I sommar ska som en följd av tidigare beslut alla varningstrianglar bort från förpackningarna, skriver Läkemedelsverket i ett pressmeddelande. Triangeln har ingett en falsk trygghet och riskerar att skapa förvirring, anser myndigheten.
Men märkningen är i dag inkonsekvent, där till exempel företag som har gemensamma förpackningar för den nordiska marknaden haft triangeln kvar.
Nu ska det vara slut med det, och Läkemedelsverket ger därför de berörda företagen två alternativ – antingen att göra separata svenska förpackningar eller helt sonika klistra över triangeln.
Det får heller inte vara vilken klisterlapp som helst: etiketten ska inte gå att se igenom, och absolut inte gå att rycka bort.
Annons
Månads arkivering mars 2007
Varningstriangeln ska bort eller klistras över
Receptarieutbildningar får underkänt
Högskoleverket har granskat hela landets receptarie- och apotekarutbildningar. Och slutsatserna är dystra för i stort sett hela utbildningsfältet. Framförallt är det bristen på lärarkompetens som är problemet, Uppsala universitet är det enda lärosätet som inte behöver förstärka lärarkompetensen.
Särskilt receptarieutbildningarna får hård kritik. Både Luleå tekniska Högskola och Karlstad universitet får sin examensrätt ifrågasatt på grund av för dålig lärarkompetens.
– Vi fick problem när en lektor i samhällsfarmaci slutade för drygt ett år sedan. Sedan dess har rekrytering pågått och vi är i slutfasen av att anställa en ny lärare nu, säger Thomas Nilsson som är dekan vid fakulteten för teknik- och naturvetenskap på Karlstad universitet.
Thomas Nilsson tror inte att de problem som Högskoleverket lyfter fram har påverkat de nuvarande studenternas kompetens.
– Nej, vi får snarare beröm för hur duktiga studenterna är när de är ute på praktik, säger Thomas Nilsson.
Men hur hänger det ihop med den kritik ni nu fått?
– Man kan ju ha olika synpunkter på vad en utbildning ska innehålla och det är klart att vi ska lyssna på Högskoleverkets bedömare som har en lång erfarenhet av det här. Men vi måste också se till hur det går för våra studenter och där ser vi inte några problem ännu så länge, säger Thomas Nilsson.
Både Karlstad universitet och Luleå Tekniska Högskola har nu ett år på sig att åtgärda de punkter som Högskoleverket kritiserat.
På Farmaciförbundet blir ordförande Carina Jansson mycket förvånad över Högskoleverkets kritik.
– Jag har inte hört några signaler tidigare på att det skulle vara problem på utbildningarna, varken från studenterna eller från apoteken som tar emot nyutbildade receptarier. Men det låter ju verkligen inte bra.
Farmaciförbundet har generellt sett varit för en utbyggnad av receptarieutbildningarna.
– Men det är klart att man blir lite oroad av en sådan här rapport. Om man inte kan anställa tillräckligt med kompetenta lärare så är det bättre om utbildningen finns på färre orter men med bra kvalitet, säger Carina Jansson.
Mindre ?pr? och mer ?pa? när läkemedelsföretagen byter stil
Läkemedelsbranschen jobbar på att förändra bilden som främst pillerkrängare till ansvarsmedveten samhällsdebattör på det sjukvårdspolitiska området.
Och då räcker det inte med slagfärdiga annonser. Nu handlar det om branschen som samhällsbärare och viktig del av sjukvården. Och då måste man komma till tals på den politiska arenan.
Den strategin har Läkemedelsindustriföreningen, Lif arbetat med de senaste åren och allt fler företag gör den nu också som sin. En pusselbit i den förändringen är att anställa folk som kan och förstår den politiska gången och beslutsstrukturen. Även om läkemedelsbranschen är en av pr-byråernas stora kunder, är strategin att anställa folk internt som förstår den omvärld man nu agerar i när läkemedelskommittéer, verksamhetschefer och landstingspolitiker är lika viktiga målgrupper som läkarna.
En av dem är Anders Lönnberg som utredde försäljningen av nikotinläkemedel åt den tidigare regeringen, varit konsult åt pr-byrån JKL, men också sedan många år är socialdemokratisk landstingspolitiker. Nu arbetar han på företaget Novartis med public affairs.
I dessa tider av omställning behöver båda sidor hitta plattformar för diskussioner så det inte bara blir konfrontation beskriver han sitt nya jobb.
? Andra branscher har ju arbetat på det sättet länge. Volvo har gjort det de senaste 35 åren och är väl världsmästare på det i Sverige.
Läkemedelsföretagen, säger Anders Lönnberg, har varit vana att gå på varje läkare och inte behöva bekymra sig om så mycket annat. Men det är nya tider. Nu handlar det också om att politikerna ska vara förberedda på vad som kommer, därför ska han till exempel ordna möten med landstingen för att beskriva Novartis pipeline.
? Så de får en förvarning om vad som är på väg, eftersom de nu sitter och tittar på 2008 års budget.
Anders Lönnberg delar sin tid mellan Novartis och Läkemedelsindustriföreningen. På branschföreningen ska han arbeta med ?Governmental affairs?. Enligt Richard Bergström, vd för Lif, har han värvats som rådgivare för att ?simulera verkligheten internt?.
? Han har ett klokt perspektiv och vi behöver folk som utmanar oss internt, som säger obehagliga sanningar.
När styrelsen i interna diskussioner skäller på landstingen kan Anders Lönnberg argumentera utifrån en landstingspolitikers perspektiv. Att han också är socialdemokrat är i det sammanhanget närmast en fördel, säger Richard Bergström.
? Vi har ju rätt mycket allianssympatier i den här branschen i övrigt.
Ett aktuellt exempel på hur viktig den politiska beslutsprocessen är för företagen är när Sanofi Pasteur MSD i höstas lanserade vaccinet Gardasil mot HPV som förebygger livmoderhalscancer. Vaccinet är dyrt, drygt 3 000 kronor för en behandling. Hur den här typen av förebyggande vaccinering ska finansieras i framtiden är något företagen nu vill ha diskussion om.
Och under den allmänna motionstiden motionerade samtliga partier om vikten av att snarast utreda frågan om allmän vaccinering av skolflickor.
? Att det blev sådant genomslag i riksdagen beror nog främst på att SFOG:s arbetsgrupp för cervixcancerprevention (Svensk förening för obstetrik och gynekologi) direkt efter valet hade ett politiskt seminarium där de utbildade riksdagsledamöter, säger Thérese Lange som sedan i våras arbetar med ?public affairs? på Sanofi Pasteur MSD. Ett seminarium som företaget med hjälp av en utomstående pr-kunnig hjälpte till att organisera.
De som motionerade hade alla varit på mötet.
Motionerna avslogs visserligen med hänvisning till att Socialstyrelsen utreder vilka vacciner man ska rekommendera i det allmänna vaccinationsprogrammet. Men det förvånar inte Thérese Lange. Hon har tidigare arbetat som lobbyist för intresseorganisationen NHR (Neurologiskt handikappades riksförbund) och lärde sig då de politiska processerna.
? Där fanns det inga pengar utan man fick lära sig hur politiken fungerar.
Men en politisk process har börjat rulla. En process som för övrigt är i full sving också ute i landstingen. Hennes nästa steg är att kontakta någon av motionärerna om man tänkt sig agera vidare. Till exempel kan man ta upp frågan som en interpellation till ansvarig minister i regeringen. Då blir det debatt i riksdagen och fortsatt fokus på frågan.
? Public affairs handlar om att kunna de politiska beslutsprocesserna. Att veta vilka som är nyckelpersonerna, så man kan göra nyckelaktiviteter för att ?pinpointa? dem.
Läkemedelskommittéerna föreslås bli frivilliga
Sedan 1996 är det lag på att landstingen ska ha läkemedelskommittéer. Den lagen behövs inte längre anser ansvarskommittén som nu lagt sitt slutbetänkande om hälso- och sjukvårdens framtida organisation. Kommittén föreslår att regionala kunskapscentrum ska integrera all kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården, även den farmakologiska. Den detaljstyrning som nu regleras i lag behövs inte. I stället ska det vara upp till de regionkommuner, som utredningen förslår ska ersätta dagens landsting, att avgöra hur de vill organisera arbetet på läkemedelsområdet.
Karin Lendenius, chef för Läkemedelsenheten i Västra Götalandsregionen ser inte några problem med det förslaget.
? Utredningen pekar tydligt på att läkemedel är en del i den samlade sjukvården. Och det håller jag med om.
Genom att slopa lagregleringen öppnas möjligheter att arbeta på ett annat sätt, tycker hon.
? Den tvingande lagen tillkom i en annan värld, då läkemedlen fortfarande sågs som en ?fri nyttighet? som betalades av staten. Så är det inte längre.
Ola Ohlsson, ordförande i Läkemedelsrådet i Region Skåne ser dock faror med förslaget.
? Jag tycker det är klåfingrigt att ge sig på något som fungerar bra. Det behövs en lag som styr upp och uppmärksammar det här tror jag.
Om läkemedelskommittéerna blir frivilliga finns det risk för att läkemedelsfrågorna kommer i skymundan befarar han.
Ola Ohlsson håller med om att läkemedelskommittéerna ska integreras i de regionala kunskapscentrum utredningen föreslår.
? Men så arbetar vi ju redan om man är någorlunda vettig.
Frågan om läkemedelskommittéerna är en ?detaljfråga? i den omfattande utredning som utredaren Mats Svegfors lämnade till regeringen i slutet av februari.
Ett av huvudförslagen är att stärka statens roll för att normera och följa upp hälso- och sjukvården. Därför vill man till exempel att de fyra myndigheterna Läkemedelsförmånsnämnden, Läkemedelsverket, Statens beredning för medicinsk utvärdering och Socialstyrelsen bättre samordnar sitt arbete. Förslaget är att Socialstyrelsen får uppdraget att samordna arbetet med kunskapsutveckling och kunskapsförmedling i vård och omsorg och att de övriga tre myndigheterna bistår Socialstyrelsen i det arbetet.
Idag är Socialstyrelsen också tillsynsmyndighet, något utredningen anser bör läggas ut på länsstyrelserna. Utredarna vill göra en tydlig gränsdragning mellan kunskapsstyrning och tillsyn
Fler samtal om förgiftning efter avreglering
När det i Norge i november 2003 blev möjligt att sälja och köpa en del receptfria läkemedel i detaljhandeln ökade antalet försäljningsställen med ungefär 5 000. Ökade gjorde också telefonförfrågningar om förgiftningar av paracetamol till den norska Giftinformationen.
? Ja, det har blivit en markant skillnad sedan försäljningen i dagligvaruhandeln började, säger Erik Andrew avdelningsdirektör på Giftinformasjonen.
2004 fick Giftinformasjonen 636 förfrågningar om paracetamol, varav 292 räknas som allvarliga, en ökning med 30 procent jämfört med året innan. Förra året hade de 790 samtal som handlade om befarad förgiftning av paracetamol, av vilka 319 klassades som allvarliga. Som allvarliga räknas förfrågningar där patienten bedömts kunna få allvarliga leverskador om han eller hon inte kommer till behandling.
Samtidigt som förfrågningarna om eventuell förgiftning ökat markant och antalet försäljningsställen mångdubblats, har försäljningen av paracetamol ökat ganska modest sedan 2003. Däremot har den flyttat ut från apoteken till dagligvaruhandeln som nu står för nästan 40 procent av försäljningen av paracetamol.
Om förfrågningarna till Giftinformasjonen och risken för förgiftning ökat därför att paracetamol nu säljs i affärer utan rådgivning kan Erik Andrew inte svara på.
? Det kan ju finnas många trender som samverkar. Men det är onekligen ett besvärande samband, eftersom den totala försäljningsökningen under perioden är ganska blygsam. Det tillsammans med ökad tillgänglighet är nog viktiga förklaringar.
Än så länge kan man bara peka på att Giftinformasjonen haft en större ökning av förfrågningar som gäller paracetamol jämfört med andra läkemedel.
Men om det också betyder
att sjukhusinläggningarna på grund av paracetamolförgiftning ökat markant efter att medlet blivit tillgängligt utanför apotek, har ännu inte studerats.
? Det är svårt att på nationell nivå säga något om det, eftersom statistiken inte är på substansnivå. Men vi tror att det är så, och vi planerar ett forskningsprojekt för att undersöka om det stämmer, säger Erik Andrew.
Giftinformasjonen har ett statligt uppdrag att följa utvecklingen och påvisa om det sker förändringar i förgiftningsmönstret.
På den svenska Giftinformationscentralen följer man förstås utvecklingen i Norge.
? Utifrån vårt perspektiv tycker vi inte paracetamol är lämpligt att sälja utanför apotek, säger Mark Personne, chef för Giftinformationscentralen i Sverige.
Det varnande exemplet tycker han är England där försäljningen varit öppen i flera år. Där har man under flera år haft cirka 300 dödsfall om året på grund av paracetamolförgiftning. I Sverige har vi fem till tio dödsfall om året och några hundra sjukhusinläggningar. Men även i Sverige är det svårt att få fram en mer exakt statistik över sjukhusinläggningar på grund av paracetamolförgiftning.
? Visserligen måste man väga till exempel förgiftningsrisken mot andra effekter man vill ha när man funderar på att liberalisera marknaden, säger Mark Personne.
? Men tonårsflickor som hamnar på leverenheten med risk för transplantationsbehov är en kategori förgiftningar man borde vilja bekämpa med alla möjliga medel.
Första april 2008 ska Lars Reje som utreder den svenska apoteksmarknadens framtid komma med ett förslag som gör det möjligt att sälja vissa receptfria läkemedel i den svenska detaljhandeln.
Kunskap om HPV?vaccinernas långtidseffekt saknas
Om vaccinering mot HPV-virus ska ingå i det nationella vaccinationsprogrammet diskuteras nu i många länder.
I Norge har Nasjonalt kunnskapscentrum for helsetjensten gjort en systematisk genomgång av den vetenskapliga dokumentationen av de två vacciner mot humant papillomavirus, Gardasil och Cervarix, som tagits fram. Rapporten bygger på tio randomiserade studier i vilka drygt 5000 patienter ingått.
Alla studier visade på god effekt inom det tidsintervall som undersökts konstateras i utvärderingen. Men uppföljningstiden är kort bara fyra år. Det behövs mer kunskap om vaccinets effekt över tid för att ge råd om hur vaccinet ska användas, anser de norska experterna.
Ska man till exempel erbjuda vaccinet från 12-års ålder är det viktigt att veta hur länge vaccinet har effekt, om det behövs påfyllnadsdoser och i så fall hur ofta. Risken finns annars, påpekas i rapporten, att uppmärksamheten mot denna cancersjukdom minskar som följd av vaccination i ung ålder och att sjukdomen uppdagas i senare stadier. Det kan i sin tur få allvarliga konsekvenser för behandling och prognos.
Rapporten har nu lämnats som kunskapsunderlag till det norska socialdepartementet som i sinom tid ska besluta om vaccinet ska ingå i det norska vaccinationsprogrammet.
I Sverige utreder Socialstyrelsen frågan om HPV-vaccinet ska ingå i det allmänna vaccinationsprogrammet. Den väntas bli klar under 2007.
Plåster säkrare än piller
Trots en intensiv debatt om fördelar och nackdelar med hormonersättning, HRT, finns det få studier som undersökt nytta-risk profil för olika beredningar, doser och administreringssätt. De flesta stora kliniska studier är gjorda på orala östrogen med eller utan tillägg av gestagener.
En fransk studie, som publicerades i tidskriften Circulation (2007;115:840-845), är den första som kunnat visa att en av de allvarligaste riskerna, ventrombos, minskar väsentligt om läkemedlet absorberas genom huden. Enligt forskarna kan blodproppsrisken så gott som eliminieras om kvinnan går över till plåster eller gel.
Men frågan om det finns några sådana skillnader när det gäller risken för hjärtinfarkt, stroke eller bröstcancer kvarstår. En stor pågående studie, den så kallade KEEPS-studien (the Kronos Early Estrogen Prevention Study) kommer kanske att belysa frågan.
I den franska ESTHER-studien kom forskarna fram till att de kvinnor som använde östrogentabletter löpte fyra gånger så stor risk att få en allvarlig ventrombos jämfört med kvinnor som använde hormonplåster eller gel. 271 kvinnor i åldern 45 till 70 år som drabbats av ventrombos jämfördes med 610 matchade kvinnor som inte haft blodpropp. Studien finansierades av franska myndigheter och delvis av företag som tillverkar olika hormonpreparat.
I en kommentar i samma nummer av Circulation diskuteras vad skillnaden kan bero på. En av förklaringarna kan vara att orala östrogen, till skillnad mot transdermala, passerar genom levern. Hormoner som tas genom huden absorberas direkt till blodet och kan därför ges i mycket lägre doser för att vara effektiva. Författaren konstaterar att informationen på FDA:s hemsida fortfarande går ut på att alla former av hormonterapi ger samma riskprofil, vilket hon menar kan ifrågasättas.
I Sverige är det cirka en fjärdedel av de som använder HRT som väljer plåster och gel. Docent Marie Bixo vid institutionen för obstetrik och gynekologi vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå tror att fler kvinnor än idag kan tänka sig plåster eller gel.
– Problemet är att det många gånger inte framställs som ett alternativ. Det beror på att i Läkemedelskommittéernas terapirekommendationer brukar tabletter stå överst eftersom de är billigare. Och än så länge har man inte sett några stora medicinska fördelar med plåster, säger hon.
– Det är jättespännande om man nu har kunnat visa det på ett någorlunda vederhäftigt sätt. Det kan faktiskt vara ganska revolutionerande.
Eftersom plåsteranvändning påverkar leverfunktionen på ett annat sätt än orala medel är det troligt att det i sin tur har betydelse för blodets koagulation, menar hon.
– Men idag är det alltså främst priset som påverkar användningen. Läkarkåren blir mer och mer styrd av terapirekommendationer och lägsta pris. I det här fallet borde rekommendationerna ta mer hänsyn till olika riskfaktorer och man får hoppas att det kommer fler studier som pekar åt samma håll, säger hon.
Viveka Odlind på Läkemedelsverket konstaterar att den franska studien talar i samma riktning som tidigare hypoteser och att det finns några tidigare studier där man har visat ungefär samma sak.
– Även om det finns en teoretisk grund för att hypotesen är korrekt så är den fortfarande inte bevisad. Men varje studie bidrar ju till att öka kunskapen, säger hon.
Hon tror också att ett av skälen till att plåster inte används mer är att de är mycket dyrare. Totalt har användningen av hormonersättningsmedel gått ner dramatiskt sedan de stora larmrapporterna kom. I Sverige har Apotekets försäljning av HRT minskat med 57 procent sedan år 2000.
– Larmrapporterna fokuserade ju på risken för hjärtkärlsjukdom och bröstcancer och där är det inte säkert att det finns samma skillnader mellan plåster och tabletter. Dessa skillnader kan vara svåra att undersöka eftersom det krävs stora patientgrupper när det handlar om friska kvinnor som har en relativt låg risk från början, säger Viveca Odlind.
Hon betonar att hjärtkärlsjukdom och blodpropp är två helt skilda sjukdomar. Blodpropp kan kopplas till olika system som påverkar blodets koagulation medan den klassiska hjärtinfarkten beror på åderförkalkning.
Beroende på den stora nedgången i användning av HRT är det många studier på gång för att hitta medel som ger mindre risker, till exempel studeras möjligheten att behandla med extremt låga doser. Det är också många som menar att behandlingen med HRT ska starta så tidigt som möjligt efter menopaus när kvinnan fortfarande är relativt ung, påpekar Viveca Odlind.
Det bygger på teorin att påverkan på hjärtakärl blir större om kvinnan är äldre när behandlingen inleds. I den stora WHI- studien var medelåldern för kvinnorna över 60 år.
– Studien har kritiserats på den punkten och många menar att man måste göra fler studier på yngre kvinnor. Det finns även forskare som säger att om man startar redan i 50-årsåldern direkt efter sista mens så kan det till och med ha en positiv effekt. Men här är inte sista ordet sagt än, säger Viveca Odlind.
Nytt hivläkemedel stänger dörren för viruset
För 20 år sedan kom det första läkemedlet mot hiv. Preparatet som gick under namnet
AZT hade egentligen utvecklats
mot leukemi. När man förstod att det hade effekt mot hiv godkändes det för ny indikation i raketfart av det amerikanska läkemedelsverket.
För drygt tio år sedan kom de första proteashämmarna. Sedan dess har flera klasser läkemedel mot viruset gjort entré.
Periodvis har optimismen också varit påtaglig bland experter på infektionssjukdomar. Tyvärr har problem uppenbarat sig.
Idag finns det patienter som är resistenta mot samtliga klasser hiv-medel. Dessutom orsakar medicinerna ibland besvärliga biverkningar. Högre halter blodfetter och förlust av underhudsfett i ansikte samt på armar och på ben, liksom ökad bukfetma är några sidoeffekter som kan uppstå.
Magnus Gisslén, docent i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet, anser ändå att utvecklingen har varit mycket framgångsrik.
– Idag är det ovanligt att patienter i Sverige dör av sin hiv-infektion och för de flesta patienterna fungerar behandlingen utmärkt.
Nu väcks nytt hopp för dem som inte blir hjälpa.
– Flera nya läkemedel ur de gamla klasserna är på väg och ett par helt nya grupper preparat är under utveckling, säger Magnus Gisslén.
Två nya klasser som ser lovande ut är integrashämmarna (se LMV4.2006) och CCR5-antagonisterna.
De flesta av dagens hiv-medel bekämpar viruset inne i cellerna. CCR5-antagonisterna syftar istället till att hindra virus från att ta sig in i celler.
För att hiv-virus ska kunna tränga in i en immuncell måste det binda till receptorn CD4 på cellens yta. Dessutom måste viruset binda antingen till coreceptorn CCR5 eller coreceptorn CXCR4 beroende på vilken typ av hiv-virus det är fråga om. De flesta hiv-virus använder CCR5.
Genom att blockera CCR5 hindrar den nya läkemedelsklassen virus från att ta sig in i celler. Virus som använder CXCR4 som fästpunkt blockeras däremot inte av CCR5-antagonisterna.
Pfizers preparat maraviroc är den kandidat som kommit längst. Också Schering-Plough har nått långt med sin kandidat vicriviroc. GSK hade en CCR5-antagonist i pipeline men var 2005 tvungna att lägga ner den på grund av levertoxicitet.
I början av mars presenterades fas III-data för patienter som fått maraviroc i 24 veckor. De två studierna MOTIVATE-1 och MOTIVATE-2 inkluderade 1 000 patienter som tidigare behandlats för hiv. Patienterna fick optimal bakgrundsbehandling med eller utan maraviroc.
Hos ungefär dubbelt så många av de patienter som hade behandlats med det nya läkemedlet sjönk mängden virus i blodet till nivåer som var för låga för att upptäcka.
Biverkningarna var liknande hos de patienter som fått maraviroc som hos kontrollgruppen, men ofta är det de sidoeffekter som uppstår på lång sikt som är besvärliga.
Magnus Gisslén betonar att biverkningarna är viktiga att följa.
– I Sverige är inte resistens ett särskilt stort problem och effekten av de läkemedel vi har är god, därför är biverkningarna av stor betydelse för nya preparat.
Han påpekar att problemet med utveckling av resistens däremot är omfattande i många andra länder, till exempel i USA och i södra Europa.
En farhåga med CCR5-antagonisterna har varit att de ska bidra till att hiv-virus muterar så att de använder coreceptorn CXCR4 istället för CCR5. Det skulle innebära ett snabbare förlopp av sjukdomen. Magnus Gisslén säger att farhågorna hittills inte har besannats men att de måste tas på allvar.
– Man måste vara uppmärksam på att viruset inte blir X4-tropt, det vill säga binder till CXCR4, säger han.
Även om nya hivmedel är på väg är drömmen om ett läkemedel som helt tar bort viruset fortfarande avlägsen.
– Det finns just nu inga preparat med sådana mekanismer under utveckling. Jag tror inte att det är omöjligt, men det krävs ett genombrott, säger Magnus Gisslén.
– Först när vi har ett läkemedel som kan angripa vilande, inaktiva, virus nås det målet.
Maraviroc har blivit beviljad påskyndad granskning av EMEA och FDA. Pfizer räknar med att läkemedlet finns tillgängligt i slutet av det här året.
Ökad riskbehandling kan ge sämre följsamhet
Undersökningen, som genomfördes i Gästrikland, visar att andelen personer som fick receptbelagda läkemedel fördubblades mellan åren 1980 och 2000. Under samma tidsperiod fördubblades också andelen människor i arbetsför ålder som ansåg sig ha en långvarig sjukdom. Men sjukligheten i exempelvis hjärtkärlsjukdom har under tidsperioden nästan halverats.
– Även om vi inte blivit sjukare, så är det alltså fler som upplever sig sjuka, säger Bertil Hagström.
Bland de personer som var långvarigt sjuka ökade antalet läkemedel per person från 1,5 till 2,3 i genomsnitt. Under samma period har det blivit allt vanligare att medicinera mot olika riskfaktorer, påpekar han.
Tidigare studier har visat att med stigande antal läkemedel sjunker också följsamheten. Därför är det viktigt att patienten är informerad om vad risk och läkemedelsbehandling innebär. Patienten har två möjligheter att få information om sitt läkemedel; hos läkaren och på apoteket. En delstudie visade att nästan 25 procent av alla recept på läkemedel mot hjärtkärlsjukdom, infektion och smärta hämtades ut av någon annan än patienten. Det innebär att patienten går miste om en viktig möjlighet till information om läkemedlet, konstaterar Bertil Hagström.
– I dessa fall ökar behovet av att läkaren ger god läkemedelsinformation och i sådana fall borde även apoteken se över sina rutiner. Det kan finnas anledning att apoteket tar kontakt med patienten och följer upp informationen, allrahelst om det rör sig om byte till annat fabrikat av prisskäl, säger han.
Avhandlingen visar också att ett uppföljande telefonsamtal efter läkarbesöket av läkare eller sköterska ökar kvinnliga patienters följsamhet genom att de oftare hämtar ut läkemedel. Mäns benägenhet att hämta ut läkemedel är lägre och påverkades inte av ett telefonsamtal.
Företagsfinansierade studier gav oftare positiva resultat
Flera studier på andra medicinska områden har visat att stöd från industrin oftare ger positiva resultat i kliniska studier. Hur påverkan är på cancerområdet har varit mindre studerat. I en analys, som publicerades online i tidskriften Cancer, gick forskarna igenom alla bröstcancerstudier som publicerats i tio ledande medicinska tidskrifter åren 1993, 1998 och 2003. Den visade att de industrifinansierade studierna gav fördel för det testade läkemedlet i 84 procent av fallen jämfört med 54 procent för icke industrifinansierade studier.
Förutom skillnader i resultat fanns det signifikanta skillnader i upplägg och utförande mellan de två typerna av studier. Industristudier använde oftare ett upplägg utan kontrollgrupp, vilket i sig inte är förvånande eftersom studierna är ett led i läkemedelsutvecklingen, påpekar forskarna. År 2003 var 57 procent av studierna företagsfinansierade och av dessa var 66 procent utan kontrollgrupp jämfört med 33 procent av de övriga studierna. En annan skillnad var att patienterna i företagsstudier oftare var i mer avancerat stadium av sjukdomen.
Idag är hälften av alla läkemedel under utveckling riktade mot cancer. Inflytandet av den växande farmacevtiska industrin på kliniska studier på bröstcancer verkar likna den på andra medicinska områden, konstaterar författarna. Men medan företagsfinansierade studier är viktiga för att identifiera nya effektiva läkemedel besvarar de inte frågor om optimal dos, hur länge behandlingen ska pågå eller identifierar patienter som har mest nytta av behandlingen ? något som är viktiga kliniska kunskaper, påpekar forskarna.
Värktabletter höjde blodtrycket
Data från en pågående studie som publicerades i Archives of Internal Medicine visar att män som använder värktabletter så gott som dagligen löper omkring tre gånger så stor risk att få högt blodtryck som andra män.
I studien ingick 16 000 män som följdes under fyra år.
De som tog 15 eller fler tabletter per vecka hade 48 procent högre risk att få högt blodtryck än andra män. Risken varierade mellan olika typer av analgetika. Paracetamol sex eller sju dagar i veckan gav en ökad risk på 34 procent, ASA ökade risken med 26 procent och NSAID med hela 48 procent.
Men personer som ordinerats låg dos ASA för att minska risken för hjärtinfarkt och stroke bör inte avbryta behandlingen, påpekar forskarna.
Ibuprofen ger bäst lindring för barn
En studie publicerad i tidskriften Pediatrics visar att ibuprofen har bättre smärtlindrande effekt hos barn jämfört med paracetamol och kodein. 300 kanadensiska barn som sökte akut för frakturer eller muskelskador randomiserades till att få något av de tre läkemedlen. Bland de barn som fick ibuprofen upplevde 52 procent en adekvat smärtlindring inom en timme.
Forskarna anser dock att även om ibuprofen gav bäst resultat är siffran att betrakta som låg och ytterligare smärtlindring krävs vid denna typ av skador.
Xolair ger anafylaxi
Efter drygt tre år på marknaden rapporterar FDA att astmaläkemedlet Xolair kan ge anafylaktisk chock upp till 24 timmar efter given dos. Reaktionen kan uppträda även hos patienter som tidigare tolererat behandlingen väl.
Myndigheten kräver därför att Genentech utvidgar bipacksedeln så att riskerna för anafylaxi framgår tydligare och att patienterna observeras under två timmar efter given dos samt lär sig akut självbehandling för anafylaktisk chock.
Medel mot herpes påverkar hiv
Läkemedel mot genital herpes minskar virusnivåerna av hiv hos kvinnor infekterade med båda virusen. Det visar en studie från London School of Hygiene and Tropical Medicine som publicerades i New England Journal of Medicine. Bland de kvinnor som fick behandling mot herpes minskade den genitala virusnivån av hiv med 50 procent jämfört med placebo.
Forskarna anser att behandlingen i viss mån kan minska spridningen av hiv eftersom smittorisken starkt korrelerar till virusnivåerna av hiv i genitalierna.
Avslöjande bok om läkemedelsindustrin blir film
Peter Rosts avslöjanden om läkemedelsindustrin har lett till flera stämningar och utredningar av läkemedelsföretagens verksamhet i USA. Hans bok Sjuka pengar som nyligen gavs ut i Sverige ska nu filmatiseras.
? Vi har skrivit kontrakt för en dokumentärfilm och de har filmat några dagar nu och nästa steg är att intervjua ett antal personer inom branschen. Så filmen är i full gång, säger Peter Rost.
Dokumentären bygger på informationen i boken och planen från produktionsbolagets sida är att filmen ska visas både på biografer och i amerikansk tv.
? Flera av de stora produktionsbolagen i Los Angeles har också hört av sig och velat läsa boken men vi har inte lyckats göra någon deal ännu eftersom deras största bekymmer är att historien fortfarande är igång. De vill ha ett avslut där någonting händer. Så troligtvis blir inget bestämt om spelfilmen förrän rättsprocesserna är avslutade.
Duloxetin kan minska smärta
Det är i en uppföljande studie av Cymbalta som Eli Lilly även undersökt läkemedlets effekt på smärta associerad med depression. Studien har följt 327 patienter som angett att de lider av minst måttlig smärta som är kopplad till depressionen, det vill säga smärtan beror inte på andra kroppsliga orsaker. Efter åtta veckor hade smärtan minskat med 45 procent bland de patienter som behandlats med duloxetin. Hos placebogruppen hade den minskat med 29 procent. Resultaten presenterades vid Association of European Psychiatrists kongress i Madrid 17-21 mars.
– Eftersom duloxetin verkar på både serotoninsystemet och noradrenalinsystemet så stämmer de här resultaten väl med andra resultat som tyder på att smärta associerad med depression åtminstone delvis beror på en gemensam störd funktion i båda signalssytemen, säger Pär Svanborg som är psykiater och klinisk forskningsläkare på Eli Lilly i Sverige.
Pär Svanborg kan inte svara på om företaget i framtiden kommer att försöka få en utökad indikation godkänd på Cymbalta. Men han tror ändå att resultaten kommer vara intressanta ur ett medicinskt perspektiv.
– Patienter som har depression med smärta är mer svårbehandlade än de utan smärta. Och andra studier har visat att om man också kan behandla smärtkomponenten så blir också resultatet av den antidepressiva behandlingen bättre, säger han.