Månads arkivering april 2007

Vårdteam behövs även efter akut fas

I det initiala skedet efter en stroke arbetar ett vårdlag med kompetens från flera yrkeskategorier.
? Det har gjort att man når mycket goda resultat i det tidiga skedet, men sedan är det inte lika strukturerat, säger sjuksköterskan Ann-Cathrin Jönsson, som forskat på patienter som drabbats av stroke.


Den långsiktiga vården av strokepatienter däremot är idag inte tillfredsställande.
? Uppföljningen är tänkt att ske i primärvården, men primärvården bygger mycket på att patienterna själva ska beställa tid. Den som är deprimerad och har minskad initiativförmåga, vilket gäller många poststrokepatienter, är inte så på hugget för att söka hjälp.

Med rutinmässig uppföljning skulle risken för komplikationer och nya insjuknanden kunna reduceras.
? Till exempel bör högt blodtryck, kolesterolvärden, vikt och förekomst av smärttillstånd och depression regelbundet kontrolleras hos patienter som har haft ett slaganfall. Förhöjt blodtryck är den enskilt viktigaste markören för att drabbas av stroke och för ett återfall.

Ann-Cathrin Jönsson berättar att det för vissa patientgrupper med kroniska neurologiska sjukdomar finns specialistteam med en sjuksköterska som kontaktperson.
? Så borde det vara även för strokepatienterna. Vid behov kunde de hänvisas till logoped, dietist, sjukgymnast eller annan konsult av något slag. Det multiprofessionella teamet behövs även efter det akuta skedet.

Stroke – jakten på nya läkemedel fortsätter

0

Astrazenecas substans NXY-059 stupade på mållinjen i höstas. För 114:e gången grusades drömmen om att kunna skydda hjärnan efter en stroke. Men trots det är forskare och experter optimistiska. Nyckeln till neuroprotektiva läkemedel är att selektera bättre och kombinera olika principer.
Samtidigt säger framstående strokeläkare att problemet inte är bristen på fungerande läkemedel, utan att de som finns inte används rätt.

VI TYCKER ? om läkemedelsreklam till allmänheten

Mikael Hoffman, ordförande i läkemedelskommittén, Östergötland

Vänd på frågan: Ska patienter kunna få information om receptbelagda läkemedel?
Självklart! Följdfrågan blir då ? hur får de den på bästa sätt?
Om läkemedelsföretagen verkligen värnade om patienterna och folkhälsan så skulle de istället för att satsa på egen information se till att Läkemedelsverket hade uppgift och resurser till att ge mer av balanserad, klok och lättförståelig information direkt till allmänheten än Läkemedelsverket idag har möjlighet till.


Steinar Höeg, vd för Astrazenecas marknadsbolag

Patienter vill ha och kräver mer information om läkemedel. I en SIFO-undersökning som görs vartannat år uppger allmänheten att de vill ha samma information om läkemedel som vården får. De skall ju dessutom delta aktivt tillsammans med läkaren i val av behandling. Läkemedelsföretagen har bäst kunskap om egna läkemedel och bör kunna ge patienter/anhöriga relevant information. Kraven på oss och alla andra som deltar i informationsspridningen är att informationen måsta vara tillförlitlig. Detta går att säkra!


Karin Sandström, utredare i hälso- och sjukvårdsfrågor på Handikappförbundens Samarbetsorgan

Handikappförbunden menar att individen/ patienten bör ha tillgång till information från olika parter och intressenter, även läkemedelsindustrin. Vi tror att kunskap i all form är av godo, och ju mer man kan om sin sjukdom och sin behandling desto bättre behandlingsresultat kan man nå.


Rune Dahlqvist, ordförande i Läkemedelskommittén i Västerbotten

Nio års erfarenheter i USA av öppen marknadsföring av receptbelagda läkemedel visar, som väntat, fokus på nyare, patenterade läkemedel precis som marknadsföringen till läkarna, med i många fall, onödiga fördyringar som följd. Någon motsvarande nytta är däremot knappast dokumenterad. Industrin är självklart inte en trovärdig instans för att driva frågor om prioritering av behandling eller inte och inte heller ge unbiased jämförelse mellan snarlika behandlingar.
Att dölja marknadsföring bakom eufemismen information blir bara patetiskt. Samhällsnytta och patientnytta kräver i stället av producentintressen obunden och lättillgänglig hälso- och sjukvårdsinformation.


Paul Hjemdahl, professor i klinisk farmakologi, Karolinska universitetssjukhuset Solna

Direktreklam till patienter om receptbelagda läkemedel påverkar försäljningen av dessa. Läkaren ska sålla i det stora informationsutbudet och kritiskt värdera vad som är bäst bland alternativen. Patienten har svårare att göra bra val utan läkarens medicinska kunnande och blir ett lätt byte för mer eller mindre osaklig information. Läkaren ska vid behov informera om alternativen. Produktinformation i bipacksedlar kompletterad med bra producentobunden information bör vara det bästa för patienten.

Cancerbesked fortfarande en katastrof

En del sticker huvudet i sanden, orkar inte se och höra för mycket, kanske hoppas de att problemen då ska försvinna. Andra blir smått besatta av att informera sig själva och läser allt de kommer över. Kanske har det med mitt yrke att göra, men jag tillhör definitivt den senare kategorin. På gott och ont. När cancern brutalt invaderade mitt liv, genom att attackera den människa som stod mig allra närmast, fann jag viss styrka i att vara  påläst. Det blev ett sätt att försöka kontrollera vad som höll på att hända.
Det gick sådär.


För jag upptäckte till min förskräckelse siffror som jag trodde tillhörde en förgången tid. När jag idag, i ett desperat försök att väcka min omgivning, berättar för folk att ungefär hälften
av alla som får cancer dör av sin sjukdom, har de svårt att tro att det är sant. De säger att de trodde att man botade cancer nu för tiden. I alla fall en övervägande del.  Och hur många i den välmenande vänkretsen var det inte som sa till mig, då för exakt ett och ett halvt år sedan, att ?cancer var kanske en dödsdom förr i tiden, men inte idag.?
Jag har själv sagt just den meningen till en vän i förtvivlan. Men vad visste jag. Då.


Vetenskapens Värld i SVT visade nyligen en dokumentär i två delar som bygger på den amerikanske journalisten Clifford Leafs artikel och sedermera bok: ?The War on Cancer ? and How We Lost It? (Cancerkriget ? och hur vi förlorade det). Det är till stora delar en dyster historia. En Davids kamp mot Goliat. En alldeles hopplöst ojämn kamp där maktspel och politisk retorik präglat bilden under decennier. Där konservativa forskningsmetoder och laboratoriskt tunnelseende gjort att vi missat den stora, övergripande bilden. Clifford Leaf menar att forskarvärlden varit fixerad vid tumörkrympande läkemedel där vinsten i regel kan räknas i månader, och inte i år. Metastaser däremot, som är den verkliga dödsorsaken i de flesta fall, tycks ingen vilja ägna tid och pengar åt. Lika ointresserad verkar man vara kring forskning om prevention och tidiga tester, trots att man vet att det har en avgörande inverkan.
Det är en mycket märklig prioritering. Vem vinner på en sådan hållning? Som om cancer bara angick en väldigt liten skara. När i själva verket en av tre kommer att få cancer under sin livstid. Risken att vi själva, eller någon som står oss nära, kommer att drabbas är ju överhängande.


Clifford Leaf skriver vidare i sin artikel i The Fortune att andelen amerikaner som  dör i cancer idag är lika stor som 1970 och 1950. Trots att hänsyn tagits till att vi lever längre och att fler därför insjuknar. Det är hisnande uppgifter, oavsett hur man räknar. Men att tyda cancerstatistik är inga lätta saker. Cancerfonden och Socialstyrelsen säger visserligen att dödligheten i Sverige de senaste trettio åren i princip varit konstant, men att den relativa fem- och tioårsöverlevnaden för all cancer sammantaget, ändå är märkbart förbättrad nu jämfört med 1970. Så att påstå att det inte har hänt någonting vore direkt felaktigt. Och forskarna verkar ganska eniga om att det går framåt. För vissa få cancersorter har det till och med gått rejält framåt. Men ändå. Hälften av alla som får en cancerdiagnos idag kommer inte att klara sig. Och detta trots de nya målinriktade medicinerna. Trots Glivec, Herceptin och Mabthera. Trots Avastin, Erbitux och Tarceva. Trots en mångmiljardindustri.
Och under tiden fortsätter människor leva i illusionen att ett cancerbesked på 2000-talet inte är en katastrof.


För min familjs del var det just den illusionen som förmedlades av sjukhuset. Prognosen var strålande. Faktum var att den var så bra att beskedet till och med lämnades över telefon. Och på mottagningen fick vi höra ?att ska man ha någon cancer
så är det den här?. Men. Antikropparna gjorde varken från eller till. En cytostatikablandning slog nästan ut hjärtat, en annan njurarna. Strålning funkade inget vidare och kirurgi var inte ens ett möjligt alternativ. Tumören minskade visserligen någon centimeter och kanske köpte cellgifterna lite extra tid. Men de botade inte, och det var ? och är ? en katastrof.
Så kanske är det dags att släppa illusionen och anamma en mer realistisk, och därmed fruktbar, syn. Ett cancerbesked år 2007 är, trots vissa framsteg, fortfarande en katastrof. Inte bara för mig personligen, utan också för de cirka 22 000 svenskar (och deras anhöriga) som i år kommer att dö av sin cancer.


Louise Cederlöf är frilansjournalist med
inriktning på medicin,  hälsa och samhälle.

Risken i fokus i Pfizers nya tv-reklam

0

Annonser om receptbelagda läkemedel till allmänheten är än så länge endast tillåtet i två länder, USA och Nya Zeeland. Även i dessa länder debatteras frågan flitigt, inte minst sedan Vioxx drogs in. Vioxx marknadsfördes hårt under sin korta levnad, bland annat i tv, och läkemedlet tog snabbt en stor del av marknaden. Det gjorde givetvis skandalen värre.
Efter Vioxx-skrällen slutade Pfizer sända tv-reklam om sin coxib Celebrex (Celebra i Sverige). Men nu är det dags igen: Pfizer storsatsar med en påkostad och mycket okonventionell tv-kampanj.
Ett av annonskritikernas främsta argument har nämligen varit att det är omöjligt att förmedla en vettig balans mellan risk och nytta i en reklamsnutt på en halv eller i bästa fall en minut.


Sagt och gjort. Pfizer köpte två och en halv minut mitt i det kända nyhetsprogrammet ?World News with Charles Gibson? på kanalen ABC. Dessutom köpte de platsen exklusivt, annonsen för Pfizers läkemedel är nu det enda avbrottet i det halvtimmeslånga programmet flera måndagar på raken. Annonsen för Celebrex,
du kan själv se den på www.celebrex.com, inleds med en lång diskussion om risker. Budskapet är att vilket NSAID du än väljer så finns risken för kardiovaskulära biverkningar. Efter riskerna fortsätter annonsen med det vanliga, det finns fördelar, som patient kan du behöva flera alternativ, bara du kan bestämma vad som är rätt för dig. ?Tala med din doktor om Celebrex. Förstå riskerna, se nyttan?.
Reklaminslaget har mött skarp kritik, bland annat från organisationen Public Citizen, som anser att Pfizer ger sken av att Celebrex inte medför större hjärt-kärlrisker än andra smärtstillare, och att reklamen därför bör stoppas. När det gäller kardiovaskulära biverkningar är trots allt naproxen säkrare, menar organisationen.
Pfizer tillbakavisar kritiken och tycker tvärtom att inslaget är ansvarsfullt.


I EU har den allmänna opinionen varit negativ till denna typ av annonser till allmänheten, och när frågan var på agendan 2002 blev svaret ett rungande nej. Men nu verkar starka krafter för en lagändring, och mycket tyder på att beslut kan komma att fattas redan i år.
Är då företagens reklam enbart av ondo? I en debattserie i tidningen Public Library of Science finns både förespråkare och motståndare. Ett av förespråkarnas bästa argument är att reklamen kan bidra till ökad folkhälsa i de fall ett läkemedel är helt säkert, effektivt och underanvänt.
Men den australiensiske läkaren Peter Mansfield, känd från organisationen ?Healthy Skepticism?, står för en viktig invändning. Han menar att företagen av naturliga skäl bara gör reklamkampanjer när det är värt pengarna, det vill säga dyra, nya läkemedel för långtidsbehandling av vanliga sjukdomar. Sådan reklam ökar risken för en överanvändning av nya läkemedel innan säkerheten är fullt utredd.

Hägglund vill förhindra nytt monopol

0

Efter de senaste turerna kring Apoteket och dess planer på att bli grossister hade idag Apotekets främsta kritiker och socialminister Göran Hägglund ett möte för att diskutera regeringens syn på frågan. Allians för konkurrens, som består av Läkemedelsindustriföreningen, Sveriges farmacevtförbund, Kronans droghandel, Tamro och Svensk dagligvaruhandel, ville bland annat veta om regeringen har några planer på att ändra ägardirektiven.
– Det var ett bra möte och vi känner oss lugnade av att beskedet att Göran Hägglund inte tycker att Apoteket ska bedriva verksamhet som är i strid med det politiska målet att skapa en ökad konkurrens. Och utifrån det ställningstagandet förutsätter vi att han kommer att ändra ägardirektiven på Apotekets bolagsstämma den 25 april så att Apoteket inte kan fortsätta med sina planer, säger Lennart Axelsson, förbundsdirektör på Sveriges Farmacevtförbund.


När det gäller frågan om hur väl regeringen har känt till Apotekets planer så kvarstår fortfarande frågetecknen.
– Den frågan ställde vi aldrig och jag kan inte uttala mig om hur det är med den saken, på det här mötet ville vi framförallt diskutera den principiella frågan och vi gick inte in på alla detaljer, säger Lennart Axelsson.

Hormonersättning ökar risken för äggstockscancer

0

Resultaten som presenteras online på Lancet idag bygger på den brittiska Million Women Study. Studien har följt nästan en miljon kvinnor under sju år, trettio procent av dessa använde fortfarande hormonersättning och tjugo procent var tidigare användare. Den andra hälften hade inte fått någon hormonersättning alls. Och resultaten visar en tjugo procents relativ riskökning att drabbas av äggstockscancer för de kvinnor som gått på hormonersättning längre än fem år. I det stora patientunderlaget innebär det ett extra fall av äggstockscancer på 2500 patienter, och ett extra dödsfall på 3300 patienter.
– Det här är låga siffror jämfört med till exempel risken för bröstcancer och jag tycker inte att man kan slå fast ett samband mellan hormonersättningspreparat och äggstockscancer enbart utifrån den här studien, säger Marie Bixo.


Hon pekar också på att tidigare studier, som till exempel Women Health Initiative inte visat på ett sådant här samband.
– Och den studien är randomiserad och prospektiv vilket ger den högre bevisvärde.
Det faktum att risken bara fanns hos de kvinnor som behandlats längre än fem år gör att Marie Bixo inte tycker att resultaten har särskilt stor relevans för svenska kvinnor.
– Vi har redan rekommendationer i Sverige att behandlingen inte bör pågå längre än fem år.


Forskarna bakom Lancet-studien, Valerie Beral med kollegor, skriver i diskussionen att man inte ska se på risken för äggstockscancer för sig, utan se till den sammantagna riskökningen som hormonersättning ger för bröstcancer, livmodercancer och äggstockscancer.
– Men de nämner inte den skyddande effekt mot koloncancer som visats i WHI-studien, och det vänder jag mig emot, säger Marie Bixo. 


Om det ändå finns ett samband mellan hormonersättningspreparat och äggstockscancer tror Marie Bixo att östrogenet endast haft en stimulerande effekt.
– Det verkar osannolikt att östrogenet i sig har inducerat cancern, utan de kvinnorna har mest troligt redan haft en begynnande cancer som blivit stimulerad av östrogenet.


Hormonersättningarnas för- och nackdelar har utvärderats många gånger genom åren, här till höger ser du ett urval av de artiklar som finns om ämnet i Läkemedelvärldens arkiv.

Läkemedelsverket varnar för förfalskat Xenical

0

De beslagtagna kapslarna av orlistat innehöll rätt läkemedelssubstans men hade fel text tryckt på kapselhöljet. Information om de falska kapslarna har lämnats till myndigheten av läkemedelsföretaget Roche.
Xenical är ett receptbelagt läkemedel för behandling av övervikt, och behandling ska ske i samråd med läkare.
Läkemedelsverket varnar för att användningen av förfalskade läkemedel av det här slaget kan leda till allvarliga biverkningar.


 

Rosuvastatin påverkar även låg risk

0

Enligt forskarna visar resultatet att fördelarna av kolesterolsänkning kan utsträckas till lågriskpatienter. I studien, som förhandspublicerades i JAMA, ingick patienter med måttligt förhöjda kolesterolnivåer som inte var kvalificerade för behandling enligt de nationella riktlinjerna i USA. Deltagarna hade minimalt förtjockade halsartärer, ett förstadium till plackbildning, och ansågs ha låg risk för hjärtinfarkt eller att dö i hjärtsjukdom baserat på deras ålder och andra riskfaktorer.
Efter två år hade behandlingen sänkt det farliga kolesterolet med 49 procent och ökat det goda kolesterolet med åtta procent. Förtjockningen av artärerna hade stoppats, men inte gått tillbaka, en besvikelse för forskarna.

Läkemedel lika bra som ballongvidgning

0

För patienter med plack i artärerna men som ännu inte haft en hjärtinfarkt är inte den allt vanligare behandlingen med ballongvidgning och insättning av en stent bättre än konventionell läkemedelsbehandling. Det visar en studie som presenterades på en amerikansk kardiologkongress nyligen.
Bland studiens drygt 2 000 patienter inträffade lika många hjärtinfarkter, fall av stroke och dödsfall oavsett vilken av de två behandlingarna de fått. Den enda skillnaden var en något bättre livskvalitet i stentgruppen beroende på mindre bröstsmärtor.

Ny metod effektiviserar cellgift

0

Cancerceller som blivit okänsliga för det ofta använda cellgiftet cisplatin kan genom blockering av kaliumjonupptaget med hjälp av läkemedel åter göras känsliga för cellgiftet. Det visar Britta Andersson i en avhandling vid Umeå universitet.
Hon har visat att den digitalisliknande drogen ouabain kunde blockera upptaget av kaliumjoner och svampmedlet amfotericin B stimulera utflödet av kaliumjoner hos cisplatinkänsliga celler. På sikt kan därför läkemedel som påverkar cancercellers kaliumjonbalans förbättra effekten av dagens cellgifter är en av slutsatserna.

Adenosin hjälp för torra ögon

0

Utan behandling med tårsubstitut uppstår skador på hornhinnan vid ögontorrhet vilket i längden kan leda till blindhet. Maria Edman har i en avhandling vid högskolan i Kalmar visat att adenosin kan stimulera produktionen av tårvätska. I förlängningen innebär det att bättre läkemedel kan tas fram som stimulerar den egna produktionen av tårar.
I sina studier har hon även sett att adenosin förhöjer den effekt som acetylkolin har på tårvätskeutsöndringen.

Akut strokebehandling bäst för män

0

I den amerikanska studien ingick 333 män och kvinnor som behandlats med rtPA inom tre timmar efter en stroke. Efter tre månader kunde forskarna konstatera att män hade tre gånger så stor chans att ha återfått de drabbade funktionerna, trots att färre män än kvinnor överlevde.
Andra studier har tidigare visat att kvinnor generellt har sämre prognos än män efter en stroke, men det är första gången som det har visats att samma skillnad gäller även vid behandling med rtPA, skriver forskarna. De tror att skillnaden beror på biologiska orsaker som att kvinnor har högre nivåer av substanser i blodet som kan orsaka blodpropp. Det kan också tänkas att postmenopausala kvinnor, oavsett om de behandlas med hormonersättning eller ej, har större risk att inte svara på rtPA.

Studien visade också att patienter med stroke på vänster sida av hjärnan återhämtade sig bättre än personer med stroke på höger sida. Det är känt sedan tidigare, men det är första gången det har visats även vid trombolysbehandling.
Forskarna poängterar att det trots resultatet är viktigt att kvinnor söker omedelbar vård vid alla tecken på stroke och att de definitivt ska behandlas med rtPA som fortfarande är den enda godkända läkemedelsbehandlingen för akut ischemisk stroke. De betonar också vikten av ytterligare forskning för att utvärdera varför kvinnor inte svarar lika bra som män på behandlingen.

Karbonat ökar risken för magsäckscancer

0

Karbonat är en mineral som förekommer i naturen, men som också används i livsmedelsindustrin. Roy Ehrnström och medarbetare vid universitetssjukhuset MAS i Malmö har i djurförsök visat att tillsats av karbonatjoner i födan ger tre gånger så stor risk att drabbas av magsäckscancer.
– Men enligt studien räcker det inte med karbonatjoner i kosten för att cancerrisken ska öka. Magsäcken måste också vara stressad av till exempel sura uppstötningar eller magsårsbakterien Helikobakter Pylori för att risken för sjukdomen ska öka.
Karbonatjoner finns till exempel i kolsyrad läsk samt i den buljong som används för att koka nudlar i och även i många läkemedel.
Karbonat används ofta vid läkemedelsframställning både när tabletterna ska färgsättas och som konsistensmedel. Men vi har inte undersökt läkemedel specifikt, säger Roy Ehrnström.
Enligt ett inslag i Dagens Eko kan den svenska upptäckten möjligen ge svar på det som forskare har kallat för den afrikanska och asiatiska gåtan. I både Afrika och Asien är förekomsten av magsårsbakterien utbredd, men det är bara i de delar av Asien där man också använder stora mängder karbonatjoner i kosten som människor betydligt oftare drabbas av magsäckscancer.

"Apoteket får inte bli dominerande"

0

Är det alltid bra med konkurrens?
– Nej. Vissa tjänster ska bara undantagsvis vara föremål för konkurrensutsättning. Myndighetsutövning det vill säga kontroll- och tillsynsfunktioner ska normalt vara i samhällets regi. Jag skulle till exempel inte drömma om att vi i framtiden skulle ha en privat tillsyn över apoteken.

Kan apoteken konkurrera med de receptbelagda läkemedlen när marknaden omregleras?
– Man måste skilja mellan pris- och kvalitetskonkurrens. Den receptbelagda delen kan näppeligen utsättas för priskonkurrens, med hänsyn till att de är subventionerade av samhället, ingår i ett förmånssystem och att det ska vara samma priser inom landet.

Det finns inte någon möjlighet till priskonkurrens?
– Jo, man kan konkurrera med egenavgiften. Det gör man på Island. Men det bör inte tillåtas från början.

Varför inte?
– Om du som kund ska få rabatt på egenavgiften, kräver ju apoteket någon form av motprestation från din sida, till exempel att du ska hämta ut alla dina läkemedel på det apoteket. Eftersom Apoteket AB kommer att dominera marknaden i början skulle de kunna ?låsa in? kunderna vilket gör det svårare för nya aktörer.

Men inget annat sätt?
– Inte vad jag vet. Det viktiga är att kunderna får fler apotek att välja mellan. Omregleringen skapar också en helt annan branschdynamik, med kanske ett helt annat produktutbud på apotek.

Hur menar du då?
– Går du till England, säljer de hur mycket som helst på apotek. Det receptbelagda läkemedlen är kanske inte det man gör vinst på i apoteksvärlden.
– Idag kan Apoteket AB med stöd av sitt monopol få in folk på apoteket och sedan sälja andra varor till dem. Det är inte konkurrens på lika villkor. Det är som när bilprovningen erbjuder motortester som konkurrerande aktörer erbjuder.
– Har man ett monopol ska man inte låta det spilla över på andra marknader då blir det inte lika villkor.

Vilken är den största faran när apoteksmarknaden omregleras?
– Att en dominant, i det här fallet Apoteket AB, släcker ut konkurrensen. Apoteket AB skulle till exempel genom att starta partihandel eliminera konkurrensen i det ledet och därmed försvåra etableringen av nya apotek eftersom de skulle ha svårt att få tillgång till de tjänsterna då.
– Därför är det oroande att Apoteket AB inlett samtal med det amerikanska grossistföretaget Medco om ett framtida samarbete. Vårt råd att man inför regler som hindrar företaget att göra det.


– Det ser vi som en sista åtgärd; om staten efter en lång tid inte fått en fungerande konkurrens så får man väl fundera på det. Men jag tror inte det blir nödvändigt.

Så för Konkurrensverket är det inget hinder att Apoteket AB finns kvar i statlig ägo?
– Nej vi har inga synpunkter på det. Vårt jobb är att underlätta en väl fungerande konkurrens, det vill säga att få många konkurrenter till Apoteket AB. Jag är övertygad om att många företag är intresserade om de får avkastning på sitt kapital och att etableringshindren inte blir för många.

Men det kommer inte att bli en småföretagarmarknad?
– Säkert kommer det att finnas inslag av det. I Norge ägs cirka fyra procent av apoteken av enskilda farmacevter. Men handelskedjor kommer att dominera, eftersom det finns samdriftsfördelar på området.

Det utbytessystem vi har idag är ju väldigt effektivt. Det blir väl svårt när marknaden omregleras?
– Väldigt effektivt vill jag inte hålla med om.

Men man har sparat en hel del pengar?
– En halv miljard om året, två procent av den totala läkemedelskostnaden, så vi ska inte överbetona betydelsen av reformen. Men det är ett ändamålsenligt och effektivt system som bara fungerar inom ramen för ett monopol.

Så det måste slopas i och med omregleringen?
– Ja, men vi har ett förslag som är minst lika bra. Vårt förslag är att när man bestämmer apotekens handelsmarginal tar med den vinst apoteken bör göra i framtiden på utbytet. Idag skulle den kanske sänkas från 16.5 till 14.5 procent. Sedan får apoteken behålla den vinst man gör på utbytena. Samhället tar alltså in den förväntade vinsten i förväg. Det innebär att apoteken har ett incitament att göra så många utbyten som möjligt.

Ett av Konkurrensverkets viktigaste förslag, som skiljer sig från regeringens direktiv till utredaren, är att i ett första steg tillåta receptfria läkemedel i dagligvaruhandeln. Varför är det så viktigt?
– För det första skapar det en ökad dynamik, långsiktigt ger det möjlighet för nya aktörer att satsa på ett apotek med hela sortimentet. Det andra skälet är att det är på de varorna vi kan få en priskonkurrens. Kunden kan välja om man vill köpa billigt utan rådgivning eller gå till apotek och betala lite mer för att få rådgivning.

Vem ska avgöra vilka läkemedel som ska säljas utanför apotek?
– Läkemedelsverket har ett betydande inflytande.

Betydande?
– Det betyder att någon måste göra en avvägning mellan vikten av en säker läkemedelsanvändning och konsumenternas intresse av en fungerande konkurrens och tillgänglighet.

Du ser ingen fara för att felanvändningen ökar?
– Du verkar definiera tillgänglighet som att man sänker säkerhetskraven! För mig är tillgänglighet att varorna finns i fler butiker. Jag utgår från att säkerhetsfrågorna löser sig. Det får specialistmyndigheter ta hand om, precis som på kärnkraftsområdet.

Har du några synpunkter på vilka varor som ska tillåtas och hur de marknadsförs i butiken?
– Nej. Vi har sagt att det är den kompetenta myndigheten, Läkemedelsverket, som beslutar om sådant, men det ska vara väl motiverat.
– Jag tycker till exempel att man idag närmast slentrianmässigt hävdar, som gjorts i några nyligen publicerade statliga utredningar, att det ska finnas tillgång till farmacevtisk kompetens. Det finns inte sådan kompetens hos dagens apoteksombud. Och det finns inga rapporter vare sig från dessa eller från länder där man har försäljning i dagligvaruhandeln om att det skulle vara några problem.

I rapporten skriver du att försäljning inom detaljhandeln kan minska kostnaderna för sjukvården. Har du läst eller sett någon sådan forskning?
– Nej. Men vi vill peka på att människor då kan öka sin egen friskvård vilket kan minska samhällets sjukvårdskostnader.

Är det något land som idag har en apoteksmarknad som du ser som en förebild?
– Nej. Många länder har regler som begränsar konkurrensen, apotekare med speciella privilegier till exempel eller områdesskydd, som ju är ett monopol. Ofta liknar det systemet vi hade innan detaljhandelsmonopolet infördes 1971. Kommissionen har ju börjat titta på det här eftersom det är ett etableringshinder av stora mått.

Ska vem som helst få äga apotek?
– Vem som helst utom läkemedelsföretag och förskrivare. I Norge har man också förbjudit entreprenadföretag inom sjukvården. Vi har ännu inte analyserat om sådant ägande kan vara kostnadsdrivande på läkemedelsnotan som ju måste hållas i schack.

Kan det bli dyrare med konkurrens?
– Ja, därför bör man sätta upp klara mål för regleringen.
– Vi vill ju att statsmakterna klart uttalar vad man vill uppnå med reformen. Regeringen har sagt att man vill ha ökad tillgänglighet och bättre servicenivå, vilket i praktiken måste betyda fler butiker och bättre öppettider. Det kan kosta pengar. Men det ska vägas mot samhällsnyttan. Tänker man sig för och sätter upp rätt regler behöver det inte bli dyrare.
– Regeringen säger också att man vill ha ökad prispress och det ser vi i första hand bara som möjligt på det receptfria sortimentet. Men då gäller det att inte behålla dem på apotek.
– Det är viktigt att inte ställa upp mål som är motstridiga.

Men det har väl regeringen gjort i så fall? – Ja, men de uttalandena gjordes i ett läge då man ännu inte tittat på det här. Nu får man lösa det inom ramen för apoteksmarknadsutredningen. Men det kan vara en tulipanaros vissa av de här sakerna.

Reklam till allmänheten åter på tapeten

0

Det pågår en översyn av läkemedelslagstiftningen inom EU som åter aktualiserar frågan om reklam om receptbelagda läkemedel till allmänheten. När frågan diskuterades i början av 2000-talet fick EU-kommissionen inte gehör för sitt förslag att marknadsföring skulle tillåtas för läkemedel mot aids, diabetes och astma.

Nu pågår ett arbete inom kommissionen och i en arbetsgrupp, Information to Patients, om förbättrad information till allmänheten. Konkreta förslag har ännu inte redovisats utan väntas senare i år. Men den europeiska konsumentorganisationen BEUC och den franska oberoende medicinska tidskriften Prescrire hävdar att läkemedelsindustrins inflytande är stort och att förbudet kan komma att luckras upp. Genom att tala om information till patienterna istället för vad det handlar om, marknadsföring, har industrin återtagit initiativet, menar kritikerna.

I höstas beklagade också vicepresidenten i EU-kommissionen, Günter Verheugen, beslutet att inte tillåta marknadsföring av receptbelagda läkemedel till allmänheten. Industrin borde, sade han, ha rätt att producera och publicera information om sina egna mediciner och sjukdomar. Sådan information borde vara självreglerande, ansåg Verheugen.
– Ja det verkar som om kommissionen är på gång igen, kommenterar Björn Beerman på Läkemedelsverket.
Han ingår i arbetsgruppen som diskuterar hur informationen till patienter ska förbättras. I den ingår en lång rad industriföreträdare, personer från olika myndigheter, samt en del patientorganisationer och representanter från EU-parlamentet.
Den övergripande planen är att skapa en gemensam europeisk databas med information på alla språk och med länkar till pålitliga nationella informationskällor.
– I första hand tänker man börja med de stora folksjukdomarna, rimligen kopplat till information om de läkemedel som är aktuella. Tanken är att produktresuméer och bipacksedlar på samtliga eu-språk ska finns tillgängliga, säger Björn Beerman.
Vilket inflytande läkemedelsindustrin kommer att få över informationen i databasen och vilka övriga källor den ska länka till finns idag inga förslag på.
– Vi får väl se var det slutligen landar, säger Cecilia Kennerfalk på Läkemedelsindustriföreningen Lif.
Men Lif har till socialdepartementet uttryck oro över att ?krafter inom EU verkar för att de källor som idag har bäst kunskap om olika läkemedelsbehandlingar utesluts?. I juni ska frågan diskuteras på ministernivå i Bryssel.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng