Månads arkivering september 2006

Generikareform mer effektiv än ändringar i förmånen

0

I arbetet har Karolina Andersson studerat Apotekets läkemedelsstatistik och jämfört effekter av olika reformer på området som genomförts i Sverige de senaste 20 åren.

De flesta läkemedelsreformerna mellan 1986 och 2000 gav ingen långvarig effekt.
? Vi fick en tillfälligt bromsad kostnadsökning när staten införde ett nytt förmånssystem 1997 men efter bara några få år ökade kostnaden lika snabbt igen, säger Karolina Andersson i ett pressmeddelande.

Generikareformen från 2002 fungerar dock fortfarande väl, enligt Karolina Andersson.

? Samhällets kostnad för läkemedel stiger inte längre i samma omfattning som förut. Patienterna har också tjänat på förändringen. Deras genomsnittliga kostnad för läkemedel har sjunkit något.

NYTT NUMMER UTE!

0

När tidningen presslades var utgången i riksdagsvalet okänd. De frågor som aktualiseras utifrån valutgången bevakas istället löpande på denna webbplats och i kommande utgåvor av tidningen.

Större delen av materialet publiceras successivt på denna webbplats senare i veckan.

Trevlig läsning!

Nils Bergeå, redaktionschef

Läkemedelsverket får flest ansökningar i EU

0

Enligt en sammanställning som Läkemedelsvärlden tagit del av har Läkemedelsverket varit huvudrapportör vid fler godkännanden av nya läkemedel än någon annan regulatorisk myndighet i EU.

Läkemedelsverket har från 1995 till juni 2006 varit huvudrapportör i 74 ärenden och medrapportör i 52. På andra plats kommer Storbritanniens läkemedelsverk, MHRA, med 72 respektive 40 rapportörskap. Därefter följer myndigheterna i Danmark, Frankrike, Tyskland och Nederländerna. Det svenska Läkemedelsverket toppar även statistiken sett till de två senaste årens ärendetillströmning.

– De här siffrorna gör mig stolt. De rimmar väl med våra ambitioner att vara ledande i det regulatoriska arbetet i Europa, säger Gunnar Alvan, generaldirektör för Läkemedelsverket.

Läs mer om nya vaccinet mot livmoderhalscancer

0

Nyheten har uppmärksammats i flera medier idag, och som en service till Läkemedelsvärldens läsare sammanställer vi i högermarginalen länkar till våra tidigare artiklar om Gardasil och liknande vaccin.


I Läkemedelsvärlden 11/06 presenteras vaccinet utförligt under vinjetten Läkemedel.

Många söker "Ylvapengar" för läkemedelsgenomgångar

0

Den 15 september gick ansökningstiden för dessa så kallade “Ylvapengar” ut och Socialstyrelsen har fått in många ansökningar.

– I stort sett alla kommuner och landsting har sökt pengar. Vi har inte analyserat materialet men mitt intryck är att det är allra vanligast att man sökt medel till projekt inom rehabilitering och nutrition, till exempel dietister, säger Christer Neleryd, chef för äldreenheten på Socialstyrelsen.

– Men det finns även många ansökningar om medel till läkemedelsgenomgångar. Ibland är det landstingen som söker på egen hand, ibland handlar det om samarbetsprojekt mellan landsting och kommuner.

– Ibland brukar man höra kritik mot inriktningen av stimulansmedel, men så har inte varit fallet denna gång. Mitt intryck är att inriktningen stämmer väl överens med vad kommuner och landsting själva identifierar som problemområden, säger Christer Neleryd.

Oklart om formerna för avreglering av monopolet

0

Enligt Erik Ullenhag (fp) avser den nya regeringen ge frågan om receptfritt i handeln särskild förtur med syfte att åstadkomma en relativt snabb omreglering.

Kommersiellt drivna apotek ska också bli verklighet under mandatperioden, men först i ett senare skede, enligt uppgifter i Svenska Dagbladet.

Cristina Husmark Pehrsson, moderat ledamot i Socialutskottet, vill dock inte bekräfta bilden.

– Jag vill inte gå så långt som Erik Ullenhag. Det blir upp till de ansvariga på de berörda departementen att bereda frågan. Vi är överens om mycket men exakt hur en avreglering ska gå till är för tidigt att säga, säger Cristina Husmark Pehrsson till Läkemedelsvärlden.

Hon vill inte uttala sig om hur man i nuläget ser på en eventuell avyttring av Apoteket AB eller delar av företaget. I en gemensam motion i samband med EU-domen i Hannermålet 2005 föreslog de borgerliga partierna utförsäljning av apotek (se artikel länkad i högermarginalen).

Postmenopausal osteoporos kan behandlas en gång per år

0

Den internationella så kallade HORIZON PFT-studien omfattar 7 736 kvinnor varav drygt 100 från Sverige. Studien utvärderar hur en årlig infusion med Aclasta (zoledronsyra) 5 mg minskar risken för att drabbas av benbrott hos kvinnor med postmenopausal osteoporos. Enligt studien minskade kotfrakturerna med 70 procent och höftfrakturerna med 40 procent jämfört med placebo. Alla deltagare i studien fick tillägg med kalcium och D-vitamin.
Aclasta (zoledronsyra 5 mg) är den enda bisfosfonat som studerats med dosering en gång per år för behandling av benskörhet efter klimakteriet. Engångsdosering är också den behandling som patienterna föredrar före tablettbehandling en gång per vecka.
Studien presenterades nyligen på den internationella kongressen American Society of Bone and Mineral Research (ASBMR) i Philadelphia, USA.
Vid kongressen rapporterades även resultaten av en annan studie som visar att kvinnor som redan står på tablettbehandling med alendronat (Fosamax) kan byta till Aclasta och bibehålla de positiva effekterna på skelettet i 12 månader. De 225 postmenopausala kvinnorna i studien fick antingen en årlig intravenös infusion med Aclasta 5 mg eller fortsatt tablettbehandling med alendronat 70 mg per vecka under 52 veckor.
Aclasta godkändes i Sverige förra året för behandling av den metaboliska bensjukdomen Pagets sjukdom. Zoledronsyra är sedan 2001 godkänt i Sverige under namnet Zometa vid andra indikationer.

"Nippe" Strandqvist ur tiden

0

Nils-Olof Strandqvist började sin karriär som läkemedelskonsulent på Hässle, men bytte snart spår och inledde en lång karriär inom apoteksvärlden på apoteket Hägern i Uppsala.

Karriären omfattade tjänster på öppenvårdsapotek, sjukhusapotek och administrativa uppdrag. Han var ordförande för Sveriges Farmacevtförbund två gånger.

Hans stora internationella engagemang kröntes med ordförandeskapet i den internationella farmacifederationen FIP 1994-98. Han var djupt engagerad i kvalitetsfrågor och apotekens läkemedelsinformation. På senare år tog han initiativ till föreningen Farmacevter utan gränsers etablering i Sverige.

Nils-Olof Strandqvist avled i lördags efter en tids sjukdom.

Alliansseger bäddar för reform av apotekssystemet

0

Den borgerliga valsegern innebär sannolikt att det svenska apoteksmonopolet kommer att upphöra, även om frågan inte står allra överst på Alliansens förändringslista.

Under tidigare borgerliga regeringsinnehav har en reform av apotekssystemet varit nära, men aldrig verkställts.

– Den här gången kommer det verkligen att bli en förändring, det finns nu en bred enighet inom Alliansen, säger Andreas Bergström, sakkunnig i vårdfrågor hos Folkpartiet.

Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat kommer frågan sannolikt att läggas i utredning med sikte på en förändring i slutet av mandatperioden.

Enligt uppgifter i Dagens Medicin förra veckan kommer Anders Lönnbergs pågående apoteksutredning inte att fullföljas.

Solskyddsmedel gör större skada än nytta enligt nya studier

0

Under den gångna soliga sommaren har det kommit flera rapporter som ifrågasätter om solskyddsmedel faktiskt ger det skydd som utlovas och pekar på svårigheten att använda dem på rätt sätt.
Nyligen offentliggjorde forskare vid University of California, Riverside, USA, resultaten av en studie som visar att solkrämer till och med kan förvärra UV-strålningens skadliga effekter. Enligt studien kan de kemiska filter som används bidra till bildandet av ämnen som skadar hudceller när solkrämen trängt ner i huden.
Reaktionen kan förhindras genom att stryka på nya lager
av solkräm som stoppar UV-stålarna.

Forskarna hävdar att det är första gången som man har visat att filter i solkräm kan fungera på det här sättet och att det behövs mer avancerade solskyddsmedel som gör att filtren stannar kvar på ytan av huden.
I studien, som ska publiceras i ett kommande nummer av tidskriften Free Radical Biology & Medicine, har forskarna undersökt produktionen av så kallat skadligt reaktivt syre (reactive oxygen species, ROS). Ämnet produceras naturligt i kroppen vid exponering för UV-strålar, vilket leder till reaktioner som kan skada huden och ge synbara tecken på åldrande.
I testet undersöktes tre kemiska UV-filter som ofta används i solskyddsmedel, oktylmetoxycinnamat, bensofenon-3 och oktokrylen.

Forskarna testade hur filtren påverkade bildandet av ROS i hudvävnad när de trängt ner i epidermis. Prov tagna före och efter exponering av UV-strålar visade att reaktivt syre ökade när solkrämerna trängt ner i huden.

Finns kvar i kroppen
Tidigare i somras varnade brittiska forskare för att effekten av solskyddsmedel kan reduceras väsentligt om man smörjer in dem alltför intensivt. Det enda raka är att försiktigt lägga på ett tjockt lager så att solkrämen stannar på hudytan, annans kan man lika gärna vara utan, menade man.
Resultatet av en svensk studie visar att man inte bör använda solskyddskräm som innehåller bensofenon-3 till barn under två år. Enligt studien av Helena Gonzalez, läkare och forskare på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, tar kroppen upp betydligt mer bensofenon-3 än man tidigare trott. Hon har undersökt hur ämnet utsöndras i urinen och fann att det fanns kvar i kroppen i upp till fem dagar efter användning.

?Inte helt befängda?
Apotekare Marie Lodén, forskningschef på ACO Hud, säger att det händer mycket på solskyddsområdet just nu.

– Myndigheterna driver på och det finns många intressenter på området som har åsikter.
Hon kan inte bedöma vilken kvalitet den amerikanska studien har, men tycker inte att fynden känns helt befängda. Substanser kan påverkas av huden, det kan exempelvis bildas fria radikaler.

– Sedan kan man alltid spekulera i hur duktig huden är på att ta hand om de fria radikalerna och vilken påverkan de har på lång sikt, om det kan bidra till rynkor eller öka risken för cancer. Det är ju inte förvånande att filtren tas upp av kroppen och kan finnas kvar under en tid.
Hon tror inte att det spelar så stor roll för effekten om man gnuggar in krämerna eller stryker på lätt, de kommer att gå in i huden i alla fall.
– Men det är naturligtvis en fördel om solkrämerna inte tränger in så djupt i huden, och där pågår hela tiden försök att hitta bättre produkter. I de barnprodukter som finns idag använder man titandioxidpartiklar som är så stora att de inte tränger in i huden.
Hon påpekar att det också finns solskyddsfilter i antirynkkrämer, vilket som regel inte kan utläsas på förpackningen om man inte vet vad de olika filtren heter.

Ny lagstiftning
I Europa hör solskyddsmedel till kosmetikalagstiftningen men i USA till läkemedelslagstiftningen. I både USA och Europa godkänns solskyddsfiltren en och en av myndigheterna liksom i vilka halter de får användas. Godkännandet baseras på klassiska toxikologiska tester och i det här fallet är det fototoxiciteten som utvärderas.
Det pågår diskussioner inom EU om reglerna på området och i början av nästa år kommer en
ny lagstiftning som ska reglera märkningen av solskyddsprodukter.
– Det kommer bland annat att innebära att UV A-skyddet ska vara bättre rent generellt i alla solskyddsprodukter, man ska inte kunna överdosera UV A i relation till UV B, säger Marie Lodén.
– Sedan diskuterar man alltid om solskyddsfaktorn är sann.
Effekten hänger ju ihop med hur mycket kräm man lägger på. När faktorn bestäms lägger man på två milligram solkräm per kvadratcentimeter och så mycket brukar folk normalt inte använda.

Äldre billigare heparin fungerar lika bra som lågmolekylärt

0

Standardbehandling av djup venös trombos och lungembolism inleds idag med minst fem dagars ofraktionerat heparin som ges intravenöst med ständiga dosjusteringar. Lågmolekylärt heparin i fasta viktanpassade doser som ges subkutant håller gradvis på att ersätta ofraktionerat heparin. Den enklare administreringen utan laboratorieövervakning gör lågmolekylärt heparin billigare för öppenvårdspatienter trots den högre kostnaden för läkemedlet.
Forskare vid universitetet McMaster i Ontario, Kanada genomförde en randomiserad studie för att ta reda på om ofraktionerat heparin i fasta doser subkutant är lika effektivt och säkert som lågmolekylärt heparin. Studien genomfördes mellan september 1998 till februari 2004 vid sex universitetssjukhus i Kanada och Nya Zeeland. Cirka 70 procent av patienterna behandlades i öppenvård och samtliga patienter fick dessutom tre månaders behandling med warfarin.
Andelen patienter som fick en andra blodpropp var 3,8 procent av 345 patienter i gruppen som fick ofraktionerat heparin och 3,4 procent av 352 patienter som fick lågmolekylärt heparin.
Forskarna drar slutsatsen
att båda behandlingarna är lika säkra och ger lika god effekt. Behandlingen med lågmolekylärt heparin är dock väsentligt dyrare.
Eftersom det är den första studien som jämför de båda behandlingarna måste kliniker nu ta ställning till om bevisen är tillräckliga för att ändra gällande behandlingsrekommendationer, påpekar en hjärtspecialist i en kommentar i samma nummer av JAMA (2006;296:991-993). Han menar att resultaten behöver upprepas i en dubbelblind studie där varken läkare eller patienter vet vilket medel som använts.
Men om patienten övervakas noga kan behandling med det äldre heparinet eventuellt användas försiktigt för utvalda patienter, till exempel de som inte har råd med det dyrare heparinet.

?Personalen får betala priset för förbättrad ekonomi?

0

Det går bra för Apoteket. Efter att i flera år redovisat ett underskott kunde företaget vid halvårsskiftet visa ett positivt rörelseresultat ? 160 miljoner plus.

– Förklaringen är att samtidigt som vi haft en bra försäljningsutveckling har vi minskat bemanningen, säger Per Matses, vice vd på Apoteket.

Krisgrupp tillsatt

Men den förbättringen av resultatet tycks ha skett till priset av en allt mer frustrerad och utarbetad personal. För samtidigt som det nu är plus i böckerna är personalens förtroende för ledningen fortsatt dåligt.
Resultatet av en ny medarbetarundersökning visar inte på några förbättringar jämfört med den som redovisades i början av året. Då uppgav bara tre av tio anställda att de skulle stanna vid Apoteket om de erbjöds ett annat, liknande arbete. 25 procent av de tillfrågade hade ett mycket lågt förtroende för Apotekets ledning.

– Personalen mår inte bra, konstaterar Carina Jansson, ordförande i Farmaciförbundet.

Lennart Axelsson, förbundsdirektör vid Sveriges Farmacevtförbund, beskriver läget som katastrofalt.

– Alla företag som får sådana här omdömen från sina medarbetare betraktar det som katastrof. Den här undersökningen visar till och med ett sämre resultat än den tidigare.

Företaget har nu tillsatt en ?krisgrupp? i vilken fack och företagsledning ingår och även bolagsstyrelsen har diskuterat de anställdas dåliga förtroende för ledningen.

?Som bolag på börsen?

Apotekets goda resultat förklaras delvis av att man dragit ned på personal. Jämfört med halvårsskiftet 2005 har 355 heltidstjänster försvunnit. Den senaste förändringen av handelsmarginalen
har också bidragit till resultatförbättringen.

– Eftersom volymen samtidigt ökat främst inom egenvårds- och tjänstedelen hanterar varje anställd mer idag, konstaterar Per Matses.

I och med att Apoteket nu har ekonomin som första prioritet har företaget samma mål som vilket börsnoterat företag som helst, menar Lennart Axelsson.

– Då ställs hela organisationen in mot det målet och man tappar det som tidigare var huvudmålet – en bättre läkemedelsanvändning. Professionalismen har hamnat i strykklass vilket i sin tur innebär att medarbetarna, som tidigare varit lojala mot företaget, vänder sig mot det eftersom det i alla fall är pengarna som styr.

Lyckat försök med genterapi vid malignt melanom

0

De två patienterna med malignt melanom ansågs bara ha en månad kvar att leva, men med genterapi är de efter 19 månader helt friska. Studien, som publicerades online den 31 augusti i Science, genomfördes av forskare vid National Cancer Institute, NCI, i USA och inkluderade 17 svårt sjuka patienter. Enligt forskarna är det första gången som genterapi har använts framgångsrikt för att behandla cancer och de hävdar att samma teknik bör kunna användas för att behandla även andra former av cancer.
Genterapi innebär att man sätter in en främmande gen i en cell för att ge den nya egenskaper eller för att korrigera en ärvd genetisk avvikelse. I början av 1990-talet ansågs det som ett av de hetaste områdena inom den experimentella medicinen, men den tidiga optimismen avtog när man insåg att praktisk behandling av patienter var svår och ibland farlig.
Det återstår nu att se om den senaste studien kan innebära ett nytt uppsving för tekniken. Skeptiker har snabbt noterat att studien var liten och att behandlingen bara hjälpte två av 17 deltagande patienter.
Men den kände cancerforskaren Steven Rosenberg, som ledde studien vid NCI, menar att ingen av de tidigare genterapierna har fungerat lika bra. Han har sedan det första genterapiförsöket i början av 1990-talet arbetat med olika uppslag för att vidareutveckla tekniken.
Strategin bakom den aktuella studien går ut på att man tar vanliga vita blodceller från cancerpatienter och modifierar dem med gener tagna från en patient som har en naturlig förmåga att kontrollera melanom. Dessa modifierade vita blodceller injiceras sedan tillbaka till melanompatienten där cellerna kan söka upp tumörceller och förstöra dem.

NSAID motverkar prostatabesvär

0

Godartad prostataförstoring är vanligt hos äldre män och ger i regel urinbesvär och täta trängningar. Nu visar en amerikansk studie av forskare vid Mayokliniken i Rochester, USA, att besvären kan minska med upp till 50 procent vid användning av antiinflammatoriska läkemedel av NSAID-typ.

I studien, som ska publiceras i ett kommande nummer av American Journal of Epidemiology, ingick 2 447 män som följdes från 1990 till 2002.
Forskarna rekommenderar dock inte att alla män ska börja använda ASA för att förebygga prostatabesvär. Men för de många medelålders män som redan använder läkemedlen av andra orsaker kan det alltså ge en positiv tilläggseffekt.

Polyfarmacin mest påtaglig i Västsverige

0

Medan 2,8 procent av de som är över 75 år i Norrbottens län behandlas på detta sätt är samma siffra närmare sex procent i Västra Götaland.

– Sådan polyfarmaci innebär en ökad risk för biverkningar och läkemedelsinteraktioner. Men det kan också vara ett tecken på brister i den psykiatriska behandlingen, säger Johan Fastbom, expert på äldres läkemedelsanvändning vid Aging Research Center (ARC), Karolinska Institutet.

Möjligheten att få en bild av läkemedelsanvändningen på individnivå finns tack vare det nya nationella läkemedelsregistret. På ARC har man nu börjat använda sig av registret för att titta på äldres läkemedelsanvändning.

Öppna jämförelser

Den här jämförelsen mellan landstingen är publicerad i Socialstyrelsens rapport Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet.

En av förklaringarna till att Västra Götaland ligger sämst till är, säger läkemedelschefen Hans Ekman, att regionen har den högsta användningen av dosexpedition.

– Vi vet att användningen av Apodos har en tendens att addera läkemedel.

Andra förklaringar kan vara att det i regionen finns en tradition av hög förskrivning av psykofarmaka jämfört med övriga landet.

Systemprovokatör väljer väg via förvaltningsdomstol i höst

0

Ligita Jansson, idag kvalitetsvärderare vid Astrazeneca i Södertälje, vill precis som farmacevten Torsten Eklund få möjlighet att öppna ett eget apotek.

Men Läkemedelsverket har även denna gång avslagit begäran med hänvisning till det svenska regelverket.

– Det regelverket menar jag strider mot EU:s, säger Ligita Jansson, som överklagat till länsrätten i Uppsala.

Torsten Eklund vände sig istället med sin ansökan till regeringen, som avslog hans begäran.

Han arbetar nu på att få någon EU-parlamentariker att driva hans ärende och göra en anmälan till EU-kommissionen. En annan möjlighet är att göra en anmälan till Europadomstolen. Han menar att den svenska lagstiftningen diskriminerar farmacevter som vill öppna eget och i praktiken är ett yrkesförbud.

Någon gång under hösten kommer Länsrätten i Uppsala att fatta beslut angående Ligita Janssons överklagande.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng