EU har beslutat att stödja ett internationellt forskningsprojekt för att hitta bättre metoder för skräddarsydd läkemedelsbehandling. I projektet deltar sju europeiska och en amerikansk forskargrupp och det leds av Mikael Benson vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.
Skräddarsydd behandling praktiseras idag bland annat vid bröstcancer där ett gentest kan avgöra om läkemedlet Herceptin är verksamt. Mikael Benson hoppas att det inom de närmaste tio åren ska bli klinisk rutin att via provtagning i saliv eller blod skräddarsy läkemedelsbehandling.
Annons
Månads arkivering september 2006
Internationellt samarbete för skräddarsydda läkemedel
Akamprosat ger bättre sömn
Alkoholister har ofta problem med sömnen vilket dessutom kan förvärras under abstinensen. Enligt en mindre studie, som ska publiceras i septembernumret av Alcoholism: Clinical & Experimental Research, kan akamprosat ge bättre sömn för alkoholister som försöker sluta dricka.
Forskarna menar att behandlingen därmed motverkar återfallsrisken som ökar vid sömnproblem.
Många åker utan ?pillerpass?
För att få ta med sig sina narkotiska läkemedel till ett annat EU-land ska resenären sedan 2001, då Sverige anslöt sig till Schengenkonventionen, ha med sig ett intyg, i Danmark kallat ?pillepasset?. I Danmark skrivs det cirka 20 000 sådana om året. I Sverige med nästan dubbla invånarantalet utfärdade apoteken förra året bara 14 700 intyg.
– Det är egentligen ingenting med tanke på resandet. De flesta resenärer som använder ett narkotikaklassat medel kommer nog inte ihåg eller känner kanske inte heller till att man ska ha ett intyg, tror Yvonne Borg på Apotekets juridiska avdelning.
Hon har dock hört talas om mycket få fall där det blivit problem vid gränsen.
– Men det var faktiskt en kund som hörde av sig och berättade att hon fastnat i tullen på Kanarieöarna och att man tagit hennes läkemedel i beslag eftersom hon saknade intyg.
Om och hur ofta det hänt när resenärer kommit till Sverige har den svenska tullen ingen statistik på.
– Man får ju använda sunt förnuft, inte kan vi straffa någon för att man glömt ett papper, säger Jan Isaksson vid Tullverket.
Vuxna hypofyssjuka behöver också tillväxthormon
Inte bara barn utan även vuxna med hypofyssjukdom kan bli avsevärt bättre om de behandlas med små doser av tillväxthormon under lång tid. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin av Galina Götherström.
I studien fick ett hundratal vuxna patienter under närmare tio års tid injektioner med tillväxthormon. Behandlingen ledde till signifikanta förbättringar vad gäller kroppsfett, muskelmassa, bentäthet och blodfetter.
Enligt tidigare forskning svarar män med hypofyssjukdom bättre på behandling med tillväxthormon än kvinnor, men här var effekten lika god för båda könen.
Kvinnlig vd även för Novartis
Läkemedelssverige får sin andra nya kvinnliga vd på kort tid när puertoricanskan Dagmar Rosa-Björkeson tillträder chefsposten på Novartis. I början av året tillträdde Karin Bernadotte vd-stolen på MSD.
Bland de 63 medlemsföretagen på Lif är majoriteten vd:ar män, med knappt tio kvinnliga vd:ar. Vanligast finner man dessa på de mindre medlemsföretagen.
Till Novartis i USA kom Dagmar Rosa-Björkeson 1997 där hon sedan dess har haft flera chefspositioner, senast som en av toppcheferna inom terapiområde kardiovaskulära sjukdomar och metabolism.
Dagmar Rosa-Björkeson är sedan 17 år gift med en svensk man och de har tre barn tillsammans. Hon efterträder Christopher Kaplan som avancerat till posten som Head Region Europe Marketing & Sales & North Central Europe på Novartis huvudkontor i Basel.
– Jag är stolt och glad över att ha fått möjligheten att komma till Sverige i en fas där vi arbetar med flera produkter av enormt värde för många människor. Inom såväl hypertension, diabetes, cancervård och transplantation kommer vi att lansera nya produkter de närmaste åren. Det är en spännande tid både för mig personligen och för Novartis Sverige som företag, säger hon.
Rosuvastatin och ezetimib sänkte kolesterolet markant
Explorer (Examination of Potential Lipid modifying effects Of Rosuvastatin in combination with Ezetimibe compared to Rosuvastatin alone) är en randomiserad tolvveckors studie på 469 patienter med LDL-kolesterol på mellan 4,1 och 6,5 mmol/L. Av dessa patienter var det 155 som hade diabetes (35,6 %).
Patienterna fick sex veckors kostbehandling, följt av sex veckors behandling med rosuvastatin 40 mg, eller rosuvastatin 40 mg i kombination med ezetimib 10 mg.
Explorer har tidigare visat att den genomsnittliga sänkningen av kolesterolvärdet hos patientpopulationen med höga kolesterolvärden i sin helhet är 70 procent efter sex veckors kombinerad behandling med rosuvastatin och ezetimib. Utvärderingen som presenteras idag visade att resultaten för subgruppen diabetespatienter och patienter med metabolt syndrom ligger helt i linje med resultaten för hela populationen.
– Det är särskilt viktigt att sänka kolesterolvärdet hos patienter med diabetes eller metabolt syndrom eftersom de har stor risk att drabbas av hjärtkärlkomplikationer, säger Björn Eriksson, medicinskt ansvarig på Astrazeneca, i ett pressmeddelande.
Viktnedgång bonus med sitagliptin
Vid den internationella diabeteskonferensen EASD i Köpenhamn presenterades igår resultaten från en internationell fas III-studie med MSD:s nya diabetesläkemedel sitagliptin (MK-0431), enligt ett pressmeddelande från MSD.
I studien, som var en effekts- och säkerhetsstudie, deltog 1 132 patienter med typ 2- diabetes, däribland 32 svenska patienter som följdes under ett år. Deltagarna, som inte hade lyckats få kontroll på sina blodsockervärden med standardbehandlingen metformin, delades slumpmässigt in i två grupper; i tilläggsbehandling till metformin fick den ena gruppen sitagliptin och den andra gruppen fick glipizid, en sulfonureid som idag används när metformin inte räcker till för att reglera blodsockret.
Båda grupperna fick en effektiv sänkning av blodsockervärdet på upp till 1,7 procentenheter. Störst effekt fick patienter med blodsockervärden på 8 till 9 procentenheter. Patientgruppen som behandlades med sitagliptin hade en sex gånger lägre risk att drabbas av hypoglykemi jämfört med de patienter som fick glipizid; 4,9 procent mot 32 procent (p<0,001).
Förutom effekt på blodsockret, fick de patienter som behandlades med sitagliptin även en viktnedgång med i genomsnitt 1,4 kilo. I den andra behandlingsgruppen med glipizid ökade man i vikt med i genomsnitt 1,1 kilo (p<0.001).
– Resultaten är lovande och det nya läkemedlet är ett viktigt tillskott i behandlingen av typ 2-diabetiker, säger Ulf Smith, professor vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg, samt svensk huvudkoordinator för studien.
Sitagliptin är DPP4-hämmare (DPP4=dipeptidylpeptidas 4) som hämmar det enzym som bryter ned GLP-1, ett hormon som normalt finns i tarmen och som stimulerar frisättningen av insulin. Dessutom bromsar GLP-1 produktionen av glukos i levern.
Genom att hämma DPP4 kan man höja halten av GLP-1 i blodet och förstärka kroppens egna system att reglera blodsockret. Därmed minskar man risken för patienter med typ 2-diabetes att drabbas av hypoglykemi.
– Den stora vinsten för typ 2- diabetiker är att sitagliptin ger en bättre och säkrare blodsockerkontroll. Patienterna slipper insulinkänningar som annars kan vara ett problem vid användningen av andra diabetesläkemedel, säger Ulf Smith.
Sitagliptin ges i tablettform och är ännu inte godkänt för användning i Sverige.
Metaanalys manar till försiktighet med diklofenak
Metaanalysen har utförts av australiensiska forskare (McGettigan och medarbetare) och omfattade 23 studier av NSAID-läkemedel. Syftet var att kartlägga selektiva och konventionella NSAID:s effekter på hjärta och kärl mot bakgrund av debatten i kölvattnet av indragningen av rofecoxib (Vioxx).
Studien bekräftar bland annat att rofecoxib (Vioxx) ger förhöjd hjärtrisk redan efter kort tids behandling, men att celecoxib inte ökar risken i konventionell dosering.
Metastudien visar också att naproxen inte ger någon hjärtskyddande effekt, vilket tidigare påståtts i samband med en uppmärksammad jämförande studie med rofecoxib. Naproxen tycks dock inte ha någon negativ påverkan på hjärta och kärl, vilket också antytts i tidigare studier.
För diklofenak observerades emellertid en relativ riskökning för hjärtkärlhändelser (RR 1,4-1,6), enligt författarna jämförbar med den för rofecoxib.
Diklofenak, med varumärket Eeze, finns receptfritt i Sverige i låg styrka sedan cirka ett år.
Björn Beermann, professor på Läkemedelsverket, är skeptisk till studieresultaten.
– Det handlar om en metaanalys av epidemiologiska studier, vilka i sig har ett lägre bevisvärde än kliniska studier. Man bör i sådana sammanhang vara skeptisk till RR-utfall i den storleksordning som diklofenak uppnådde. Det är egendomligt att man inte sett några effekter på celecoxib som visats i en kontrollerad studie, säger Björn Beermann.
100 000 personer anmälda till Apotekets e-handel
Antalet kunder som dagligen anmäler sig för att spara recepten hos Apoteket har ökat från cirka 1 500 till 3 000 personer och är nu uppe i totalt 100 000.
Den kund som för första gången använder den nya tjänsten erbjuds rådgivning med en farmaceut. Därefter erbjuds bokad rådgivning en gång per år och information per telefon varje gång man beställer ett nytt läkemedel. En annan fördel med att spara sina recept elektroniskt hos Apoteket är att man kan hämta sina mediciner på vilket apotek som helst, istället för att enbart kunna hämta ut läkemedlen på det egna apoteket.
Målet är att cirka tio procent av alla recept ska expedieras via internet och telefon vid utgången av 2009. Apoteket expedierar cirka 66 miljoner recept per år. Idag har cirka 800 000 personer e-legitimation och 100 000 kunder har valt att spara sina recept hos Apoteket.
Nytt hus för klinisk forskning
Det nya kontorshuset som Astrazeneca beslutat bygga i Södertälje ska användas av funktionen för klinisk forskning och ersätter de temporära lokaler man nu använder. Nybyggnationen innebär inte några nyanställningar utan byggnaden kommer att bemannas av befintlig personal.
Funktionen för klinisk forskning, Clinical Development är en global organisation som ansvarar för de kliniska prövningarna under utvecklingen av nya läkemedel.
Fokus för forskningen i Södertälje är nya läkemedel mot Alzheimer, stroke och kroniska smärttillstånd.
Vid anläggningarna i Södertälje arbetar totalt cirka 7 800 personer.
Avreglering i Norge gav 165 nya apotek
Avregleringen av apoteksväsendet i Norge brukar användas som ett skräckexempel i debatten om det svenska apoteksmonopolet. Kritiken har bland annat gått ut på att utländska kedjor aggressivt tagit över marknaden. Avregleringen har inte heller lett till lägre priser.
Faktum är dock att antalet apotek ökat markant. Sedan den nya apotekslagen trädde i kraft i mars 2001 har 165 nya apotek öppnat i Norge, enligt siffror som presenterades vid de nordiska farmacevtmötet NFU i Tromsö nyligen. Det motsvarar en ökning med 42 procent.
Den norska apoteksreformen är svår att jämföra med den svenska situationen, eftersom något statligt apoteksmonopol aldrig existerat i Norge. Förutom apoteksetableringsreformen 2001 liberaliserades även försäljningen av receptfria läkemedel 2003. Läs mer om de norska apoteksreformerna i artiklar länkade i högermarginalen.
Ica får inget läkemedelstillstånd
Domen är svaret på den överklagan som Ica gjorde på Läkemedelsverkets beslut tidigare i år.
Båda instanserna, Länsrätten och Läkemedelsverket, hänvisar till att det bara är staten som kan bevilja tillstånd för att sälja läkemedel i Sverige. Därför måste Ica vända sig till regeringen.
Johan Wiklund, afärsutvecklare vid Ica säger till Upsala Nya Tidning att EG-domen om det svenska apoteksmonopolet gör att Läkemedelsverket borde kunna ge ett tillstånd för läkemedelsförsäljning.
? Men vi säljer redan i dag läkemedel i de 350 butiker som är apoteksombud. Då vore det ju märkligt om vi inte skulle kunna göra det i samtliga butiker, säger han till UNT.
Läkemedelskostnaden för äldre kan minska med 300 miljoner kronor
I Sverige bor drygt 100 000 personer över 65 år på särskilda boenden. Många av dessa skulle må bättre av att använda färre läkemedel, eller rätt kombination av läkemedel. Om de skulle få en läkemedelsgenomgång skulle landstingen kunna spara upp till 300 miljoner kronor i minskade läkemedelskostnader.
– Det är många äldre som använder sina läkemedel långt efter att behovet försvunnit. Allt detta upptäcker man med läkemedelsgenomgångar, som därmed både ger bättre hälsa och minskade läkemedelskostnader, säger Eva Fernvall, marknadsdirektör på Apoteket, i ett pressmeddelande
– De flesta äldre använder mer än fem olika läkemedel och var femte använder mer än tio olika läkemedel. Dessutom har många äldre flera läkare som var och en skriver ut medicin utan att känna till personens hela läkemedelsanvändning. Det innebär stor risk för besvär och ohälsa och pekar på vikten av läkemedelsgenomgångar, säger Eva Fernvall.
Därför påminner Apoteket nu att idag fredagen den 15 september är sista ansökningsdagen för kommuner och landsting för bidrag från regeringens stimulansbidrag för insatser till vård och omsorg om de mest sjuka äldre.
– Läkemedelsgenomgångar gör att många äldre mår bättre och minskar behovet av vård. Därför hoppas jag att många kommuner och landsting utnyttjar möjligheten att få delfinansiering för fler läkemedelsgenomgångar, säger Eva Fernvall.
Apotekare från Göteborg söker sig utomlands
2005 utexaminerades den första kullen apotekare från den nya apotekarutbildningen vid Göteborgs universitet. Nu har en uppföljning av dessa studenters yrkesmässiga status gjorts av studievägledarna Kristina Carlsson och Helena Dahlqvist på uppdrag av universitetets programkommitté för farmacevtisk och biovetenskaplig utbildning.
35 av 40 personer som tog apotekarexamen 2005 valde att delta i undersökningen. Av dessa arbetar elva idag på apotek utomlands, varav tio i Norge. Ytterligare elva arbetar inom Apoteket AB i Sverige.
Endast fem av apotekarna arbetar idag inom läkemedelsindustrin.
Fyra ägnar sig åt forskning på universitetsnivå medan en studerar. Tre var vid undersökningstillfället i våras arbetssökande.
De apotekare i undersökningen som arbetar på apotek i Norge tjänar betydligt mer än de som stannat i Sverige. Medianlönen för de som arbetar i Sverige är 21 500 kronor i månaden, medan samtliga som arbetar utomlands hade en ingångslön i intervallet 28 – 42 000 svenska kronor.
Pojken med Morbus Hunter får sin medicin
Redan igår tisdag beställde sjukhuset i Halmstad medicinen och tar själv kostnaden i avvaktan på ett nytt beslut från politikerna.
? Politikerna har skött det här jättedåligt och sett till principer istället för människor, säger Bengt Tonnby, barnneurolog på barnkliniken i Halmstad som behandlat pojken, till Svenska Dagbladet.
I december väntas den europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA fatta beslut om ett europeiskt godkännande av medicinen, Elaprase, som kostar runt fyra miljoner kronor för ett års behandling.
Hormonersättning ger störst risk för icke aggressiv bröstcancer
I studien har data samlats in från drygt 27 000 kvinnor, födda i Sverige 1932 eller senare, som fick bröstcancer under perioden 1958-1997. Sambandet med olika riskfaktorer som barnafödande och hormonbehandling har analyserats.
Lena Rosenberg visar i sitt arbete att risken vid användning av hormonbehandling vid klimakteriet verkar öka framför allt när det gäller ?snällare? former av bröstcancer som innebär att kvinnan har större chans att överleva.
Studien visar också att kvinnor som drabbas av bröstcancer har sämre prognos om de fått barn inom en tioårsperiod för diagnos. Prognosen förbättras successivt ju längre tid som går mellan barnafödande och diagnos.
Förutom att tiden som förflutit mellan barnafödande och bröstcancerdiagnos har betydelse för prognosen, visar studien att kvinnor som blivit mödrar i tonåren har sämre prognos.