Användning av statiner kan minska rökningens skadliga effekter på lungorna. Det visar en ny studie vid Oklahoma Medical Center, USA.
I studien ingick 182 rökare och 303 före detta rökare. Resultatet visar att lungfunktionen försämrades mycket långsammare hos de som använde statiner än hos övriga personer.
Forskarna påpekar att det är första gången som ett läkemedel har kunnat påverka lungfunktionen hos patienter med emfysem eller andra rökrelaterade sjukdomar. Studien presenterades vid en kongress för lungläkare i slutet av oktober i Salt Lake City.
Annons
Månads arkivering november 2006
Statiner bevarar lungfunktionen
Alvimopan lindrar förstoppning
En ny fas-III studie visar att den experimentella selektiva opioidreceptorantagonisten alvimopan kan lindra opioidutlöst förstoppning.
Studien på tolv veckor omfattade 518 patienter med långvarig smärta som inte var cancerelaterad och som led av förstoppning. Patienterna fick alvimopan 0,5 mg två gånger dagligen eller placebo och enligt resultatet förbättrades 72 procent av de patienter som fick aktiv behandling signifikant jämför med 48 procent som fick placebo.
Företag tjänar stora pengar på att överklaga LFN-beslut
Sedan en stor del av magsyraläkemedlen den första maj förlorade subventionen har lanstingets kostnad för gruppen minskat med 16 procent, drygt 52 miljoner kronor, jämfört med perioden, 1 maj till och med sista oktober 2005.
Landstingen betalar
När LFN i början av förra året var klar med sin genomgång av läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra reducerades antalet subventionerade läkemedel kraftigt, närmare ett trettiotal läkemedel skulle inte längre subventioneras, däribland samtliga H2-blockerare.
Flera företag accepterade inte beslutet utan har överklagat till Länsrätten i Stockholm. Totalt rör det sig idag om tio olika ärenden. Sju av dem gäller gruppen H2-blockerare.
Så länge tvisterna inte är avgjorda är de ?överklagade? produkterna subventionerade. Under de här sex månaderna har de sålt för drygt 86 miljoner kronor inom förmånen. Wyeth har till exempel sålt Lanzo för 69 miljoner, de överklagande H2-blockerarna har sålt för drygt nio miljoner och Medartuum har sålt Losec drygt fem miljoner kronor. Av det har landstingen betalat det mesta, 66 miljoner kronor.
– Det här systemet haltar verkligen, säger Anna Märta Stenberg chefsjurist på LFN.
– Trots att motiveringen till uteslutningen är densamma, kan företag som överklagar fortsätta att inom förmånerna sälja samma typ av läkemedel som de som accepterade att de blev utslängda.
– Det är en konstig ordning som det fungerar nu, och olyckligt för förmånssystemet, anser Anna Märta Stenberg.
LFN:s motivering att utesluta hela gruppen H2-blockerare är att dessa visserligen är kostnadseffektiva för lindriga besvär i matstrupe men att det handlar om så små livskvalitetsförluster att behandling med H2-blockerare inte ska subventioneras.
Företaget Hexal, nu köpt av Sandoz, har till och med ökat sin försäljning av H2-blockerare inom förmånerna medan tvisten pågår.
Direkt verkställighet
LFN anser att de beslut myndigheten fattar bör gälla omedelbart. Företagen kan sedan vända sig till domstol om man anser beslutet felaktigt. Men då avgör domstolen om det finns skäl att upphäva uteslutningen medan domstolsprocessen pågår.
Statistik från Apoteket antyder också att patienter som tidigare fått H2-blockerare förskrivna inom förmånen nu istället får subventionerat omeprazol. Volymen för såld ranitidin har exempelvis minskat med närmare två miljoner dygnsdoser mellan de två perioderna, medan försäljningen av omeprazol ökat.
Stockholmsläkare kryssar oftast på recept
Antalet recept där förskrivaren markerat att utbyte mot billigaste produkt inte får ske har legat stabilt på strax under två procent sedan 2004. Det är en liten minskning sedan reformen infördes hösten 2002, trots att det höjts kritiska röster mot att många byten kan vara förvirrande för vissa patienter.
Hösten 2005 påpekade Läkemedelsverket speciellt att förskrivare har möjlighet att neka utbyte. Utifrån de frågor och kommentarer Läkemedelsverket får verkar det som möjligheten många gånger inte används, menade myndigheten.
Viktigt för följsamheten
Som ett exempel anger man att det kan vara medicinskt motiverat att inte byta produkt när det handlar om äldre patienter som kan ha svårt att känna igen sina läkemedel eller känner oro för att en utbytt tablett innebär fler biverkningar.
– Vår bedömning är att man inte ska byta när det är viktigt för följsamheten, säger Jane Ahlqvist Rastad på Läkemedelsverket.
Om ett par procents kryssade recept är mycket eller lite kan hon inte uttala sig om.
– Men vi har velat lyfta fram möjligheten, eftersom vi får en del mail och telefonsamtal om detta.
Det verkar dock inte som det har påverkat läkares benägenhet att markera på recepten.
Stockholmsläkarna är de som kryssar mest, lite drygt tre procent av recepten i länet är kryssade. Bland läkemedelssubstanser ligger substansen karvedilol i topp med drygt 12 procent kryssade recept.
Trots rättstvist
kan Fosamax bytas ut
I mitten av oktober beslutade Svea Hovrätt att upphäva försäljningsstoppet av generiskt alendronat, i väntan på dom i patenttvisten mellan originalföretaget MSD och generikaföretagen.
Trots att MSD, i ett annat mål, överklagat Läkemedelsverkets beslut att osteoporosmedlet Fosamax ska vara utbytbart mot generiskt alendronat – ett ärende som ännu inte är avgjort – anser Läkemedelsverket att det går att byta Fosamax mot generiskt alendronat.
– Eftersom det finns parallellimporterat Fosamax kan apotekspersonal byta mot generiskt alendronat, säger Cecilia Ulleryd på Läkemedelsverket.
Förutsättningen är att läkaren enbart skrivit Fosamax på receptet, alltså inte Fosamax MSD, då är produkten inte utbytbar. Eftersom parallellimportörerna inte överklagat beslutet om utbytbarhet anser Läkemedelsverket att deras tolkning är riktig.
Det gör naturligtvis inte MSD. Men tillsvidare gäller alltså utbyte mellan parallellimporterat Fosamax och de generiska produkterna.
Dubbla förpackningar skydd mot förfalskning
I Europa har man vid ett flertal tillfällen beslagtagit förfalskningar i den legala distributionskedjan, säger Niklas Prager. Bland annat har man funnit förfalskningar av Pfizers Lipitor i England och Holland.
Visserligen är det ovanligt, i Sverige har inga sådana beslag gjorts. Men, menar Niklas Prager, det kan vara en tidsfråga.
– Vi har en lagstiftning på europeisk nivå som minimerar riskerna.
Men att det i Europa finns så få upptäckta fall inom den legala hanteringen menar han också beror på att myndigheterna inte arbetar med frågan.
– I England har den engelska läkemedelsmyndigheten nu börjat arbeta mer strukturerat och då har man också hittat förfalskningar i den legala kedjan.
Dold agenda
Göran Heintz, ordförande i parallellimportörernas organisation, FPL, menar att Pfizer har en dold agenda som handlar om att göra parallellimport omöjlig.
– För oss är förfalskade läkemedel naturligtvis lika allvarligt som för de stora bolagen. Kommer sådana in via våra kanaler vore det förödande för vår verksamhet. Det är ju en kriminell verksamhet.
Parallellimporten som den bedrivs idag är inte ett större problem än någon annan distributionskedja, hävdar han.
– Man skulle till och med kunna påstå att vi gör en andra säkerhetskontroll.
Niklas Prager menar att de satsningar som görs på säkra förpackningar, och som myndigheterna kräver, omintetgörs när det samtidigt är lagligt att packa om produkterna.
En lösning han föreslår, ?om man vill ha parallellimport?, är att importörerna får packa den obrutna originalförpackningen tillsammans med bipacksedel i en ny förpackning.
Stockholm
fortsätter med Apoteket
Stockholms läns landsting har ett löpande avtal med Apoteket AB. Det avtalet skulle upphöra till årsskiftet. Men nu har landstinget dragit tillbaka uppsägningen och avtalet fortsätter att gälla. Hur länge är oklart.
– Vi är inte klara med vår interna beredning och diskussion för att påbörja upphandlingen, förklarar Gunilla Thörnwall Bergendahl på landstinget varför det hela skjutits på framtiden.
– Vi måste också ha politiska beslut i ryggen för att komma igång med upphandlingarna och det har vi ännu inte. Nu har vi fått en ny majoritet och den ska också hinna formera sig.
– Det här är ju en väldigt strategisk och intressant fråga där det är extra viktigt att vi har politisk förankring. Vi tvingades förlänga avtalet för att inte stå avtalslösa till årsskiftet.
Lågt blodtryck är också farligt
Patienter med hjärtsvikt som har lågt blodtryck, som vanligtvis anses som en gynnsam faktor, har i själva verket ökad risk att dö i sjukdomen.
Det hävdar forskare bakom en ny studie som publicerades i JAMA (2006;296:2217-2226). Den baseras på data för 48 612 hjärtsviktpatienter vid 259 amerikanska sjukhus mellan mars 2003 och december 2004. Resultatet visar att patienter som har ett systoliskt blodtryck under 120 mm Hg när de läggs in på sjukhuset har sämre prognos oavsett behandling än de som har högre tryck.
Inget intresse att berätta
Hösten 2005 utkom boken ?Hjälper medicinen?? av Stefan Carlsson, Eva Fernvall och Bodil Jönsson på Brombergs förlag. I boken diskuterar de tre författarna den vardagliga användningen av läkemedel och tar upp effekter som placebo, säkerhet, följsamhet och bieffekter.
Syftet var att få igång ett bredare samtal och man bjöd in bokens läsare att skriva och berätta om sina egna upplevelser. I boken lanseras begreppet patientpåtalad information, PPI, som ska fånga upp det man som patient vill berätta om; inte svara på vad andra frågar om.
– Tanken var att människor skulle skriva och berätta för varandra om de effekter man upplevt, berättar Eva Fernvall.
Men den så kallade PPI-mätaren på Apotekets hemsida, där berättelserna skulle publiceras, har nu lagts ned. Då hade man på ett år fått in högst tio berättelser.
– Nej, det här fungerade inte, konstaterar Eva Fernvall.
– Vi har ju haft annat att tänka på inom Apoteket så lanseringen blev inte så bra. Och boken har inte heller sålt något vidare.
Kilen ska fasas ut
anser regeringen
Det är inte första gången som Konsumentinstitutet Kilen är nedläggningshotat sedan starten i början av 1990-talet. Men den här gången förefaller det som att bilan faller. De vänner Kilen haft bland ledamöter i det borgerliga blocket, som under åren motionerat om vikten av en långsiktig ekonomisk lösning för Kilen, förfaller nu acceptera en nedläggning.
– Det fanns inte pengar anslagna i den budget vi tog över från den gamla regeringen och inte i den vi lagt heller, konstaterar till exempel Chatrine Pålsson (kd), ledamot i socialutskottet.
I regeringens budgetproposition har man istället en skrivning om att Kilen nu ska fasas ut.
– Man har alltså tagit ett aktivt beslut om att lägga ned oss, istället för en säkrare finansiering, säger Lena Westin på Kilen som nu kämpar för att än en gång åtminstone få medel för en kortare period.
– Kilens arbete har varit värdefullt. Det arbetet måste ju fortsätta genom att andra tar över, säger Chatrine Pålsson.
I mitten av december fattar riksdagen budgetbesluten.
Fasteglukos stiger oavsett blodtrycksbehandling
En subgruppsanalys till Allhat-studien visar nu att fasteglukosnivåerna (FG) ökar hos alla patienter som får blodtrycksbehandling för första gången, och inte bara hos dem som behandlas med ett tiaziddiuretikum som klortalidon. Det visar en studie som publicerades i senaste Archives of Internal Medicine. Däremot ökade FG mer hos dem som stod på klortalidon är hos dem som stod på amlodipin respektive lisinopril.
Efter två år hade fasteglukos stigit hos dem på klortalidon med i genomsnitt 0,47 mmol/l, jämfört med 0,31 mmol/l för dem på amlodipin och 0,19 mmol/l för dem på lisinopril. Dessutom ökade incidensen diabetes mellitus mer i gruppen på klortalidon än i de andra grupperna.
Trots att FG och DM ökade avspeglades detta inte signifikant i förekomsten av hjärtkärlsjukdom, i form av koronar hjärtsjukdom, stroke, kardiovaskulär sjukdom, totalmortalitet eller njursjukdom, däremot för koronar hjärtsjukdom (p=0,006). Dock var risken lägre och icke-signifikant för dem i klortalidongruppen.
I en ledare i samma utgåva av AIM fastslår Robert A Phillips vid University of Massachusetts Memorial Medical Center, Massachusetts, USA, att det inte längre går att blunda för de vetenskapliga bevisen och att tiaziddiuretika bör vara ?hörnstenen runt vilken blodtrycksbehandling ska byggas?.
Gardasil utsett till bästa biologiska läkemedel
Gardasil har effekt på majoriteten av de genitala sjukdomar som orsakas av de fyra typerna 6, 11, 16 och 18 av humant papillomvirus. Vaccinet kan också förhindra andra sjukdomstillstånd, orsakade av humant papillomvirus, som uppstår före livmoderhalscancer och som inte är begränsade till livmoderhalsen.
– Priset visar att internationella vetenskapsmän och medicinska specialister ser fördelarna med Gardasil och dess nyskapande egenskaper. Gardasil kan rädda livet på de tusentals kvinnor som trots screening dör i livmoderhalscancer, säger docent Cecilia Young, medicinsk chef Sanofi Pasteur MSD Sverige.
Försäljningstillstånd för Gardasil beviljades i Europa den 20 september 2006, och vaccinet finns nu tillgängligt i Sverige, Österrike, Tyskland, Finland, Storbritannien, Irland, Belgien, Danmark, Nederländerna och Luxemburg. Fler länder tillkommer vid slutet av året.
Medel mot blodpropp och smärta Apotekets mest beställda läkemedel
När det gäller receptbelagda läkemedel är det framförallt kroniskt sjuka och grupper med hög konsumtion av läkemedel som handlar sina läkemedel via internet.
– Med e-handeln ökar vi vår tillgänglighet för kunderna, samtidigt som vi behåller samma höga säkerhet som tidigare. Dessutom erbjuder vi rådgivning i samband med köpet, säger Eva Fernvall i ett pressmeddelande.
Apoteket hade fram till den 30 oktober tagit emot 49 000 beställningar via internet och 44 000 per telefon. Cirka 180 000 kunder har valt att spara sina recept elektroniskt hos Apoteket. Målet är att tio procent av alla recept ska expedieras via internet och telefon vid utgången av 2009.
Oseltamivir kan ge hallucinationer hos barn
Därför bör föräldrar vara observanta på sådana reaktioner hos sina barn som behandlas med Tamiflu (oseltamivir). Denna varning ska på uppmaning av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA läggas till produktresumén för läkemedlet.
Åtgärden vidtogs efter att FDA fått 103 rapporter om onormala psykiska reaktioner, främst bland barn i Japan. Japan använder mer Tamiflu än något annat land i världen med mer än 30 miljoner recept sedan 2001, vilket kan jämföras med åtta miljoner i USA.
FDA deklarerar att sambandet mellan reaktionerna och läkemedlet inte är bekräftade och att tillägget i produktresumén syftar till att begränsa en potentiell risk så mycket som möjligt. I Japan har en sådan varning redan införts.
En talesman för Roche hävdar i ett pressmeddelande att det inte finns några bevis för sambandet mellan läkemedlet och de sällsynta biverkningarna.
Samma risk med diklofenak och etoricoxib
Risken för att patienter med reumatism drabbas av trombotiska kardiovaskulära händelser är inte större vid användning av COX 2-hämmaren etoricoxib (Arcoxia) än om man använder diklofenak. Det visar resultat från den största och längsta studieprogrammet, MEDAL, på artrit som hittills genomförts.
Det har funnits oro för att MSD:s Arcoxia liksom deras indragna COX 2-hämmare Vioxx skulle öka risken för bland annat hjärtinfarkt och stroke. Men utifrån den här studien som publiceras i senaste numret av Lancet är risken inte större än vid användning av diklofenak, det mest förskrivna NSAID-medlet i världen.
När det gäller andra biverkningar uppvisar de två substanserna skillnader. Etoricoxib visade sig ha färre övre gastrointestinala biverkningar, som till exempel magsår och blödningar. Men risken för livshotande GI-biverkningar var samma för båda substanserna.
Utsättande av etoricoxib, på grund av högt blodtryck, var vanligare än för diklofenak, medan utsättande på grund av magproblem var vanligare bland de som fick diklofenak.
I studieprogrammet som finansierats av MSD ingick drygt 34 000 patienter med antingen osteoartrit eller ledgångsreumatism som var 50 år eller äldre. I genomsnitt fick patienterna 18månaders behandling
Läkemedelsföretag
anmäler sig själv
För en tid sedan uppmanade Läkemedelsverket GlaxoSmithKline (GSK) att dra tillbaka en annons om Twinrix, ett vaccin mot Hepatit A och B.
– Det har vi gjort. Vi accepterar och respekterar myndighetens beslut, säger Johan Thor, affärsutvecklingsdirektör på företaget.
Men GSK har samtidigt beslutat att också anmäla sin indragna annons till läkemedelsindustrins egna tillsynsorgan.
Det har man enligt Johan Thor gjort för att peka på det orimliga med att man idag har två parallella system.
– Läkemedelsverket står i sin fulla rätt, utifrån lagstiftningen, att utöva sin tillsyn som man nu gjort. Det har vi inga synpunkter på. Men ska man fortsätta på den inslagna vägen tycker vi att industrin bör fundera över vilka arbetsuppgifter våra egna granskningsorgan ska ha i framtiden.
– Ponera att någon annan, en konkurrent till exempel hade anmält oss till IGM, då hade vi plötsligt haft dubbla processer.
Nu beslutade företaget, efter att man dragit in annonsen, att i alla fall anmäla den till IGM för att få en granskning av den. Till NBL har man vänt sig för vägledning om information och marknadsföring kring vacciner mot infektionssjukdomar.
IGM och NBL kan komma fram till andra slutsatser än de Läkemedelsverket haft. Men det är myndighetens beslut som gäller och GSK har inte för avsikt att polemisera mot det, hävdar Johan Thor.
Ny lag
Sedan vi fick en ny läkemedelslag i våras har Läkemedelsverket i princip slutat vända sig till NBL när man har kritik mot marknadsföring och agerar istället direkt mot företagen.
Om myndigheten tänker fortsätta på den inslagna linjen, menar Johan Thor att industrin bör överväga att göra om de egna granskningsorganens uppdrag.
– Det finns massor IGM och NBL kan göra, till exempel granska hur industrin hanterar relationen med patientorganisationer, Lifavtal med mera.
En annan möjlighet är, menar han att Läkemedelsverket, trots den nya lagen, väljer att vända sig till NBL och låter den institutionen arbeta som utredningsorgan.
– NBL kan också utreda anmälningar mot företag som inte är medlemmar i Läkemedelsindustriföreningen och baserat på den utredningen kan sedan Läkemedelsverket fatta sina beslut.