Månads arkivering april 2007

Regeringen ingriper inte mot Apoteket

0

Apotekets planer på att också bli ett så kallat PBM-bolag, ett avancerat grossistföretag har mött hård kritik. Läkemedelsindustriföreningen, Sveriges Farmacevtförbund, Svensk Dagligvaruhandel och de två läkemedelsdistributörerna Kronans Droghandel och Tamro har tillsammans varnat regeringen för att det försvårar för konkurrenter att etablera sig på marknaden.

Men regeringen har i dagsläget inte några planer på att agera säger Joakim Pettersson, politiskt sakkunnig på socialdepartementet.
– Vi vill inte vidta några åtgärder som undergräver Apotekets förutsättningar att driva en effektiv verksamhet och att utveckla den, säger han.
Att Apoteket har avancerade planer på att också bli ett grossistföretag är en ?knepig fråga?, säger Joakim Pettersson.
– Men företaget måste kunna förbereda sig på att deras nuvarande grossister blir deras framtida konkurrenter. Det är ju inte en farmacevt på hörnet som är den huvudsakliga konkurrenten, utan stora internationella bolag.
– Och även intressenterna har möjligheter att förbereda sig.

Lars Reje som utreder den framtida apoteksmarknaden påpekar att effekten av de förslag han kommer att lägga beror på vilken strategi ägaren staten har för Apoteket.
– Agerar man inte kommer det förstås att ta längre tid för konkurrenter att etablera sig.
– Å andra sidan, låter man Apoteket utvecklas efter eget huvud höjs ju värdet på företaget i den mån man har en strategi som går ut på att i ett senare skede sälja hela eller delar av företaget.

Betablockerare inte längre
lika bra i SBU-rapport

0

I rapporten Behandling av måttligt förhöjt blodtryck som SBU publicerade hösten 2004 konstaterades att betablockerare hade samma effekt på insjuknande i hjärtkärlsjukdom som övriga hypertonimedel.
Men bara kort efter publiceringen kom nya rön, bland annat från en svensk forskargrupp. Slutsatsen av deras metanalyser som publicerades i Lancet var att betablockerarna gav sämre skydd mot stroke än andra blodtrycksmedel.

Slutsatsen i den reviderade rapporten, som innehåller ytterligare åtta studier, är att betablockerare reducerar risken för slaganfall i mindre grad än övriga blodtryckssänkare.
– I alla fall den betablockerare, atenolol, som används mest i de jämförande studierna, säger Helena Dahlgren på SBU. Slutsatsen av den reviderade rapporten blir att betablockerare inte längre kan anses vara något förstahandsalternativ vid behandling av förhöjt blodtryck.

Men de rönen har redan slagit igenom hos läkemedelskommittéerna. Bland dessa är inte längre betablockerare ett förstahandsmedel vid okomplicerad hypertoni. När den nya informationen kom tänkte man på SBU göra en snabb uppdatering av rapporten, säger Helena Dahlgren.
– Men då tyckte vårt vetenskapliga råd att vi i stället skulle ta det lite lugnare och också ta med de behandlingsstudier som tillkommit.

Oklart om parabeners effekt

0

Parabener är konserveringsmedel som traditionellt använts i mat, kosmetik och läkemedel. Forskning har visat att de reducerar testosteronnivån och spermieproduktionen hos hanmöss.
Parabener bryts snabbt ned i levern och effekten har inte setts hos människor. Men hos spädbarn antar man att nedbrytningen sker långsammare.
Norska läkemedelsverket manar till försiktig användning av till exempel Minifom till spädbarn, eftersom medlet innehåller konserveringsmedlet.

Mikael Hoffmann ny chef för NEPI

0

När Arne Melander, som varit chef för NEPI sedan 1995, nu går i pension efträds han av Mikael Hoffmann. Han är specialist i klinisk farmakologi och infektionssjukdomar, och sedan 2002 ordförande i Läkemedelskommittén i Östergötland. Förra året disputerade han i Medicinsk vetenskap vid Linköpings universitet med en avhandling om hur begreppet risk används i samtal mellan läkare och patient. När han nu tar över som chef för NEPI så är ambitionen att fokusera verksamheten.
– Andra aktörer har börjat ta hand om läkemedelsinformation och läkemedelsekonomi som är två av NEPI:s huvudområden. Men när det gäller vårt tredje område, läkemedelsepidemiologi, finns det fortfarande mycket att göra och därför ska vi lägga vårt fokus på den frågan, säger Mikael Hoffmann.
– Vi ska se till att verkligen skapa ett nätverk med fokus på läkemedelsepidemiologi med aktörer från sjukvård, akademi och industri. 



Mikael Hoffmann vill också öka registerforskningen i Sverige.
– Det finns viss forskning som nästan bara kan göras i de nordiska länderna tack vare våra personnummer och vår tradition av registerforskning, det måste vi ta vara på bättre och där kan förhoppningsvis NEPI vara drivande.


Han tror också att förutsättningarna för NEPI:s arbete har ändrats mycket under de senaste åren.
– Tidigare var det ingen som rikigt tog ansvar för läkemedelsanvändingen men nu finns ett mycket större intresse för frågan eftersom ansvaret för läkemedel har landat i sjukvården och landstingen. Det gör att det är lättare för oss att verkligen bygga det här nätverket.


Mikael Hoffmann kommer i början arbeta 60 procent med NEPI samtidigt som han avvecklar sina övriga projekt.

En miljard till pandemiberedskap

0

Under 2008 och 2009 avsätter regeringen 300 miljoner per år till en vaccinproduktion, följt av 400 miljoner 2010. I propositionen som presenterades i förmiddags står det att pengarna vid behov ska användas till att bygga upp en produktionskapacitet och för att ingå avtal om leverans av vaccin.

Miljoner till forskning om läkemedel i miljön

0

Läkemedel i miljön är ett av sex strategiska forskningsområden som forskningsrådet Formas har beslutat att satsa totalt 60 miljoner kronor årligen på i tre år. Av de 24 miljoner som går till området Läkemedel i miljön får Jerker Fick, apotekare och miljökemist vid Umeå universitet, och hans kollegor 5,2 miljoner kronor. Gruppen ska forska på antibiotikaresistensutveckling i vattendrag. Målet är att ta fram värden som visar vid vilka kritiska nivåer man kan förvänta sig att resistens börjar utvecklas.
– Tidigare har man bara konstaterat att det finns antibiotika i våra vattendrag och att det finns bakterier som har blivit resistenta. Vi vill vända på frågan och ta reda på när detta händer så att man i framtiden kan mäta antibiotikakoncentrationen i vattnet och se om det är risk för resistensutveckling.


De antibiotika som gruppen ska undersöka är sådana som redan idag spridits från våra avlopp ut i vattendragen, till exempel tetracyklin, ciprofloxacin och erytromycin. 
För att ta fram den här skalan ska gruppen börjar med att utsätta icke-resistenta E.coli-bakterier från sediment från vattendrag för olika relevanta koncentrationer av antibiotika. Därefter ska de gå vidare och testa bland annat bakterier som redan blivit resistenta.
– Allting samspelar så det är viktigt att se vad som händer i en miljö där vissa bakterier är resistena eftersom det kan påverka andra bakteriers resistensutveckling, säger Jerker Fick.


Gruppen är tvärvetenskaplig och består av molekylärbiologer, miljökemister, apotekare och läkare.
– Det är en förutsättning för det här projektet eftersom det finns så oerhört många fällor som man kan gå i, säger Jerker Fick.


Bland de övriga projekt som tar del av de 24 miljonerna finns bland annat forskning om frivillig miljömärkning av läkemedel, hormonläkemedel och en kemisk kartläggning av alla läkemedel i Sverige.

Vioxx-uppföljare ratas av FDA:s expertpanel

0

Med tjugo röster mot en röstade amerikanska läkemedelsverkets expertpanel mot ett godkännande av Arcoxia (etoricoxib), en selektiv COX-2 hämmare som MSD vill få godkänd i USA för behandling av artros. Läkemedlet är redan godkänt i drygt 60 länder, bland annat Sverige, och genererade 265 miljoner dollar i inkomster förra året.

Men FDA:s expertpanel anser att riskerna är lika stora som med föregångaren Vioxx, och att de medicinska effekterna inte är bättre än befintliga läkemedel.
– Det här är en potentiell hälsokatastrof, sa FDA-forskaren David Graham till panelen enligt nyhetsbyrån Bloomberg.


I sina studier hade MSD diklofenak som jämförande preparat, vilket de fick kritik för eftersom diklofenak ger högre risk för hjärtattack än andra NSAID.


MSD ansökte redan 2004 om att få Arcoxia godkänt i USA, men FDA sa då att de ville ha mer data kring säkerheten. Och sedan Vioxx drogs tillbaka från marknaden 2005 har FDA en mycket restriktiv hållning mot NSAID.


FDA fattar sitt formella beslut om Arcoxia den 27 april, men det är mycket ovanligt att myndigheten går emot expertpanelens rekommendation.


Analytiker har beräknat att Arcoxia skulle sälja för 1 miljard om året på den amerikanska marknaden.

Apoteket svarar på kritiken

0

Efter att Apoteket fått kritik för sina planer på att bland annat starta en receptfabrik skriver de nu i ett pressmeddelande att deras internationella kontakter är ett led i deras arbete för en effektiv distribution av läkemedel och förbättring av läkemedelsanvändningen.
– Om Apoteket ska kunna utvecklas behöver vi söka kunskap där kunskapen finns, både inom landet och internationellt, säger Apotekets vd Stefan Carlsson i pressmeddelandet.


Apoteket skriver också att de inte kan kommenentera enskilda företag eller enskilda samarbeten, någon kommentar om samarbetet med Medco finns således inte.


När det gäller planerna på en recepfabrik, det vill säga en automatiserad process för att expediera recept, menar Apoteket att det inte handlar om att de ska bli partihandlare, utan att det är ett sätt att öka effektiviteten. Men de skriver också att ett sådant system skulle kunna ge service åt andra aktörer på marknaden.

Apoteket planerar bli grossist

0

Enligt styrelsedokument från Apoteket som Dagens medicin idag publicerar på sin hemsida stämmer misstankarna om att Apoteket för diskussioner med det amerikanska grossistföretaget Medco. Apoteket har tidigare dementerat dessa uppgifter men i dokumenten från styrelsemötet 27 mars finns tydliga planer på bland annat en helautomatiserad receptfabrik presenterade.


Dokumentet beskriver hur Apoteket kan stärka sin position genom att bli distributör av läkemedel direkt till kunder, till sina egna butiker, till franchisekedjor och till andra konkurrenter.



Med anledning av uppgifterna om Apotekets planer skrev Läkemedelsindustriföreningen, Sveriges Farmacevtförbund, Kronans droghandel, Tamro och Svensk dagligvaruhandel i förra veckan ett gemensamt brev till socialminister Göran Hägglund där de bad om ett möte. På mötet vill de diskutera frågan om huruvida Apoteket har rätt att använda tiden innan monopolet avskaffas till att försöka bygga upp ett nytt monopol som grossister. I brevet skriver de: "Vad vi nu riskerar att få är ett Apotek som dels är en aktör på detaljistmarknaden, dels äger infrastrukturen och partihandeln, och kan bestämma villkoren för andra aktörer. Det systemet gagnar varken patienter eller sjukvårdens organisationer".

Martin Nicklasson ny vd för Biovitrum

0

Martin Nicklasson, 52, är apotekare och docent i farmacevtisk vetenskap och sedan 1985 docent vid farmacevtiska fakulteten vid Uppsala Universitet.
Han har haft en rad ledande befattningar inom Astrazeneca, Kabi Pharmacia och Astra.
Biovitrum är en avknoppning från före detta Pharmacia och idag ett av Sveriges största läkemedelsföretag sett till forskningsverksamheten i landet. Företaget har en omsättning på cirka 1,2 miljarder och 550 anställda.
Martin Nicklasson tillträder vd-posten den 14 maj. 

Fiskolja förbättrar effekten av statiner

0

Patienter som äter både statiner och omega-3 fettsyran eikosapentaensyra (EPA) har en 19 procent lägre risk att drabbas av hjärtproblem. Det visar en stor japansk studie som nyligen presenterades i The Lancet, och som följt drygt 18 000 patienter som behandlats för höga kolesterolvärden under fyra och ett halvt år. Att statiner och EPA var för sig minskar risken för hjärt-kärlsjukdom har flera tidigare studier visat, men det här är den första större studie som undersöker effekten av att kombinera statinbehandling med ett dagligt intag av kosttillskottet EPA.
– Det är en intressant studie som visar en visserligen ganska svag men ändå synlig vinst av att äta omega-3. Reslutaten gör att man vill veta mer och säkert kommer det komma fler studier som undersöker det här, säger Mats Rudling, professor i experimentell kardiovaskulär forskning på Karolinska institutet.  


De studerade patienterna behandlades antingen med 5 mg simvastatin eller 10 mg pravasatin. Hälften av patienterna fick tillägg av 1800 mg EPA. I gruppen som bara behandlades med statiner drabbades 3,5 procent av hjärtrealterade symtom, i EPA-gruppen var det istället 2,8 procent vilket innebär en signifikankt skillnad. Med hjärtrelaterade symtom menas i studien plötslig hjärtdöd, hjärtinfarkt, instabil angina eller behov av revaskularisering. Riskminskningen blir dock bara signifikant för de händelser som inte ledde till döden, studien visar alltså inte på någon skillnad i antalet akuta dödsfall.  
– Det kan bero på att det är väldigt svårt att visa på skillnaden i dödsfall, ofta måste man följa populationen under en mycket lång tid. Därför väljer man att mäta andra hjärtsymtom där det är lättare att se skillnaden snabbare, säger Mats Rudling.


Japaner äter betydligt mycket mer fisk än personer i västvärlden vilket gör att resultaten blir svåra att generalisera. De japanska forskarna efterlyser därför ytterligare studier i andra länder för att bekräfta resultaten.
– Populationen i den här studien äter mycket fisk vilket gör att även kontrollgruppen får i sig mycket omega-3, så rimligen borde en liknande studie i en population som inte äter så mycket fisk kunna visa på en större effekt av omega-3.


Resultaten visar också att kolesterolhalten inte skiljde sig mellan de båda grupperna, vilket talar för att den minskade risken inte hade med kolesterolet i sig att göra utan snarare någon annan effekt av EPA.


Forskarna skriver i sin konklusion att resultaten visar att EPA är ett lovande komplement till statinbehandling. Mats Rudling håller med om att resultaten pekar åt det hållet, men han tycker ändå att man ska vara lite försiktig när man tolkar effekten av omega-3.
– Jag skulle tro att riskminskningen hade blivit ännu större om man till exempel bara hade höjt statindoserna som var rätt låga. Idag är statinbehandlingarna billigare än fiskolja och då är frågan om det är vettigt att fokusera på fiskolja som ett komplement om man kan få samma effekt med en höjd statindos, säger han.

Pneumokockvaccin även mot öroninflammation

0

Prevenar är sedan tidigare godkänt för vaccination mot andra infektioner orsakade av pneumokockbakterier, som till exempel hjärnhinneinflammation och lunginflammation. Men vaccinet har också visat effekt för att förebygga akut öroninflammation, vilket nu lett till att Wyeth som tillverkar vaccinet fått sin ansökan om utökad indikation godkänd i EU.

Rekordsummor för lobbying i USA

0

Den amerikanska branchorganisationen Pharmaceutical Research and Manufactures of America (PhRMA) spenderade 18 miljoner dollar förra året på lobbying, det är den högsta siffran hittills sedan mätningarna startade 1998. Det visar en rapport som organisationen Center for Public Integrity nyligen presenterade. Det enskilda företag som satsade mest var Pfizer som betalade 12 miljoner dollar för olika lobbyingprojekt.


Total arbetar drygt 1100 lobbyister med att påverka politikers beslut som rör läkemedel. Bland annat är det frågan om import av billiga generika från Kanada som varit föremål för lobbying samt olika patentfrågor.


Som Läkemedelsvärlden skrivit tidigare går även den svenska trenden allt mer mot politisk lobbying, se länk till artiklar här bredvid.

Tre dödsfall vid behandling med Mabthera

0

Tre fall av PML med dödlig utgång har raporterats hos patienter som behandlats med rituximab.  Uppgifterna gäller två amerikanska kvinnor med SLE som avled under 2006, samt en svensk vaskulit-patient som avled relativt nyligen, enligt Peter Hovstadius, som är läkare och medicinskt ansvarig för Mabthera på Roche.


Läkemedelsverket uppmanar nu läkare som behandlar SLE- eller vaskulitpatienter att ta PML-diagnos under övervägande för patienter som visar nytillkomna neurologiska tecken, till exempel påverkan av medvetandegrad och förvirring.

Roche kommer även skicka ut ett “Dear Doctor letter” till onkologer, hematologer, reumatologer och transplantationskirurger.

PML orsakas av virus och är en sällsynt progressiv sjukdom som vanligen leder till dödsfall eller svår invaliditet. Viruset som orsakar sjukdomen, JC-virus, finns latent hos upp till 80 procent av friska vuxna. Det är när immunförsvaret trycks ner som PML kan uppstå, till exempel vid sjukdomar som hiv eller lymfom, eller vid stark immunosuppressiv behandling.
Fall av PML har även rapporterats vid behandling med Tysabri mot multipel skleros.

– Ger man med all kraft en immunsupprimering vet man att den här risken finns. Och både Mabthera och Tysabri har en uttalad förmåga att vara immunsupprimerande, säger Bertil Jonsson, läkare vid Läkemedelsverket.

Att myndigheten nu särskilt informerar läkare som behandlar SLE- eller vaskulitpatienter beror på att den samlade erfarenheten av behandlingen av dessa patienter med Mabthera är ganska liten, eftersom behandlingen sker utanför godkända indikationsområden. Dessutom är dessa läkare inte inställda på den här typen av biverkan.

– Läkare som behandlar lymfom, där vi sett de flesta fallen av PML, eller läkare som behandlar transplantationspatienter är mer medvetna om risken, säger Bertil Jonsson.



 

Socialstyrelsen presenterar nationella riktlinjer för cancervård

0

Socialstyrelsens nya riktlinjer möjliggör för vården att prioritera åtgärder i en tiogradig skala. På den kniviga frågan om screening anser myndigheten att det finns för stora osäkerheter i tillgängliga metoder för att införa en allmän screening för prostata- och kolorektalcancer.
Ansvarig för prioriteringsarbetet har varit Hans Starkhammar, chef för onkologiskt centrum i Linköping. Trots att tidig upptäckt är en avgörande faktor för att kunna bota prostatacancer anser han att det finns skäl för män att överväga om de verkligen ska göra ett PSA-test.
– I vissa fall leder ett förhöjt PSA-värde till utredning och behandlingar med bestående biverkningar som följd, utan att det varit till någon bevisad nytta för individen, säger han i ett pressmeddelande.


I avsnittet om bröstcancer står nu klart och tydligt att kvinnor som bär på HER2+ bör få tilläggsbehandling med trastazumab (Herceptin). Här fastslås det vetenskapliga underlaget för att läkemedlet kraftigt sänker risken för återfall i sjukdomen, och att behandlingen har hög prioritet i riktlinjerna.
Vidare lyfts vikten av trippeldiagnostik fram, samt användandet av sentinel node-teknik. Sentinel node-tekniken är ett sätt att se om cancern spridit sig till lymfkörtlarna, istället för att rutinmässigt operera bort lymfkörtlar i armhålan vilket kan efterföljande problem med smärtor och obehag. Tekniken innebär att 60 procent av kvinnorna slipper så kallad axillarutrymning.


Vid kolorektalcancer anger riktlinjerna att bevacizumab (Avastin) och cetuximab (Erbitux) i kombination med cytostatika ger viss förlängd överlevnad men till mycket hög kostnad. Enligt riktlinjerna bör läkemedlen endast användas i undantagsfall, framför allt cetuximab där ännu få studier utförts.


I riktlinjerna prioriteras även den palliativa vården, både vad gäller lindring av smärta och andra symtom, och annat stöd för patienter och närstående.


 

Nitroglycerin istället för operation när moderkakan inte lossnar

0

I studien som ingår i förlossningsläkaren Maria Bullarbos avhandling ingick 24 kvinnor. Av de tolv som fick en kombination av det livmoderavslappnande läkemedlet nitroglycerin och det livmodersammandragande läkemedlet oxytocin kunde förlossningspersonalen få ut moderkakan genom en enkel dragning i navelsträngen. Av de tolv kvinnor som enbart fick oxytocin lyckades det bara i ett fall
? Det här är ju en mycket liten studie, men vi ska nu göra en större randomiserad, säger Maria Bullarbo.



Kombinationsbehandlingen med nitroglycerin och oxytocin resulterade också i minskad blödning totalt jämfört med kvinnorna i kontrollgruppen.Att nitroglycerin har effekt för avslappningen vet man sedan tidigare, det har tidigare gjorts försök med att ge läkemedlet intravenöst, med god effekt.
? Men det är ju mycket enklare att ge en tablett, säger Maria Bullarbo. Studien visar att behandlingen är effektiv och säker och inte ger några allvarliga biverkningar.
Ungefär tre procent av kvinnor som föder barn drabbas av fastsittande moderkaka.


Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng