Månads arkivering maj 2006

Effekten av manligt preventivmedel reversibel

Hormonella metoder för män som själva vill ta kontroll över sin fruktsamhet har länge efterlysts. Under de senaste 25 åren har flera kandidater lanserats, alla med intentionen att finnas på marknaden inom en femårsperiod.
I Lancet (2006;1412-1420) publicerades nyligen en analys av 30 studier från åren 1990-2005 på sammanlagt 1 500 män i åldern 18 till 51 år. Det man undersökte var hur snabbt produktionen av spermier återgick till normala nivåer efter avbruten behandling, något som man inte har vetet med säkerhet tidigare.
Analysen omfattar 90 procent av existerande studier som baseras på medel med androgen eller androgen plus progesteron. Resultatet visar att männen var fertila cirka tre till fyra månader efter avslutad behandling. Olika faktorer påverkade hur snabbt spermieantalet steg igen som mannens ålder, antalet spermier innan behandlingen, hur länge behandlingen varat. Alla blev dock fullt fertila igen.
Varje spermie har en livslängd på 70 dagar och behandlingen måste därför pågå i tre månader innan den ger effekt. Principen går ut på att oskadliggöra spermier som redan bildats, något som anses minst riskfyllt. Det vanligaste är att hämma spermieproduktionen via en stav i armen.
Problemet är att preparaten också hämmar testosteronproduktionen vilket ger biverkningar som trötthet och minskad sexlust. Därför letar man efter vettiga sätt att tillföra testosteron och en spruta varannan eller var tredje vecka har prövats.
Att det fortfarande inte finns ett manligt p-medel på marknaden kan enligt forskarna bero på att läkemedelsindustrin är rädda för eventuella risker och den amerikanska lagstiftningen om något skulle gå snett.

Etanercept ger bättre cancerterapi

Preliminära resultat av en mindre studie som publicerades i Journal of Clinical Oncology (2006;24:1852-1859) tyder på att tillägg av etanercept kan ge fördelar vid cancerterapi. Genom att det motverkar tröttheten kan patienterna tolerera högre och tätare doser av kemoterapi.

Trötthet och muskelförsvagning hos cancerpatienter orsakas till stor del av att immunceller frisätter tumörnekrosfaktor, TNF. Ny forskning tyder på att TNF stimulerar tumörtillväxt i stället för att hindra den som man tidigare trodde.
Etanercept hämmar effekten av TNF och enligt forskarna är det förklaringen till den visade effekten i studien. Tolv patienter som inte svarade på standardbehandling fick antingen docetaxel eller docetaxel plus etanercept.

Antibiotika verksamt vid astma

Behandling med telitromycin kan ge viss lättnad vid astmaattacker. Det visar en studie som publicerades i NEJM (2006;345:1589). Totalt 278 patienter fick antingen oralt telitromycin (Ketek) eller placebo i tio dagar som tillägg till standardbehandling. Behandlingen inleddes 24 timmar efter en akut attack.

Under studieperioden skedde en större förbättring i behandlingsgruppen än i placebogruppen. Den exakta mekanismen för hur telitromycin verkar vid astma är oklar.

Ickerökare bättre av lungcancerterapi

En nyligen publicerad studie visar att patienter med lungcancer som inte röker eller har rökt tidigare svarar bättre på kemoterapi än de som röker. Enligt studien, som ska publiceras i tidskriften Cancer den första juni, spelar det däremot ingen roll om patienten röker under själva behandlingen.
I studien ingick 1 370 patienter med icke småcellig lungcancer och resultaten visar att patienter som aldrig rökt fick färre återfall och levde längre. En orsak kan vara att de har bättre bevarad lungfunktion, menar forskarna

Torra ögon vanligt och obehandlat

Förekomsten av torra ögon är ett växande problem. Det påverkar både livskvalitet och fysisk hälsa hos 10 miljoner amerikaner varje år enligt en studie som finansierats av Society for Women´s Health Research.

Problemet är vanligare hos kvinnor, drygt tre miljoner kvinnor i USA över 50 år lider kroniskt av torra ögon, hävdar forskarna. Av de drabbade hade bara 59 procent talat med sin läkare om problemet och 58 procent hade prövat något receptfritt läkemedel.
Torra ögon är vanligare hos äldre kvinnor, men det var bara 16 procent som kände till att det är kopplat till menopaus, visar undersökningen.

Dipyridamol effektivt som tillägg till ASA

Esprit-studien är en randomiserad kontrollerad studie där patienterna fick ASA med (1 363 patienter) eller utan (1 376 patienter) tillägg av dipyridamol, 200 mg två gånger dagligen, inom sex månader efter att patienten haft en TIA eller en mindre stroke.

ASA-dosen var i genomsnitt 75 mg, med en spridning mellan 30 och 325 mg dagligen. Den genomsnittliga uppföljningstiden var 3,5 år. Primärt effektmått var en kombination av död av vaskulära orsaker, ickedödlig stroke, ickedödlig hjärtinfarkt eller större blödning, och mättes enligt ?intention-to-treat?.

I kombinationsgruppen (ASA+dipyridamol) drabbades 173 patienter (13 procent) av en händelse, medan i ASA-gruppen drabbades 216 patienter (16 procent) av en händelse (riskratio 0,80, konfidensintervall 0,66-0,98, absolut riskreduktion 1,0 procent per år).

Patienter som fick både ASA och dipyridamol avbröt dock behandlingen oftare än dem som bara stod på ASA, 470 patienter mot 184 patienter, framför allt på grund av huvudvärk. Det är också den vanligaste rapporterade biverkningen på dipyridamol.

Behandlingen var öppen, vilket också kritiseras i en kommentar i samma utgåva av Lancet, som för övrigt är skriven av professor Bo Norrving vid avdelningen för neurologi vid Lunds universitetssjukhus. Författarna själva menar dock att den öppna designen inte har påverkat studiens utfall. Monitoreringen av händelser under hela studien var däremot blindad.

Bo Norrving menar i sin kommentar i Lancet att just den höga frekvensen av patienter som avbryter bidrar till att behandlingen med dipyridamol är svår att bedriva över en längre tid.

Författarna menar avslutningsvis att studien, tillsammans med tidigare studieresultat, ger tillräckligt stöd för att kombinationen ASA och dipyridamol är bättre än bara ASA som antitrombotisk behandling efter cerebral ischemi. Ett påstående som får stöd av Bo Norrving, som tycker att studien ger stöd för att kombinationsterapin kan appliceras på bredare patientgrupper med TIA och ischemisk stroke av arteriell natur.

Industrisponsrade studier ger oftare positiva resultat

Studien, utförd av Paul Ridker och Jose Torres vid Harvard Medical School i Boston, USA, analyserade 324 konsekutiva studier som publicerats i Jama, New England Journal of Medicine och Lancet under tidsperioden 1 januari 2000 och 30 juli 2005. Studierna skulle vara designade att besvara frågan om en behandling var bättre än jämförelsen, så kallad ?superiority?, inom det kardiovaskulära området.

21 av studierna angav inte hur de finansierades. 104 studier finansierades enbart av icke vinstdrivande sponsorer. 51 studier, motsvarande 49 procent, rapporterade ett signifikant positivt resultat för den nya behandlingen jämfört med jämförande behandling, medan 53 studier (49 procent) inte rapporterade något signifikant bättre resultat.

137 studier finansierades enbart av vinstdrivande sponsorer. Av dessa rapporterade 92 (67,2 procent) ett bättre resultat för den nya jämfört med den gamla behandlingen.

62 studier finansierades gemensamt av vinstdrivande och ickevinstdrivande sponsorer. Av dessa rapporterade 35 (56,5 procent) ett positivt resultat för nyare behandlingar.

205 studier utvärderade nya läkemedel. Av dessa var det 39,5 procent finansierade av ickevinstdrivande sponsorer som rapporterade bättre resultat för nyare läkemedel, 54,4 procent rapporterade bättre resultat om de var gemensamt finansierade och 65,5 procent om de var finansierade av en vinstdrivande sponsor.

Oavsett finansieringen tenderade studier som mätte surrogatvariabler, som till exempel biomarkörer, att rapportera ett mer positivt resultat. I det här fallet 67 procent av studierna, jämfört med 54,1 procent av studierna som mätte kliniska effektparametrar.

Protein som minskar effekten av tamoxifen identifierat

Tamoxifen är ett välbeprövat och oftast effektivt läkemedel mot bröstcancer men fungerar inte för alla kvinnor. Läkemedlet verkar genom att blockera tumörcellernas östrogenreceptorer och hämmar på det viset tumörens tillväxt.

Proteinet Pak 1, som finns i vissa tumörceller, påverkar flera av tumörcellens olika funktioner som tillväxt och rörelseförmåga. Nu har en forskargrupp, under ledning av Göran Landberg, professor i patologi vid Lunds universitet, undersökt hur Pak 1 påverkar östrogenreceptorn i bröstcancer och behandlingseffekten av tamoxifen.

Studien, som publiceras idag i Journal of the National Cancer Institute (2006;98:671-680), visar att kvinnor med högre halt av Pak 1 i tumören inte svarade på behandling med tamoxifen medan däremot kvinnor med lägre halt av Pak 1 hade god effekt.

Resultaten bekräftas av olika experimentella system som visar på att Pak 1 kraftigt påverkar tamoxifenets tillväxthämmande effekt. Fynden får även stöd i en annan nyligen publicerad artikel som gjorts av den grupp i Houston, USA som lundaforskarna samarbetat med.

– Både kliniska och experimentella studier visar att Pak 1 motverkar behandlingseffekten av tamoxifen. Kvinnor med bröstcancer och hög halt av Pak 1 bör därför på sikt erbjudas andra tilläggsmediciner än tamoxifen. I framtiden kan även nya läkemedel som riktas mot Pak 1 bli ett komplement för en mer effektiv behandling av kvinnor som drabbas av bröstcancer, säger Caroline Holm, doktorand som arbetat med studien, i ett pressmeddelande.

Läkemedel kan få snabbgodkännande

De nya EU-reglerna riktar sig till läkemedel ämnade att behandla livshotande sjukdomar, vissa särläkemedel eller läkemedel som behövs vid akuta nödfall, exempelvis en pandemi. Tanken är att patienter utan medicinsk behandling ska kunna få tillgång till verksamma läkemedel så snart det är möjligt.


Läkemedelsföretagen måste ansöka om ett villkorligt godkännande som ska förnyas varje år. När studierna på läkemedlet är klarar kan läkemedlet godkännas på vanligt sätt.


Bo Jesper Hansen, vd för Swedish Orphan, ett läkemedelsföretag som specialiserat sig på särläkemedel säger att de nya reglerna betyder mest för patienterna.


– För läkemedelsföretagen är det bra att få ut sina mediciner snabbt på marknaden men vi har inga läkemedel vi planerar att ansöka villkorat godkännande för just nu, säger Bo Jesper Hansen.

Paroxetin kan öka självmordsrisken hos vuxna

0

De senaste åren har ökad självmordsrisk vid behandling med SSRI debatterats flitigt. Myndigheter i både USA och Europa har varnat för en ökad risk för självmord bland barn och ungdomar som behandlas med SSRI, men om riskökningen även gäller vuxna har varit oklart, då metaanalyserna har pekat i olika riktning. Nu har Glaxosmithkline (GSK), företaget bakom paroxetin, tagit saken i egna händer och gjort en egen metaanalys.
Analysen omfattar resultat från placebokontrollerade kliniska prövningar av paroxetin på knappt 15 000 vuxna med olika psykiatriska diagnoser, till exempel depression, panikångest, generaliserad ångest och tvångssyndrom.
Resultaten visar att unga vuxna (18-24 år) som fick läkemedlet hade högre risk för suicidalt beteende än dem som fått placebo, detta oavsett studerad diagnos.
Vid egentlig depression var frekvensen av suicidalt beteende signifikant högre för paroxetin-gruppen som helhet, i alla åldrar.
GSK och den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA poängterar dock att resultaten bör tolkas med försiktighet eftersom risken i absoluta tal var mycket liten: elva rapporterade självmordsförsök bland 3455 som fått paroxetin för depression, jämfört med ett bland 1978 patienter i placebo-gruppen.
Majoriteten av självmordsförsöken återfanns i gruppen "yngre vuxna", 18-30 år.
Företaget har uppdaterat den amerikanska produktinformationen, och skickade under fredagen ut ett varningsbrev till amerikanska läkare.
Sedan tidigare har SSRI-läkemedel en varningstext om ökad risk för självmord hos barn och ungdomar.
Nu utökas varningen, och läkare uppmanas att vara observanta på att både vuxna och barn med egentlig depression kan få en försämring av sina depressionssymtom och/eller självmordstankar.

ASA och omega-3 ska inte användas för primärprevention

De nya riktlinjerna utgår från det nya synsättet att patientens totala risk ska beaktas, istället för som tidigare utifrån enskilda riskfaktorer. Den uppskattade totala risken ligger sedan till grund för en diskussion kring livsstilsförändringar och eventuell behandling.

Omega-3-fettsyror, med sin triglyceridsänkande effekt, har i en stor metaanalys inte visat att behandling med omega-3-fettsyror minskar sjuklighet och dödlighet i hjärtkärlsjukdom eller stroke vid primär prevention. Medlen rekommenderas således inte för primär prevention i Läkemedelsverkets nya riktlinjer.

Inte heller ASA (acetylsalicylsyra) rekommenderas i de nya riktlinjerna eftersom nyttan inte är så stor att den uppväger risken för blödningskomplikationer. Trots internationella rekommendationer saknas det även stöd för primärpreventiv ASA-behandling av patienter med diabetes trots deras höga kardiovaskulära risk, huvudsakligen på grund av visad marginell preventiv effekt i relation till blödningsrisken.

Beroende på patientens riskprofil ska ACE-hämmare eller diuretika användas i första hand, och en kalciumantagonist eller betablockerare i andra hand, för att behandla hypertoni. Först i tredje hand ska angiotensinreceptorblockerare (ARB) användas, på grund av högre behandlingskostnad. Om däremot intolerans mot ACE-hämmare föreligger kan ARB användas i första hand, om det finns speciell indikation för RAAS-blockad, hjärtsvikt eller diabetesnefropati, eller om patienten inte tål något av de andra fyra preparaten.

Vid förhöjda lipider är det i första hand statiner som ska användas, generiskt simvastatin upp till 40 mg per dygn.

Beslutet att göra läkemedelsprövningar offentliga efterlevs inte

För snart ett och ett halvt år sedan enades läkemedelsindustrin om att offentliggöra sina kliniska prövningar i en publik databas. Enligt överenskommelsen ska studier anmälas till en databas senast tre veckor efter att de påbörjats. Avslutade ska senast ett år efter läkemedlets första godkännandet finnas tillgängligt.

Men det visar sig vara lite si och så med publiceringen, kanske främst med tillgängligheten, dryga året efter överenskommelsen.

Av de tio företag som sålde mest i Sverige förra året fann Läkemedelsvärlden bara tre som hade en länk på sina svenska webbplatser till sidor där prövningar presenteras. Och då behövde vi dessutom hjälp av företaget för att finna en av dem.

Ingen kontroll

Enligt överenskommelsen kan företagen välja om studierna ska finnas tillgängliga via företagens egna databaser eller på IFPMA:s (International Federation of Pharmaceutical Manufactures and Associations) webbplats som sammanför flera kliniska prövningar.

Vare sig branschorganisationen IFPMA eller Lif har gjort någon efterlevnadskontroll.

– Det är ju fortfarande ganska nytt. Men det blir nog en uppföljning till sommaren eller under hösten, då alla haft en chans att uppfylla överenskommelsen, säger Richard Bergström, vd för Lif.

Att Läkemedelsvärlden bara fann tre företag som länkade till prövningarna, innebär inte att företagen inte börjat publiceringen. Däremot är det mycket svårt att finna information om var man hittar den.

Inte heller de anställda har alltid kunskap om prövningssidornas existens. På ett företag som Läkemedelsvärlden talat med känner till exempel inte prövningsansvarig till att det egna företaget har en sådan.

Novartis och Pfizer, som har information på sin svenska hemsida, har lagt den under fliken för vårdpersonal. Gisela Lindstrand, informationsdirektör på Pfizer menar att anledningen till det är att man enligt lag inte får vända sig med information om receptbelagda läkemedel till allmänheten.

Men enligt Björn Beermann på Läkemedelsverket kan man knappast betrakta publiceringen av läkemedelsprövningar och dess resultat som marknadsföring. Därför ska inte heller företagen, menar han, behöva ?gömma? den här informationen.

Ett viktigt skäl till att publicera studierna är, enligt branschens policydokument, att också allmänheten ska få tillgång till studierna och resultaten.

I dagsläget är det alltså få företag som aktivt gör något för att förenkla för en intresserad allmänhet att ta del av prövningarna.

– Vi på Lif kanske ska överväga att kräva att företagen i Sverige från sina hemsidor länkar antingen till sina egna sajter med data eller till IFPMA:s portal för kliniska prövningar, konstaterar Richard Bergström.

Bara egna studier publiceras

Vad finner man då för studier på de sajter som företagen har, om man hittar dem?

– Det som regelverket säger och de som finns på lundbecktrials.com är studier som Lundbeck själv genomfört. De publiceras här, säger Kennet Brysting, vd för företaget.

Det innebär att studier som utförs av annan prövare, men sponsras av företag, inte publiceras. Till exempel kan man här inte finna den studie av Moore et al som Lundbeck hänvisar till i sina helsidesannonser för escitalopram (Cipralex).

I policydokumentet står dock att branschen åtagit sig att ?öka transparensen hos de kliniska prövningar som våra medlemsföretag sponsrar?.

Enligt Kennet Brysting är det omöjligt idag, eftersom prövarna ?äger? de studierna.

– Men för att få en komplett bild av vilka studier som genomförts, är det ju i vårt intresse att publicera också dessa. Och det pågår en diskussion om detta.

Studier som gjorts av Lundbecks amerikanska marknadsbolag publiceras inte heller på den här sajten.

– Men de kan man finna på deras hemsida.

Det förefaller alltså vara en bra bit kvar innan den transparens som företagen deklarerar i sin överenskommelse gör de här sidorna till ett användbart verktyg för den som vill ta del av de studier som gjorts på deras produkter.

EMEA har inte gjort sitt

I höstas trädde en lag i kraft som innebär att den europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA ska ha en gemensam publik databas för alla pågående prövningar inom EU. Men man har ännu inte lyckats göra den publikt tillgänglig.

– Hela idén med den är ju att man ska kunna få information om alla studier som pågår, säger Richard Bergström, som menar att det är ett nog så stort problem att den ännu inte fungerar

Cancerläkare går till tobaksindustrin
för att arbeta med prevention

Medan Socialdepartementet utreder vilka regler som ska gälla när nikotinläkemedel börjar säljas i detaljhandeln, använder Swedish Match tiden till att marknadsföra sitt tobakstuggummi, Firebreak. En produkt de inte kan påstå är ett läkemedel, även om det kan användas på samma sätt.

– Ja de nya produkterna inom tobaksindustrin har aspekter som gör att de närmar sig läkemedelsområdet. Även om de inte är läkemedel har de drag som gör att de mera liknar de produkter som läkemedelsindustrin säljer.

Det säger Lars-Erik Rutqvist, professor i onkologi, som nu avvecklar sitt arbete som överläkare och tidigare chef för onkologikliniken vid Huddinge Universitetssjukhus för att börja arbeta med Swedish Match. Ett steg som cancerläkaren Freddie Lewin nyligen tagit.

– Jag ska jobba med rökpreventionsfrågor och vilken roll Swedish Match produkter ska ha i det arbetet, säger Lars-Erik Rutqvist.

Ser ingen konflikt

Han tycker inte att det nya arbetet med att bygga upp en medicinsk kompetens inom tobaksbolaget står i strid med läkaretiken.

– Inte alls. För mig som onkolog är det viktigt att människor inte drabbas av rökrelaterade sjukdomar som cancer och hjärtkärlsjukdom. Men i den svenska debatten har fokus snarare legat på att människor ska bli nikotinfria. Man har riktat in sig för mycket, menar jag, på beroendet. Men det är en moralisk ståndpunkt.

Det nyligen lanserade tuggummit har, hävdar Lars-Erik Rutqvist, en något bättre farmakokinetik ur den aspekten att det ger ett bättre tillslag än nikotintuggummin.

– Men den stora fördelen är förstås att det säljs i dagligvaruhandeln som ett alternativ till cigaretter.

Snus med nikotin

Enligt Lars-Erik Rutqvist finns det flera produkter på gång.

– Bland annat snusliknande produkter som innehåller nikotin men inte tobak. Får man till en bra farmakokinetik för nikotintillförseln så kan det fungera.
Asgeir Helgason, som specialiserat sig på rökavvänjningsforskning tror också att Swedish Matchs tobakstuggummin kan vara lika effektiva som Nicorette.

– Men när vi ordinerar nikotinläkemedel vet vi vad produkten innehåller, nikotin. Swedish Matchs tuggummi innehåller också tobak som innehåller en massa skit. Vad det har för effekt på folkhälsan vet vi inget om.

Fångar med adhd får behandling med Concerta på försök

På initiativ från den nationella psykiatrisamordnaren Anders Milton ska intagna på kriminalvårdsanstalterna vid Norrtälje och Hågaanstalten behandlas med metylfenidat (Concerta) mot den neuropsykiatriska störningen adhd.

Det finns undersökningar som visar att kanske hälften av de intagna inom kriminalvården skulle ha störningen.

– Men hur relevanta siffrorna är vet vi inte, eftersom de bygger på självskattningsformulär, inte på neuropsykiatriska undersökningar, säger Ylva Ginsberg, överläkare vid neuropsykiatrin på Karolinska sjukhuset, som håller i studien vid Norrtäljeanstalten.

Om allt går enligt planerna ska man i sommar börja med att screena alla intagna med avseende på adhd, för att sedan välja ut intagna som går vidare till en neuropsykiatrisk utredning.

– Det blir en fullständig utredning som brukar ta cirka 40 timmar per individ.

De som uppfyller kriterierna, hon räknar med ett trettiotal, ska sedan ingå i studien.

Godkänt för barn

Idag är metylfenidat godkänd för behandling av adhd hos barn och tonåringar. Men företaget Janssen-Cilag har gjort en europeisk multicenterstudie på vuxna som ska ligga till grund för en vuxenindikation. Enligt Ylva Ginsberg som varit ansvarig prövare för den svenska delen har studier i USA visat att över hälften av de vuxna som deltagit svarar på behandlingen.

– Vi anser det bevisat att Concerta har effekt vid adhd på vuxna. Frågan är om det också har det på den här gruppen med inslag av missbruk, kriminalitet och antisociala drag. Är det någon idé att man utreder och behandlar de här killarna? Vi hoppas förstås på ett positivt svar.

Studietiden omfattar tolv månaders behandling med läkemedlet.

– Men vi ska följa upp dem efter 24 och 48 månader för att se om de fortsatt behandlingen, antingen inom kriminalvården eller inom den öppna psykiatrin.

Deltagandet i studien och behandlingen är, understryker hon frivillig och de som deltar kan alltid välja att stiga av.

Medan studien pågår är behandlingen och undersökningarna kostnadsfria.

Antabusimplantat bör utmönstras anser expertgrupp

Behandling med implantat av disulfiram (Antabus) har ingen effekt och bör därför utmönstras ur behandlingen. Det menar den expertgrupp som nu är färdig med de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård.

– Det borde väl innebära att man på Läkemedelsverket också diskuterar om det inte är dags att fatta ett nytt beslut om licensgivning för implantat av antabuskapslar, säger Ulf Malmström på Socialstyrelsen och den som lett arbetet med riktlinjerna.

De senaste åren har Läkemedelsverket varje år godkänt cirka 500 ansökningar om depåmedicinering. Men det är sedan länge konstaterat att man inte når upp till terapeutiska blodnivåer av disulfiram på det sättet.

Någon diskussion om att sluta med licenserna har dock, enligt Ingrid Wallenbeck, chef för licensavdelningen ännu inte förts.

– Nej det är inget på gång. Men det kan kanske vara dags.

Behandlingen har effekt

Björn Ruben Lindgren, den läkare på Läkemedelsverket som godkänner licenser för depåmedicineringen, anser att det finns goda skäl att fortsätta med det.

– Att säga att behandlingen inte har effekt är felaktigt. Även om den farmakologiska effekten är ytterst blygsam, så har själva ingreppet effekt. Implantatet får en del alkoholister att avstå från drickande.

Björn Ruben Lindgren säger att man beviljar licenser i enstaka fall och enbart på humanitär grund.

Förutom disulfiramimplantat anser expertgruppen som tagit fram riktlinjerna att också öronakupunktur saknar evidens för behandling av alkoholberoende.

– Den behandlingen har närmast nått en epidemisk nivå inom missbruksvården, trots att det inte finns något som visar att behandlingen har effekt på alkoholberoendet, säger Ulf Malmström.

Försäljning av läkemedel till små patientgrupper ökar

Apotekets läkemedelsförsäljning under första kvartalet 2006 ökade med 7,3 procent till 7,7 miljarder kronor. Till största delen beror ökningen på tre extra arbetsdagar vilket motsvarar cirka 5 procent av ökningen. Ytterligare 1 procent av ökningen kan förklaras av att Apotekets handelsmarginal höjts. Resterade, cirka 1 procent är en faktisk ökning av försäljningen. Det framgår av ett pressmeddelande från Apoteket.

Om trenden håller i sig kommer den totala läkemedelsförsäljningen öka med mellan tre till fyra procent 2006. Det kan jämföras med 2005 som innebar en ökad försäljning för läkemedlen på 2,9 procent och 2004 på 2,8 procent.

Totalt sett är det behandlingen av reumatiska sjukdomar och cancer som ökar mest. De mest sålda läkemedlen i gruppen är Enbrel, Remicade och Humira vid reumatoid artrit samt cancerläkemedlen Casodex och Rebif. De läkemedel som ökar mest är Herceptin, Paxene och Mabthera.

De läkemedel som det säljs mest av är de för behandling av nervsystemet, tumörer och rubbningar i immunsystemet, mage- och tarm, samt hjärtakärlläkemedel i nämnd ordning. Läkemedel för behandling av nervsystemet, mage- tarm, samt hjärt- och kärlsjukdomar ökar fortfarande i användning, men på grund av patentutgångar och utbyte till billigast likvärdiga läkemedel ökar inte kostnaderna utan sjunker i många fall. Under 2006 har däremot kostnaderna för behandling av tumörer och rubbningar i immunsystemet ökat ytterligare. Ökningen har pågått i flera år och under första kvartalet 2006 har ökningen varit hela 21 procent vilket innebär att gruppen nu har den näst högsta försäljningen.

Den procentuella försäljningsökningen är störst för läkemedel som rekvireras till sjukvården 17 procent, följt av receptfria läkemedel över disk 9 procent. Försäljningsökningen på recept är lägre än genomsnittet 6 procent.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng