Månads arkivering januari 2007

Svårt finna medel som
stoppar celldöd vid Parkinson

0

Någon säkert fastställd orsak till att Parkinsons sjukdom uppstår finns inte. Fortfarande är orsaken till att de nervceller som producerar signalsubstansen dopamin bryts ned okänd och omdebatterad. Sannolikt kan ett flertal olika mutationer under vissa förhållanden ge upphov till sjukdomen.

– Men det forskas mycket på Parkinson. Sjukdomen är ju en slags modell för hjärnans funktion i största allmänhet. Mycket av framgångarna på andra fält kan också härledas från dopaminforskningen, säger docent Bo Johnels, överläkare vid neurologiska kliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Det finns många teorier om sjukdomens uppkomst.

– En omhuldad sådan säger att det är ett fel i nervcellernas genetiska kod som gör att det ansamlas ett ämne, alfa-synuclein, i hjärnan. När halterna blivit för höga faller de ut och förgiftar dopamincellerna.

En teori som Bo Johnels menar är trolig och som påminner om utvecklingen vid Alzheimers sjukdom.

– Idag har vi inte något som kan bromsa sjukdomen. Men Arvid Carlsson försåg världen med verktyg som vi blivit allt bättre på att använda.

Den normala behandlingen idag med läkemedel och, vid avancerad Parkinson, så kallad elektrostimulering i hjärnan, förbättras sakta men säkert. Men speciellt för yngre patienter är också rehabilitering mycket viktigt, säger Bo Johnels.

– Läkemedelsbehandlingen optimerar rörelseförmågan men har ofta inte så stor effekt mot de kognitiva problemen. Och så finns de emotionella problemen. Att få besked om en sådan här sjukdom innebär ju ofta en kris.

Motoriska komplikationer

Behandling med levodopa, som stimulerar produktionen av dopamin, är den grundläggande behandlingen. Men frågan om hur behandlingen ska inledas har länge debatterats och det råder fortfarande inte konsensus.
Effekten av levodopa är mycket bra, men redan efter några års behandling brukar motoriska komplikationer, dyskinesier, uppkomma.

Ett synsätt är att levodopa accentuerar den degenerativa processen.
En skola menar därför att man bör skjuta upp insättandet av dopa. Ett synsätt som Tommy Eriksson, apotekare och en av författarna till behandlingskapitlet om Parkinsons sjukdom i Läkemedelsboken ansluter sig till.

– Det är visat att risken för komplikationer minskar om man inleder behandlingen med en dopaminagonist, säger han.

– Dopaminagonister eller L-dopa i doser om max 400 mg/dygn är förstahandsbehandling. Det är rimligt att börja med en dopaminagonist och lägga till L-dopa om man inte får tillräckligt bra symtomlindring.

Någon helt enhetlig linje finns dock inte, och Bo Johnels påpekar att eftersom dopaminagonisterna inte är lika effektiva riskerar man underbehandling.

– Eftersom sjukdomen är oerhört individuellt utformad måste behandlingen inrikta sig mot de symtom som är viktigast för den enskilda patienten att få hjälp med.

Svensk uppfinning

För svårt sjuka Parkinsonpatienter finns möjlighet att tillföra levodopa i infusionsform direkt i tolvfingertarmen. Men problemet har varit beredningsformen.
Uppsalaföretaget NeoPharma fann dock lösningen, en pseudoplastisk gelberedning. Våren 2004 godkände Läkemedelsverket preparatet för försäljning under namnet Duodopa och företaget gör nu ett mindre segertåg över världen. Doseringen styrs med hjälp av en bärbar pump och patienten kan själv byta kassetten med läkemedlet.

– För patienter som inte kan hållas anständigt stadigt rörliga med hjälp av tabletter är det här en bra chans, säger Bo Johnels.

Svårt finna såväl bot som broms

Den stora utmaningen är ett läkemedel som bromsar eller förhindrar symtomens orsak, nervcellsdöden inom de basala ganglierna.

– Det är den stora grejen. MAO-B-hämmaren rasagilin (Azilect) har nyligen godkänts för försäljning och det har spritts bland patienter och andra att medlet skulle vara neuroprotektivt. In-vitro modeller och djurexperimentella data antyder att det kanske är så, men det finns inga som helst kliniska bevis, säger Tommy Eriksson.

– Det sa man också om MAO-hämmaren selegilin som introducerades i Sverige för drygt femton år sedan. Men i uppföljningsstudier över längre tidsperioder visade det sig att den inte har någon nervskyddande effekt. Däremot kan det fungera som tillläggsbehandling till levodopa för att reducera dosglapp.

Fördelen med rasagilin jämfört med selegilin är, säger Tommy Eriksson, främst att biverkningar som ortostatism och mardrömmar tycks vara mindre vanligt, även om det förekommer.

En stor begränsning med rasagilin är, menar Tommy Eriksson, att patientsäkerhetsdata är mycket ofullständiga. Vid registreringen fanns data för färre än 2 000 patienter.

– Vi vet alltså nästan inget om ovanliga och potentiellt mycket allvarliga biverkningar.

Förutom Azilect och Duodopa har under 2000-talet kombinationspreparatet Stalevo med levodopa, dekarboxylashämmare och entakapon introducerats på den svenska marknaden.

Även om det inte kommit några farmaka med nya angreppssätt anses området relativt forskningsintensivt. Det pågår till exempel tester med nya läkemedel riktade mot andra signalämnen än dopamin, som också är störda vid sjukdomen.

Nya strategier

Försök som gjordes i Lund på 1990-talet visade att man kunde få transplanterade fosterceller att överleva, växa in och producera dopamin i mottagarens hjärna. Men tillgången på nervceller från embryon är begränsad.
Odlade nervceller är det som är aktuellt i den fortsatta utvecklingen av tekniken.
Bo Johnels är övertygad om att möjligheten att motverka effekterna av nervcellsbortfallet med transplantation av stamceller kommer att visa sig användbart.
Men det dröjer. Och han är tveksam till om det kommer att bota sjukdomen.

– När nervsystemet utvecklas anläggs de här cellerna i hjärnstammen och sedan växer nerverna upp i storhjärnan och tar kontakt. Om man kan upprepa den bravaden genom att implantera celler vet vi inte. Det troliga är att man implanterar dem på målorganet och får en liten ?dopaminfabrik? där, ungefär som man gjorde med fostercellerna.

– Förhoppningsvis levererar den sedan dopaminet lugnt och stilla och på rätt sätt så att verkan blir bättre och jämnare än med medicinerna.

En annan framtida terapi är att med tillväxtfaktorer bromsa sjukdomen.

– Försök har gjorts i USA, men om det är en fungerande strategi vet vi ännu inte.

Patientperspektiv saknas i farmacevtiskt kvalitetsarbete

0

I avhandlingen ingår två studier som bygger på intervjuer med nyckelpersoner i läkemedelskommittéerna som gjordes 2002 och 2004. De visar att inriktningen på aktiviteterna har breddats från att ha riktat sig framför allt mot förskrivande läkare till att också omfatta beslutsfattare. Men ett tydligt patientcentrerat förhållningssätt saknades.
– Visserligen arbetar läkemedelskommittéerna på en policynivå och har inte direktkontakt med patienterna. Men ändå är det slående åtminstone i den första undersökningen att man mycket sällan pratar om patienterna. Man pratar om läkemedel som något frikopplat från patienten, säger Ingeborg Björkman.

Ändrad målsättning
Genom förändringar i hälso- och sjukvårdslagen 1997 påbörjades landstingens övertagande av kostnadsansvaret för läkemedelsbehandlingen. I den första undersökningen av hur nyckelpersoner inom läkemedelskommittéerna uppfattade sitt uppdrag var också kostnadsfrågorna dominerade, medan det i den senare undersökningen hade skett ett skifte mot mer kvalitetsfrågor.
Ingeborg Björkman menar att man genom att lämna patienten utanför befäster ståndpunkten att en förbättrad läkemedelsanvändning är en fråga för professionen.
Begreppet ?farmacevtisk omsorg? myntades på 1990-talet
av amerikanerna Hepler och Strand.

Avhandlingen visade att farmacevterna uppfattar begreppet farmacevtisk omsorg på olika sätt och att uppfattningarna baseras på åtminstone två olika sätt att se på hälsa och sjukdom.

För det första finns ett patientcentrerat perspektiv som karaktäriseras av en holistisk syn på hälsa och sjukdom. Och för det andra, vilket är det vanligaste, ett synsätt som främst grundas i ett biomedicinskt tänkande.
– Vi farmacevter är skolade i den biomedicinska traditionen. Även om vi vill tänka på patienten i första hand så sitter det biomedicinska tänkesättet djupt förankrat, säger hon.
Den ursprungliga modellen för farmacevtisk omsorg är tydligt patientcentrerad. Men när den praktiseras i Europa så är inte hela filosofin med, påpekar Ingeborg Björkman.

– Det gäller till exempel tekniken att lyssna på patienten och låta patientens upplevelse av och förväntan på behandlingen vara vägledande. Vi utgår hela tiden traditionellt från burken eller läkemedelsförpackningen.
– Att ge information om läkemedel är också viktigt, men är inte samma sak som farmacevtisk omsorg, säger hon.
Alltför ofta utgår vi från den samlade kunskapen kring läkemedel och passar sedan in patienten. Hon tycker att man i stället ska utgå från patienten och sedan lägga till den generella kunskapen om läkemedlet.
– Det är en hårfin skillnad men för patienten blir det annorlunda.

Nytt sätt att arbeta
För att uppnå ett mer patientcentrerat arbetssätt behövs strategier för att förändra de traditionella tankemönstren både inom vården och inom de medicinska och farmaceutiska fakulteterna, är Ingeborg Björkmans slutsats.
– Våra traditionella apotek inbjuder inte till att arbeta med farmacevtisk omsorg. För att förbättra kan man till exempel arbeta utanför apoteken i större utsträckning eller utveckla arbetet med tidsbokade besök på apoteket.
– Det ska vara en ömsesidighet där patienten bidrar med sina upplevelser och tankar om sjukdomen och behandlingen. Farmacevten bidrar med sina kunskaper som bygger på till exempel evidensbaserad medicin. Tillsammans fattar man sedan beslut om hur behandlingen ska fortgå, givetvis i samarbete med patientens läkare när så behövs.

Bättre följsamhet gav längre överlevnad

0

Många kliniska studier har visat att olika hjärtläkemedel minskar risken för kardiovaskulär död. Men mindre är känt om läkemedlens effekt när de används i patientens vardag, vilket delvis beror på variationer i följsamhet. Det skriver forskarna i bakgrundsinformationen till en studie som nyligen publicerades i JAMA (2007;297: 177-186). Även om det är vedertaget att bättre följsamhet förbättrar överlevnaden har ingen populationsstudie direkt undersökt i vilken utsträckning det påverkar läkemedelseffekten.
I studien undersökte forskare vid universitetet i Toronto, Kanada, sambandet vid läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt. Tre läkemedelsklasser ingick där två har bevisad effekt på ökad överlevnad (statiner och betablockerare) och den tredje (kalciumblockerare) var med som kotrollbehandling beroende på frånvaro av dokumenterad effekt på överlevnaden.
Totalt 31 455 äldre patienter som överlevt en hjärtinfarkt mellan åren 1999 och 2003 i Ontario ingick. Alla hade fått recept på läkemedel från någon av de tre läkemedelsklasserna. Patienternas följsamhet delades in i tre kategorier; hög följsamhet som innebar mer än 80 procent, medelföljsamhet som var 40 till 79 procent och låg som innebar mindre än 40 procents följsamhet.
Enligt studien var dödligheten bland patienterna som använt statiner störst vid låg följsamhet (24 procent), något mindre eller 20 procent vid medelföljsamhet samt 16 procent vid hög följsamhet. Ett liknande men mindre uttalat samband observerades för betablockerare. Däremot fanns det inget samband mellan dödlighet och följsamhet till behandling för kalciumblockerare.
Enligt forskarna bekräftar studieresultaten att följsamhet har en betydelse för läkemedelseffekten. I ett kortare perspektiv är det viktigt att identifiera riskgrupper som kan antas ha sämre följsamhet och sätta in mer intensiva sekundärpreventiva åtgärder för dessa grupper. br>
Slutligen understryker forskarna att följsamheten har betydelsefulla kostnadseffektiva effekter som man rutinmässigt bör ta hänsyn till vid hälsoekonomiska analyser.

Nytt läkemedel för svårbehandlad bröstcancer

0

Metastatisk bröstcancer är den vanligaste orsaken till cancerdöd hos kvinnor i ett internationellt perspektiv. Data från en fas III-studie visar nu att en ny läkemedelskandidat lapatinib (Tykerb) plus capecitabin är bättre än behandling med enbart capecitabin för kvinnor med HER-2 positiv avancerad bröstcancer som spridit sig trots tidigare behandling med trastuzumab. Studien publicerades i NEJM (2006;355: 2733-2743). I den grupp som fick tilläggsbehandling inträffade 49 fall av spridning efter i genomsnitt 8,4 månader jämfört med 72 fall efter 4,4 månader i monoterapigruppen.

Forskarna betonar att det finns ett stort behov av alternativa behandlingar för denna grupp svårbehandlade bröstcancerpatienter. Baserat på resultaten tycker de att lapatinib också bör prövas tidigare i behandlingen av HER2-positiv bröstcancer än i den aktuella studien.
Trastuzumab är idag det ledande läkemedlet vid den här typen av bröstcancer. Läkemedlet blockerar HER-2 receptorn på cancerceller och hämmar dess signaler vilket leder till att tumören krymper eller slutar växa. Men närmare en tredjedel av HER2-positiva tumörer svarar inte på trastuzumab.
Lapatinib representerar en ny typ av terapi genom att rikta
in sig på både HER-2 och ett annat tillväxtfaktorprotein EGFR. Genom att blockera två tillväxtfaktorer har lapatinib bättre förutsättningar att blockera tumörtillväxten, hävdar forskarna.
Studien finansierades av Glaxosmithkline. Läkemedlet prövas för närvarande på bröstcancer och andra solida tumörer och registreringsansökningar har lämnats in i USA, Europa och vissa andra länder.

Rökreduktion en bedräglig indikation

0

Rökstopp är det enda som gäller om man vill minska risken att dö i förtid. Det är slutsatsen i en norsk epidemiologisk studie i vilken man följt drygt 50 000 norrmän under 20 år.

– Den långsiktiga effekten av en omfattande rökreduktion visar inga fördelar jämfört med att fortsätta som storrökare, när det gäller dödlighet.

Det säger Kjell Bjartveit, läkare och forskare som tillsammans med kollegan Aage Tverdal gjort studien.

– De som minskade sin konsumtion med minst hälften hade samma dödlighet i hjärtkärlsjukdom som de som fortsatte som storrökare.

För dödlighet i lungcancer såg dock forskarna en viss, men inte signifikant, skillnad.

Lurar sig själva

Sedan en tid tillbaka är rökreduktion en godkänd indikation för vissa nikotinersättningsmedel. Det menar Kjell Bjartveit kan vara bedrägligt.

– Risken finns att man för folk bakom ljuset. Både patienter och läkare lurar sig själva om de tror att det har någon egentlig betydelse för hälsan.

– Det finns inget som visar att minskad rökning, utan sikte på att sluta, ger någon hälsomässig vinst.

Resultatet från den norska studien stämmer väl överens med en liknande dansk i vilken 20 000 danskar följdes. I den fick man dock en liten men signifikant skillnad i incidens av lungcancer mellan de som minskat sin cigarettkonsumtion och de som fortsatt som storrökare.

Att den totala dödligheten inte påverkas av en viss minskad incidens av lungcancer beror enligt Kjell Bjartveit på att kardiovaskulär sjukdom är den absolut största orsaken till dödlighet bland rökare.

– Många tror, felaktigt, att det främst är lungcancer som tar livet av rökarna.

Varför en minskad cigarettkonsumtion tycks ge så klent resultat på hälsan finns inget entydigt svar på.

Men, bland annat en nyligen publicerad amerikansk studie visar att blodet hos reducerare innehåller lika mycket tjära som storrökare. De som minskar sin konsumtion har en tendens att röka mer ?effektivt? genom att hålla röken i lungorna längre och dra djupare halsbloss.

Andra slutsatser

Resultaten från de två epidemiologiska studierna tycks dock gå på tvärs mot slutsatserna i Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation för att förebygga hjärt-kärlsjukdom.
I den hävdas ett linjärt dos-responssamband mellan antalet cigaretter och risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom.

Dos har betydelse

– Det finns trots allt en del som tyder på att det är bättre att röka mindre, säger Bertil Jonsson på Läkemedelsverket och en av dem som medverkat i beslutet att godkänna rökreduktion som indikation.

– Risken för skador har ju att göra med dosen av skadliga ämnen. Minskar man dosen borde det leda till mindre skador, även om det inte är någon vetenskap på högre nivå.

Några studier som visar att det är bättre ur hälsosynpunkt att minska från 30 cigaretter om dagen till fem, känner han inte till.

Resultatet från den norska studien tror han kan förklaras med att de som drog ned på rökningen hade hälsoproblem, medan storrökarna ?tålde? att fortsätta.

De norska forskarna såg också ett sådant samband. Men en justering för högre ohälsa hos reducerarna påverkade inte studiens resultat.

En annan felkälla de norska forskarna diskuterar är att reducerarna underskattar sin konsumtion. En mätning av halten serum thiocyanate i en delgrupp visade också att det finns fog för ett sådant antagande. Men jämfört med storrökarna var halten betydligt lägre.

– Reducerarna hade verkligen minskat sin rökning rejält, något som alltså inte märktes i dödstalen, säger Kjell Bjartveit.

Kjell Bjartveit och hans kollega fann också, även om underlaget blir ganska litet, att de som under den studerade perioden, gått från att minska till att sluta hade hälften så hög dödlighet som storrökarna.

Bertil Jonsson säger att harm reduction är ett känsligt ämne.

– Egentligen är det nog så att snuset är skälet till att vi godkänt reduktion som indikation. Hade vi inte haft det tror jag vi hade varit mycket tveksamma till det.

Tre klasser inte bättre vid hiv

0

I den femåriga så kallade FIRST-studien delades patienterna in i tre olika grupper där den första fick en proteashämmare samt två nukleosidanaloger, den andra gruppen fick en icke nukleosidanalog plus två nukleosidanaloger och den tredje fick behandling med alla tre klasserna. I studien, som publicerades i Lancet (2006;368:2125), ingick 1 397 patienter.
Resultatet visar att behandlingen med tre klasser inte var bättre än behandling med två klasser när det gällde immunologiska och kliniska parametrar. Patienter som fick trippelterapin hade inte större ökning av T-hjälparlymfocyter än de andra grupperna. Dessutom gav behandlingen med tre klasser mer toxiska effekter.

DIREKTIVEN I KORTHET:

I ett första steg ska utredaren lämna förslag som gör det möjligt för fler aktörer än Apoteket att bedriva detaljhandel med läkemedel, såväl receptbelagda som receptfria. Förutsättningen är att aktörerna beviljas tillstånd. För det krävs farmacevtisk kompetens hos den som bedriver verksamheten. Förslaget ska presenteras senast vid årsskiftet.

I ett andra steg, som ska vara klart första april 2008, ska utredaren komma med ett förslag som gör det möjligt att sälja vissa receptfria läkemedel i detaljhandeln.

Utredaren ska även lämna förslag på alternativ till dagens prissättning inom förmånssystemet. Han kan föreslå en förändring redan innan det första delbetänkandet är klart.
Utredaren ska också bland annat
ge förslag på:

o ett system som tryggar tillgängligheten i glesbygd.

o hur andra än Apoteket ska kunna driva sjukhusapotek samt distribuera läkemedel till slutenvården.

o hur vaccinationsförsörjning, Giftinformationscentralen, tillhandahållande av licens- och extemporeläkemedel samt dosdispensering ska organiseras och finansieras

o vilken myndighet eller annan organisation som ska överta hanteringen av olika register.

Han ska också bland annat analysera;

o vilka effekterna kan bli om prissättningen på läkemedel inte är enhetlig i landet

o hur uppföljningen av utbyte av läkemedel eller ett motsvarande nytt system kan organiseras och genomföras

o hur distanshandeln ska vara utformad

o om åldersgräns för receptfria medel bö

Nytt angreppssätt vid cancer

0

Sedan tidigare finns cancerläkemedel som hämmar angiogenes, blodkärlsnybildning. Ett nytt angreppssätt är att istället öka bildandet av blodkärl. Men de nya blodkärlen fungerar sämre och tumören kan därmed inte växa till.
De flesta angiogeneshämmare har ett protein kallat VEGF som mål. Den nya läkemedelskandidaten verkar på en annan molekyl, DLL4, beskriver forskarna i en rapport i tidskriften Nature (2006;444:1032).
Att kombinera de båda metoderna kan vara mer verksamt än teknikerna var för sig, är deras slutsats.

Zonisamid förbättrar Parkinsonsymtom

0

En japansk studie visar att epilepsiläkemedlet zonisamid kan förbättra skakningar och andra symtom hos Parkinsonpatienter. I studien, som publicerades i januarinumret av American Academy of Neurology, ingick 278 patienter som inte svarat på standardbehandling.
Patienterna delades in i tre grupper som fick 25, 50 eller 100 mg per dag av zonisamid eller placebo under tre månader. En tredjedel av de som fick zonisamid förbättrades upp till 30 procent i sina sjukdomssymtom. Den mest signifikanta förbättringen sågs i gruppen som fick högst dos.

Osäkert om konkurrensen ökar

0

Sedan 1945 har apoteksverksamheten varit föremål för 49 utredningar, enligt uppgifter från Apoteket. Det är alltså en rätt luttrad verksamhet som nu satts under luppen.

– Den politiska ambitionen är ju att konkurrensutsätta apoteksväsendet. Jag har svårt att tro att man uppnår det med de här direktiven, säger Dag Johannesson tidigare chefsjurist på Apoteket.

Låter man Apoteket fortsätta som den store dominanten och bara tillåta fri etablering, för att kanske i nästa steg sälja hela bolaget, går vi från ett statligt handelsmonopol till ett privatägt sådant är hans bedömning.

Svårt etablera sig

– Den stora tillgänglighetsfrågan handlar ju om verksamheten ute på apoteken, och då måste man se till att skapa ordentliga marknadsförutsättningar för att det ska fungera med nyetableringar. Hur ska någon kunna etablera sig om det finns en marknadsdominant som sitter på 100 procent från början?

Ett sätt hade varit, anser Dag Johannesson, att istället börja med att på ett ?begåvat sätt? sälja ut delar av den operativa verksamheten för att skapa en konkurrenssituation.

Direktiven skyddar nu istället till stora delar Apoteksbolaget, menar Dag Johannesson.

Den främsta kritiken mot utkastet till apoteksdirektivet var också, (se Läkemedelsvärldens hemsida), att Apoteket ansågs gynnat. Bland annat genom att Apoteket skulle få prisförhandlingsrätt innan nya aktörer kommit in på marknaden.

Dålig konkurrens

Efter kritikstormen rensades dock direktivet från ett antal sådana skrivningar. Men Per-Arne Sundbom på Konkurrensverket, anser att direktiven borde utformats så att det blir möjligt att börja med en omreglering av den del av läkemedelsmarknaden där möjligheterna för konkurrens är bäst, den receptfria.

– Erfarenheter från bland annat Norge talar för det, säger Per-Arne Sundbom

Där steg priserna med närmare 30 procent när apoteksmarknaden liberaliserades i slutet av 1990-talet. Det var först när regeringen beslutade att låta receptfria läkemedel säljas i dagligvaruhandeln som den trenden bröts.

– Därför borde regeringen ha gett utredaren möjlighet att börja i den änden.

Det norska exemplet visar, enligt Per-Arne Sundbom, att konkurrensen mellan apotek blir marginell.

Nya rön om antibiotikas funktion

0

Befintliga antibiotika kan under rätt förutsättningar vara verksamma mot fler bakterietyper än man tidigare trott. Det visar en studie av professor Måns Ehrenberg vid Uppsala universitet som publicerades i tidskriften Physical Review Letters.

Enligt studien kan genetiskt identiska bakterier svara helt olika på antibiotika beroende på om de växer snabbt eller långsamt då de utsätts för behandlingen.

EU-diskussion om apotek påverkar utredarens förslag

0

När Lars Reje drar igång utredningen av den svenska apoteksmarknaden anlägger han direkt ett EU-perspektiv.
Visserligen är detaljhandeln med läkemedel inte harmoniserad inom EG-rätten, men det är ett antal funderingar och processer igång i Europa, påpekar han.

En av dessa gäller vem som ska få äga apotek. Ägarrestriktioner finns och diskuteras i flera länder. Ett fall är under beredning i EG-domstolen.

– Man talar i direktivet om ett hållbart system, då måste vi också se vad som är på gång ur ett Brysselperspektiv, säger Lars Reje.

Att utredaren har kort tid på sig är alla aktörer överens om.

– Jag gjorde en lista. Det blev upp mot 50 olika punkter, varav en del är rätt kvalificerade. Så visst är det en oerhört tight tidsplan. Men som konsult är jag van att jobba mot deadlines och med bra kvalificerat folk i utredningsstaben har jag gott hopp om att det ska fungera.

Konkurrensverkets kritik mot tågordningen; att utredaren borde ha möjlighet att föreslå en omreglering av det receptfria sortimentet först, vill han inte kommentera mer än att han accepterat direktiven.

– Och de är entydiga i det avseendet.

?Falska kunder? avslöjade
dålig rådgivning på apoteken

0

Utifrån de attitydundersökningar som Apoteket AB gör tycks allmänhetens förtroende för företaget vara mycket gott.

Det tycker Cecilia Bernsten, ordförande i Sveriges Farmacevtförbund, egentligen är oroande. Skälet är att den studie som hon, tillsammans med professor Mary Tully vid enheten för samhällsfarmaci vid Uppsala universitet varit projektledare för, visar att kunder ofta inte får den rådgivning man bör få.

Till exempel tycks personalen sällan fråga om kunden vet vad läkemedlet ska användas för, trots att han eller hon tidigare inte använt det.

Studien, Rådgivning på apotek i Sverige, genomfördes som en Mystery shopping, det vill säga information samlades in av personer som utgav sig för att vara patienter. Recepten var utskrivna av läkare på vanliga receptblanketter. ?Kunderna? har, om de fått frågan om de använt läkemedlet tidigare, svarat nej.

300 apoteksbesök
– De är valda med omsorg. Det är läkemedel för vilka det finns särskilda säkerhetsföreskrifter eller instruktioner som ska tas upp vid det första expeditionstillfället, påpekar Cecilia Bernsten.

– Vi har varit extremt försiktiga med vilka krav vi ställt på information och rådgivning. Det har bara handlat om vad som ska ges när det gäller den här typen av läkemedel.

Studien visar att 37 procent av ?patienterna? inte fick några frågor, och 24 procent inte fick information. Det var alltså vanligare att personalen informerade än förhörde sig om patientens egna frågor för att därefter kunna ge den anpassade information som man enligt receptföreskrifterna ska ge.

Allvarlig brist på rådgivning, det vill säga när ?patienten? vare sig fick frågor eller information om läkemedlet gällde för 16 procent av apoteksbesöken.

Sveriges Farmacevtförbund ska informera Socialstyrelsen och Läkemedelsverket om resultatet av studien.

– Myndigheterna ska ju övervaka att receptföreskrifterna efterlevs, säger Cecilia Bernsten.

Överklaganden ska inte löna sig

0

Regeringen vill att de beslut som Läkemedelsförmånsnämnden (LFN) fattar ska gälla omedelbart. Idag pågår rättsprocesser som innebär att läkemedlen är kvar i subventionssystemet i väntat på domstolsutslagen.
LFN beräknar att samhället skulle ha sparat 180 miljoner kronor om året om besluten börjat gälla omedelbart.

Regeringen vill även ge Läkemedelsverket rätt att besluta om utbyte i samband med godkännandet. Idag är beslutet knutet till LFNs om subvention, vilket gör att eventuellt utbyte fördröjs. Genom att flytta bestämmelserna om utbyte från lagen om läkemedelsförmåner till läkemedelslagen kommer det i framtiden att gå snabbare.
>br>När lagrådet sagt sitt om förslagen lägger regeringen en proposition, troligen under våren.

SSRI-preparat till äldre ökar risk för frakturer

1

Det är sedan tidigare känt att regelbundet intag av selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) ökar risken för frakturer hos äldre. Denna riskökning har förklarats med att SSRI ger högre risk för benskörhet och även leder till fler fallolyckor. Men nu visar det sig att ytterligare faktorer kan spela in. I en nyligen avslutad studie, där forskarna kompenserat för både benskörhet och ökad fallrisk, ökade antalet frakturer ändå. Resultaten pekar alltså på att det skulle finnas andra, okända effekter, av SSRI-preparaten som leder till en ökad frakturrisk.

Resultaten, som publiceras i januarinumret av Archives of Internal Medicine, baserar sig på en populationsstudie omfattande 5008 personer. Samtliga var över 50 år och följdes under fem år. Ett dagligt intag av SSRI-preparat visade sig öka risken för frakturer med det dubbla.

10 000 får gå från Pfizer

0

I måndags kväll svensk tid meddelade Pfizers koncernchef Jeffery Kindler, att företaget ska göra sig av med cirka 10 000 av totalt 106 000 anställda runt om i världen. Besparingarna kommer också att drabba de runt 1 300 personer som är anställda i Sverige

– Det är för tidigt att säga exakt hur det kommer att påverka oss i Sverige, säger Gisela Lindstand, informationsdirektör på Pfizer.

Hon säger också att beskedet om nerdragningarna var väntat men att förändringsarbetet inte bara är negativt utan också innebär möjligheter att flytta över resurser från renodlad säljverksamhet till läkemedelsutveckling.

Besparingarna kommer trots att företaget redovisat en nettovinst på 9,45 miljarder dollar för fjärde kvartalet 2006.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng