror

Enligt ett pressmeddelande från Apoteket har Fredrik Söderberg tidigare erfarenhet av detaljhandel och försäljning, bland annat inom ICA och som vd för en restauranggrossist. Han arbetar idag som försäljningschef på Adara och tillträder sin nya tjänst 1 september.

Carina Altsjö är från augusti ny chef för Apotekets egenvårdsenhet, vilket inkluderar receptfria läkemedel, naturläkemedel och vissa utvärtes läkemedel. Hon arbetar idag som kategorichef på Apoteket med ansvar för nikotinläkemedel, allergi och tand/mun.

 

Canceröverlevnad hög i Sverige

0

Överlevnaden i cancer ökar totalt i Europa, och skillnaderna
mellan länderna minskar. Det visar två artiklar som publiceras i Lancet Oncology online
idag och som båda baseras på EUROCARE-studien. Studien är en internationell
populationsbaserad analys av canceröverlevnad med data ur 83 register från 23
länder.

Överlevnaden i de fyra vanligaste cancerformerna, det vill
säga kolorektalcancer, lungcancer, bröstcancer och prostatacancer, är högst i
Sverige, Finland och Norge. Här överlever 57 procent de första fem åren efter
diagnos. Därefter kommer Sydeuropa, efter dem England och Irland, och lägst är
överlevnaden i Östeuropa.

Studien tittar också på hur mycket pengar länderna totalt satsar på
sjukvård. De länder som har de högsta utgifterna har också de högsta
överlevnadstalen. Men här sticker både England och Danmark ut, som har
lägre överlevnad än andra länder med motsvarande utgifter. Detta, menar forskarna, visar att det inte bara handlar om pengar utan också om hur man organiserar sin cancervård.

Författarna till den ena artikeln, ledd av Arduino
Verdecchia, skriver i sin slutsats att mycket finns att vinna på en gemensam
europeisk cancerplan som kan hjälpa alla länder att ta till sig modern
diagnostik och moderna behandlingsmetoder.

 

 

Mutåtal mot läkare

0

De tre läkarna vid länssjukhuset Ryhov i Jönköping står åtalade för mutbrott på grund av en resa till Prag 2003 som till hälften var betald av olika läkemedels- och implantatföretag.

Resan hade en enda programpunkt som var av utbildingskarraktär, deltagarna besökte då ett museum med sjukhusanknytning. Resten av resan bestod enbart av social samvaro.

Fyra representater för företagen Leo Pharma, Anatomica, Ossano Scandinavia och Link Sweden är också åtalade för att lämnat muta.

Åklagare Nils-Eric Schultz säger till TT att han tycker att målet är särskilt tydligt eftersom det inte fanns några kurser eller annat på hemmaplan som ledde fram till resan. Han tycker också att det är en särskild omständighet att initiativet till resan togs från vården.

Rättegång väntas pågå i tre dagar från och med onsdag.

Östrogen – bättre tidigt än sent

0

Resultaten baseras på en analys som nyligen publicerades i British Medical Journal av den så kallade WISDOM-studien. Den startade 1999 för att utvärdera långsiktiga risker och fördelar av HRT efter menopaus. Rekryteringen till studien stoppades år 2002 när de första resultaten av den stora WHI-studien visade att kvinnor som behandlades med östrogen oftare drabbades av hjärtinfarkt, stroke och bröstcancer än andra kvinnor.

WISDOM var ursprungligen utformad för kvinnor i åldern 50 -79 år med en genomsnittlig uppföljningstid på 8,5 år, men den ändrades senare till 50-64 år och utsträcktes slutligen till 69 år. Analysen bekräftar att det sker en snabb ökning av risken för blodpropp och hjärtsjukdom hor kvinnor som påbörjar hormonbehandling vid en genomsnittlig ålder på 63 år och 15 år efter menopaus.

Varken WHI eller WISDOM har besvarat frågan om fördelar och risker vid långtidsbehandling med hormonersättning hos den stora majoriteten av kvinnor som startade behandlingen runt menopaus. Det pågår en diskussion om det finns ett ?menopausalt fönster? för terapeutiska fördelar.  I så fall har dess övre gräns inte definierats närmare och troligen varierar gränsen beroende på kvinnans hälsa och andra riskfaktorer. Forskarna poängterar att mer forskning behövs för att utvärdera effekterna vid långtidsbehandling som påbörjats i anslutning till menopaus.

Ökad livskvalitet är den vanliga motiveringen för att inleda hormonterapi och analys av livskvalitetsdata från WISDOM kommer att göras separat.
?För postmenopausal hormonterapi är cirkeln nu sluten?, hävdar gynekologen Helena Roberts från Nya Zeeland i en kommentar i samma nummer av BMJ. HRT användes ursprungligen för att behandla menopusala symtom och det är nu åter den enda rekommenderade indikationen. Där är HRT idag den bästa tillgängliga behandlingen men den ska användas i lägsta möjliga dos som krävs för att ge symtomlindring.

Okända effekter av testosteron

0

Forskare vid University of Mississippi har i djurstudier sett att testosteronsupplement till äldre djur leder till njurskador och förhöjt blodtryck. Studien gjordes på tre grupper av råttor; råttor där testiklarna opererats bort, råttor som fick testosteron samt obehandlade djur. Forskarna fann efter 13 månader att blodtrycket var signifikant högre hos de råttor som behandlats med testosteron jämfört med de obehandlade råttorna. Kastrering hade ingen inverkan på blodtrycket.

Felbehandling av barn upptäcks för sent

0

Forskarna analyserade uppgifter från en amerikansk databas över felrapporter från åren 1999 och 2004 som gällde cancerbehandling av patienter under 18 år. Forskarna identifierade 310 fall från 69 sjukhus och de kunde se att det förekom fler rapporter från större sjukhus där man oftare har tillgång till farmacevtisk rådgivning dygnet runt.

Totalt 85 procent av läkemedelsfelen upptäcktes inte innan läkemedlet nått patienten. Av dessa resulterade 15,6 procent i bättre övervakning av patienterna eller olika terapeutiska åtgärder. Fem procent av fallen var så allvarliga att de krävde ytterligare behandling eller förlängd sjukhusvistelse.
I genomsnitt förekom drygt hälften av felen på sjukhus, tio procent på öppenvårdsklinik och drygt en tredjedel på okänd plats. Av de identifierade felen var det 20 procent som uppstått inom ett apotek. Hälften av de rapporterade misstagen skedde vid administrering av läkemedel och det vanligaste var fel dos, att läkemedlet gavs vid fel tidpunkt eller att medicinen uteblev.

En tredjedel av felen uppstod vid dispensering av läkemedlet.
De vanligaste grupperna av läkemedel som var inblandade i felrapportering var antimetaboliter (39 procent) , alkylerande medel (14 procent) och antracykliner (9 procent). Metotrexat var det oftast rapporterade enskilda läkemedlet (15 procent) följt av cytarabin, etoposid och doxorubicin.
Pediatrisk vård och kvalitetsförbättrande forskning bör inriktas på säkerheten vid administrering och förskrivning av dessa potentiellt riskabla läkemedel, skriver forskarna. Personalen bör överväga att införa olika rutiner som kan öka säkerheten.

Viracept får inte säljas

Roche drog tillbaka Viracept från marknaden
i juni efter att det visat sig att produktionen blivit kontaminerad av etylmesylat. EMEA rekommenderade därefter kommisionen att
helt dra tillbaka försäljningstillståndet tills företaget kan presentera nya
data. Beslut om att återigen tillåta försäljning kan endast tas av kommissionen.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng