Månads arkivering februari 2006

Nytt angreppssätt vid stroke

0

Behovet av nya läkemedel för behandling av stroke med efterföljande komplikationer är stort. En av de nya strategier som prövas är att behandla med så kallade neuroprotektiva läkemedel. Metoden har hittills inte lyckats visa positiv effekt vid behandling av stroke.
Men nu visar resultaten från en studie med ett sådant läkemedel, NXY-059, som publicerades i NEJM (2006;354:588-600), att behandlingen ökar patienternas möjlighet att slippa bestående men efter en stroke.
Studien omfattade 1 722 patienter från 158 kliniker i 24 länder. Det är en dubbelblind, placebokontrollerad fas III-studie, där patienterna randomiserades till behandling med NXY-059 eller placebo inom sex timmar efter en akut ischemisk stroke. Patienterna undersöktes med olika tester under studietiden på 90 dagar. Mätning enligt effektmåttet mRS-skalan visar att aktiv behandling förbättrade patienternas möjligheter att klara vanliga vardagsgöromål som att klä sig, äta eller gå utan stöd.
Behandlingseffekten påverkades inte av tiden fram till insatt behandling, svårighetsgraden av den stroke som patienten drabbats av eller samtidig behandling med propplösande läkemedel.
NXY-059 medförde inte heller någon signifikant förbättring av neurologisk funktion och dödligheten påverkades inte av behandlingen jämfört med placebo.

Binder till fria radikaler
Den tänkta verkningsmekanismen för NXY-059 är att det binder till fria radikaler som ökar i hjärnan efter en stroke.
En ischemisk stroke sätter igång flera biokemiska processer som leder till hjärninfarkt. Det minskade blodflödet leder till att syrgastillförseln till cellerna i det skadade området minskar. Det leder till en rad reaktioner i en accelererande process som skadar och så småningom dödar cellerna.

En konsekvens av ischemin är att förekomsten av fria syreradikaler ökar, vilket också skadar och kan döda nervcellerna. Normalt finns ämnen som katalyserar radikalerna till oskadligt vatten. Men när nybildningen av radikaler blir för stor hinner de inte med. NXY-059 verkar genom att spåra upp och oskadliggöra fria syreradikaler.

Andra angreppssätt
Den nu publicerade studien på NXY-059 är den första av två stora kliniska studier. Nils Wahlgren, överläkare på neurologiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, tycker att de första resultaten ser intressanta ut och kan tyda på att man har en effekt av läkemedlet vid stroke.
? Men för att få det bekräftat behöver man avvakta nästa studie. Hittills har inga sådana läkemedel visat sig fungera, säger han.
Den enda behandling som idag är bevisad för hjärninfarkt är trombolys. Det finns andra terapier förutom NXY-059 som är under prövning, till exempel att avlägsna blodproppen mekaniskt.

Strategierna för att minska effekten av stroke är i huvudsak tre; förebyggande behandling, att minska skadans omfattning samt att förbättra återhämtningen genom att skadan repareras. Det finns experimentella studier, bland annat i Umeå och Lund, där man tittar på stamcellers förmåga att ersätta döda hjärnceller. Det finns andra studier där man prövat läkemedel som kan stimulera återväxten av hjärnceller. En doktorand på Karolinska Institutet i Stockholm, Louis Martinsson, visade förra året att man med hjälp av amfetamin i låga doser kan få en förbättrad återhämtning av dagliga funktioner i kombination med sjukgymnastik.
? Strategin med farmakologiskt stimulerad återhämtning ligger naturligtvis närmare det kliniska genomförandet än stamceller, säger Nils Wahlgren.
Han betonar hur viktigt det är att förbättra behandlingen av stroke.

? Vi kommer inom de närmaste tio åren att se en 15-procentig ökning av strokeinsjuknandet på grund av åldersfaktorn.

Ifrågasatt neuroprotektion
Det har även funnits farhågor om att neuroprotektiva läkemedel kan ha en negativ effekt. Hjärnan har en stor förmåga att återhämta sig efter en begränsad hjärninfarkt och funktioner som fanns i områden som slogs ut vid infarkten kan övertas av andra områden i hjärnan. Det har funnits tecken på att neuroprotektiva substanser som bromsar eller stoppar den biokemiska kaskaden efter en stroke på det sättet även stoppar återinlärningen av gamla kunskaper.
Mycket av de bakomliggande orsakerna till hjärnans förmåga till självläkning ar fortfarande okända. I Umeå har forskare under ledning av professor Per Wester kunnat visa att det sker en nybildning av nervceller i riskområdet efter stroke och att vissa sorters nervceller i hjärnans måttligt skadade områden tycks kunna genomgå celldelning.
De har inriktat sin forskning på nervceller med stamcellsliknande egenskaper och dess koppling till nybildning av nervceller.

Förebyggande ASA olika för män och kvinnor

0

Eftersom de flesta tidigare studier som undersökt effekten av primärprevention med acetylsalicylsyra, ASA, har gjorts på män har kunskaperna om effekten på kvinnor varit dålig. Det har gjort läkarna tveksamma till att rekommendera behandlingen för kvinnor.
En metaanalys som publicerades i JAMA (2006;295:306-313) har jämfört effekten hos både kvinnor och män med låg risk för hjärtkärlsjukdom. Antalet deltagare var sammanlagt 100 000 och av de sex studierna som ingick var det tre med bara män, en med bara kvinnor och två med bägge könen.
I analysen inkluderades studier som var prospektiva, randomiserade och med deltagare utan tidigare känd hjärtkärlsjukdom. Under studien registrerades antalet fall av hjärtinfarkt, stroke och hjärtkärldödlighet liksom biverkningar i form av allvarliga blödningar.
För både män och kvinnor minskade ASA risken totalt för hjärthändelser genom att minska risken för ichemisk stroke hos kvinnor och hjärtinfarkt hos män. Men samtidigt ökade risken för allvarliga blödningar signifikant.
I analysen på drygt 51 000 kvinnor var ASA kopplat till en minskning av hjärtkärlhändelser med tolv procent och en minskning av antalet stroke med 17 procent. Det var ingen signifikant effekt på hjärtinfarkter eller hjärtkärldöd.
I analysen på 44 114 män gav ASA en minskning av hjärtkärlhändelser med 14 procent och en minskning av antalet hjärtinfarkter med 32 procent. Man fann ingen signifikant minskning av antalet stroke eller hjärtkärldödsfall.
Informationsläkare Anders Hernborg konstaterar i sfam ordbyte att resultatet av analysen betyder att man behöver behandla 333 kvinnor eller 270 män i drygt sex år för att undvika en hjärtinfarkt, stroke eller hjärtkärldödsfall hos någon av personerna under studietiden på sex år. Priset är 2,5 till tre allvarliga blödningar för 1 000 behandlade under 6,4 år.

NSAID även vid latent inflammatorisk tarmsjukdom

0

Antiinflammatoriska smärtläkemedel har ansetts kontraindikerade för patienter med IBD vid behandling av artros, ryggbesvär eller frakturer. Tidigare forskning har tytt på att läkemedlen skulle ge förnyade symtom när sjukdomen är vilande.
Men enligt två nya studier som publicerades i tidskriften Clinical Gastroenterology and Hepatology ger NSAID och cox 2-hämmare mindre försämring av sjukdomssymtom än väntat. Båda studierna undersökte effekten av NSAID och cox 2-hämmare på patienter med latent ulcerös kolit och/eller Crohns sjukdom.
Enligt den ena studien tolererade patienter med IBD som fick NSAID läkemedlen väl och mindre än en på tre fick kliniska symtom på sin sjukdom. Dessutom visade studien att cox 2-hämmare i själva verket motverkade återfall.
I studien ingick 209 patienter med IBD i ålder 20 till 70 år utan kliniska symtom på sjukdomen under sex veckor innan studien startade. Patienterna fick olika NSAID och cox 2-hämmaren under fyra veckor för att utvärdera graden av återfall. Resultatet visade att behandling med NSAID orsakade återfall inom ett par dagar hos 17 till 28 procent av patienterna medan läkemedel som var selektiva för cox-1 och cox-2 inte gav återfall.
Studien är den hittills största som undersökt effekten av NSAID på sjukdomssymtom vid IBD.
I den andra studien behandlades patienter med ulcerös kolit med en cox 2-hämmare under 14 dagar. Enligt studien gav inte läkemedlen fler återfall i sjukdomen än placebo.
Enligt det amerikanska gastroenterologsällskapet, AGA, ökar resultaten förutsättningarna för bättre smärtlindring av patienter med IBD i ett kort perspektiv. Mer studier på effekten vid långtidsbehandling krävs dock.

Kombination ingen fördel vid schizofreni

0

En jämförande studie som nyligen publicerades i NEJM (2006;354:472-482) visade att klozapin enbart gav lika bra effekt som en kombination av klozapin och risperidon.
Resultatet skiljer sig från två studier som publicerades förra året där samma kombination gav betydligt bättre effekt än klozapin enbart.
I samma nummer av NEJM ges en kommentar om anledningen till de olika resultaten. I den senaste studien användes i genomsnitt betydligt lägre doser av risperidon än i de två tidigare studierna, 2,8 mg jämfört med 4,3 till 5,1 mg per dag. Dosen i den senaste studien kan alltså ha varit för låg för att ge effekt. Dessutom inkluderade de två tidigare studierna patienter med mindre svår schizofreni än i den senaste studien.

Coxiber kan minska risken för bröstcancer

0

Kvinnor som behandlats med cox 2-hämmare under två år eller längre kan ha en minskad risk för bröstcancer. Det visar en fallkontrollerad studie som delvis sponsrats av Pfizer.
Enligt studien, som publicerades i BMC Cancer (2006; 6:27), minskade cox 2-hämmare liksom ASA, ibuprofen eller naproxen risken signifikant för att drabbas av bröstcancer. Forskarna menar att en ökad frisättning av prostaglandiner kan vara en orsak till effekten.

Hormon kan ge ny diabetesbehandling

0

En forskargrupp vid Lunds universitet har upptäckt att ett nytt hormon, CART, kan öka mängden insulin i kroppen. CART finns framför allt i det centrum i centrala nervsystemet som kontrollerar aptiten. Tidigare studier har visat att CART hämmar aptiten samt att människor och möss som saknar hormonet blir feta.
Enligt Nils Wierup, en av forskarna bakom upptäckten, stärker CART effekten av ett visst tarmhormon, GLP-1 som har visat sig öka kroppens egen produktion av insulin. Det pågår en intensiv forskning kring utvecklingen av ett läkemedel av GLP-1.

Kvinnor ignorerar hjärtrisk

0

En ny studie i USA visar att kvinnor fortfarande har bristande kunskap om risken att drabbas av hjärtkärlsjukdom. Endast 55 procent av drygt
1 000 intervjuade kvinnor visste att hjärtkärlsjukdom är den vanligaste dödorsaken bland kvinnor över 25 års ålder.
Kvinnor insåg inte heller hur viktigt det är att motionera och hålla vikten nere. Den främsta anledningen till varför man inte levde mer hälsosamt var att media skapar förvirring med olika budskap om hälsa eller att man ansåg att hälsa är något som bestäms av högre makter.

Norska farmacevter står för trettio procent av biverkningsrapporterna

0

I fjol infördes möjligheten för farmacevter att anmäla biverkningar till det norska läkemedelsverket. Vid utgången av det första året hade 511 anmälningar inkommit från farmacevter.

? Det är betydligt mer än vi hade räknat med säger, Pernilla Harg på Legemiddelstyrelsens biverkningsenhet.

Syftet är att öka antalet anmälningar för preparatgrupper som man annars får lite information om; naturläkemedel, receptfria läkemedel och biverkningar som uppstått vid generiskt utbyte.

Mest om generikabyte

? Vi förväntade oss att de flesta rapporterna skulle gälla det receptfria sortimentet och naturläkemedel. Men majoriteten var knutna till generikabyten, säger Hanne Stenberg-Nilsen farmacevt vid ett av de fem regionala centra för läkemedelsinformation, Relis dit rapporterna skickats.

Över 80 procent gällde just biverkningar vid generisk substitution. Den absoluta majoriteten är kända, mindre allvarliga biverkningar. Men de anmäldes eftersom farmacevterna uppmanats att rapportera biverkningar vid utbyte. Hanne Stenberg-Nilsen arbetar nu med en analys av rapporterna.

? Problem som brukare upplever vid generiskt byte får ju inte förskrivarna kännedom om, påpekar hon.

? Anmälningarna bygger på patienternas upplevelser och vad som finns registrerat om patientens läkemedelsanvändning.

? Vi har ännu inte hunnit klassificera anmälningarna mer i detalj, men vi menar nog att en del av förklaringen är farmacevternas egen frustration över bytena. Nu fick de en möjlighet att påtala att det generiska utbytet inte heller är så enkelt för patienterna, säger Pernilla Harg.

I Norge infördes generisk substitution i början av 2003.
Så här långt har man hunnit konstatera att majoriteten anmälningar gäller substitution för hjärtkärlmedel.

? Det är ju också där vi har en stor försäljning och många byten.

Bara en procent

Bara en procent av farmacevternas anmälningar gällde allvarliga biverkningar medan cirka 60 procent av rapporterna från förskrivare behandlar sådana.

? Egentligen hade vi inte räknat med några alls. Allvarliga biverkningar upptäcks ju egentligen på sjukhus, så en procent kan anses som många, tycker Pernilla Harg.

När utvärderingen av det första året med farmacevter som rapportörer är klar, ska det norska läkemedelsverket se över informationen till farmacevterna.

? Men vi är väldigt förnöjda med det stora antalet anmälningar, säger Pernilla Harg.

I Sverige finns idag inte något system för farmacevter att anmäla biverkningar till Läkemedelsverket. Men båda farmacifacken anser att det borde införas.

? Vi har erfarenhet och kunskap av att tala med kunderna om deras läkemedel. Jag tror det skulle vara väldigt bra om vi kunde rapportera, säger Carina Johansson, ordförande i Farmaciförbundet.

Beslut om svensk patientrapportering tas i vår

0

I Uppsala kommun har allmänheten sedan oktober förra året möjlighet att själva rapportera upplevda biverkningar direkt till Läkemedelsverket. På apoteken i kommunen finns färdiga blanketter med instruktioner. Formuläret kan man sedan kostnadsfritt skicka till myndigheten.

På fyra månader har man fått in drygt 70 rapporter från uppsalaborna.

? Det låter kanske inte så mycket. Men gör man en extrapolering, översätter siffrorna till riksnivå, innebär det mer än

10 000 rapporter under den tid som projektet hittills pågått, säger Kerstin Jansson på Läkemedelsverkets biverkningsenhet.
Från sjukvården kom det cirka 4 000 biverkningsrapporter 2004.

Plusinformation

Kerstin Jansson har inte gjort någon sammanställning av de inkomna rapporterna, antalet är ännu för få, men säger att de generellt gäller alla typer av läkemedel.

? Vi hade önskat mer information om egenvårdspreparaten, men vi har inte fått någon tyngdpunkt i den sortens rapporter.
Det är ungefär samma profil som de vi får från sjukvården. Men med annan typ av information.
Kerstin Jansson kallar det plusinformation.

? Förskrivarna rapporterar vad som hänt, diagnos och åtgärd. Här får vi information om vad patienterna gör när de bestämmer själva. Det är spännande information tycker jag.

Syftet med projektet är att se om patientrapportering av biverkningar kan komplettera den som kommer från sjukvården.

? Även om vi behöver fler rapporter för att dra slutsatser om kvaliteten tycker nog jag att vi har indikationer på att det finns anledning att fortsätta, säger Kerstin Jansson.

? Man ska inte underskatta konsumenternas förmåga att förmedla vad de upplever sig ha varit med om.

Någon gång under våren räknar Kerstin Jansson med att Läkemedelsverket ska ta ställning till om patientrapportering ska bli en reguljär nationell verksamhet.

Komplicerat samspel styr mäns och kvinnors hälsa

0

Kvinnor har totalt som grupp en högre sjuklighet än män, det gäller både självrapporterad ohälsa och läkardiagnostiserad sjukdom. Endast få sjukdomar som förekommer hos båda könen är vanligare hos män, främst hjärtkärlsjukdomar och hörselnedsättning. Män har också högre dödlighet, främst i åldersgruppen 15-24 år, vilket till största delen kan förklaras av olycksfall och självmord.
Mycket av skillnaderna beror på beteende, livsstil och levnadsvillkor. Män rapporterar mindre nedsatt psykiskt välbefinnande som oro, ångest och sömnbesvär än kvinnor. Män söker inte heller läkare lika ofta och män är mindre sjukskrivna.

Social konstruktion
Sociala och kulturella faktorer har lett till förenklad syn på män och manlighet. Det menar Sven Ingvar Andersson, professor vid institutionen för psykologi vid Lunds universitet. För män med traditionella maskulinitetsideal kan sjukdom och behov av vård lätt framstå som tecken på svaghet. En riktig man lever hårt, reder sig själv, ber inte om råd och visar inte känslor.
Det är en utmaning för sjukvården att få män att ta ökad kontroll över sin egen hälsa, menar han.

Smärta

Det är en utbredd åsikt att kvinnor är mer smärtkänsliga än män och enligt ett par experimentella studier finns det också vissa könsskillnader. Men i stor utsträckning handlar det om skillnader baserat på kulturella, ekonomiska och sociala villkor. Det menar Eva E Johansson, docent vid Institutionen för Allmänmedicin vid Umeå universitet.
? Oreflekterat byggs bilden på av män som stoiska, tåliga och tappra och kvinnor som hjälpsökande, sköra och känsliga. Därför uppvisar kvinnor och män olika sätt att benämna, tala om och rapportera smärta, säger hon.

Att det är genus och inte biologi som styr skillnader i förskrivning är särskilt tydligt vid sjukdomar som smärta och depression där diagnosen inte kan fastställas med ett prov eller röntgen.
? Med biologi menar jag att det skulle finnas något i generna eller hormonerna som styr skillnaderna, säger hon.

Skapade sjukdomar
Ibland styrs diagnoser också av aktörer som läkemedelsindustrin, medicinvetenskapen och media. Ett sådant begrepp, där ekonomiska intressen tycks vara den starkast bakomliggande drivkraften, är begreppet andropaus. Det menar Adam Droppe, doktorand vid Sociologiska institutionen vid Umeå universitet.
Andropaus innebär att mannen drabbas av en rad ?omanliga? sjukdomssymtom som impotens, kraftlöshet och nervositet. Begreppet är konstruerat som en motsvarighet till kvinnans menopaus och fick först på 1990-talet en större utbredning med en påtaglig ökning av antalet artiklar. Botemedlet är tillskott av testosteron.
En motsvarande av industrin underblåst diagnos för kvinnor är kvinnlig sexuell dysfunktion.
På 70-talet förekom begreppet ?typ A-beteende? ofta i den medicinska litteraturen. Män med prestationsinriktning och otålighet drev sig själva till sjukdom och ökad risk för död i hjärtsjukdom. Sambandet med hjärtsjukdom blev dock ifrågasatt och andra modeller introducerades, till exempel begreppet härdighet. En ?härdig? man har en känsla av hög kontroll och antas kunna klara av stressen i vårt samhälle. Båda är exempel på sociala konstruktioner.

En utbildningsfråga
Birgitta Evengård är läkare och jämställdhetsansvarig inom Stockholms läns landsting. Hon menar att mycket beror på ledningens inställning i jämställdhetsfrågor. Inom landstinget håller man nu på att utbilda 500 verksamhetschefer i jämställdhet.
? Det bubblar i Stockholms läns landsting, säger hon. Jag hörde igår om en undersökning på en mottagning som visar att kvinnor får vänta sju minuter längre i väntrummet än vad män gör.

Hon tycker att det är viktigt att införa könsuppdelad statistik i hälso- och sjukvården. Inom Stockholms landsting har man också ändrat fördelning av forskningsmedel.
? För första gången har kvinnliga forskare fått lika mycket pengar som manliga forskare, berättar hon.

Män får färre men dyrare läkemedel

0

Enligt svensk försäljningsstatistik får kvinnor mer läkemedel än män räknat i antal DDD per
1 000 invånare, särskilt i åldrarna 20-60 år. I högre åldrar är skillnaderna mindre. Den högre förskrivningen kan inte förklaras av könsspecifik förskrivning som p-piller och östrogenpreparat. Men även om de totala kostnaderna för läkemedel är högre för kvinnor än för män är differensen mindre än skillnaden i totalvolym. Det tyder på att män i genomsnitt får dyrare läkemedel än kvinnor. När det finns flera läkemedel mot samma sjukdom finns det en tendens till att män får dyrare alternativ än kvinnor. Det visar Socialstyrelsens rapport ?Jämställd vård?? från 2004.

Bättre läkemedel
Ett tydligt exempel är medel mot höga blodfetter och hjärtkärlläkemedel. Två stora studier som publicerades förra året i tidskriften Cirkulation (2005; 111:488-510) visar att kvinnliga hjärtpatienter inte får lika aggressiv behandling som män. Kvinnor remitteras till färre preventiva åtgärder, daglig förebyggande ASA samt läkemedel för att sänka kolesterol och blodtryck. Studierna visade också att många läkare har bristfälliga kunskaper om kvinnlig hjärtsjukdom.
Karin Schenk-Gustafsson, docent och överläkare vid kardiologiska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Solna, menar att den gamla föreställningen att hjärtsjukdom inte är lika farlig hos kvinnor som hos män lever kvar och påverkar förskrivningen.

Sämre hudbehandling
Birgitta Evengård, docent och överläkare vid kliniskt bakteriologiskt laboratorium vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge och jämställdhetsansvarig på Stockholms läns landsting, har undersökt könsskillnader i vård av psoriasis vid hudkliniken på Danderyds sjukhus i Stockholm. Psoriasis är ungefär lika vanlig hos kvinnor och män, men i studien fann man tidigare okända skillnader vad gäller behandling. Män får i större utsträckning ordination om behandling på hudkliniken medan kvinnor ordineras egenvård och får färre ljusbehandlingar än män.
? En kostnadsjämförande analys visar avsevärt högre kostnader för männens behandling i offentlig vård. Man kan säga att kvinnors egenbehandling i hemmet subventionerar männens behandling, säger Birgitta Evengård.
Under sin tid som jämställdhetsansvarig på Stockholms läns landsting är hon övertygad om att hitta fler exempel.
Det tydligaste exemplet på genusstyrd läkemedelsförskrivning är SSRI. Det menar Eva E Johansson, vid Institutionen för Allmänmedicin vid Umeå universitet.
? Det skrivs ut dubbelt så mycket till kvinnor och det finns ingenting i biologin som kan förklara det, säger hon.

Valeriana testas i offentlig placebostudie

0

Den norska motsvarigheten till SBU, Nasjonalt kunnskapssenter for helsetjensten driver ett projekt med syfte att öka allmänhetens kunskap om läkemedelsforskning.

Nu har man tillsammans med norsk TV ansökt och fått de godkännanden som behövs för att göra en läkemedelsstudie.
Studien är upplagd som en regelrätt klinisk studie i vilken man ska jämföra valerianas effekt med placebo.

? Norrmän använder mycket naturpreparat och sömnproblem är en vanlig åkomma, förklarar Astrid Dahlgren, vid Kunskapssenter valet av substans.

Syftet med den offentliga studien är att för allmänheten åskådliggöra hur kliniska prövningar kan gå till. 550 försökspersoner ska ingå.

De ska nu rekryteras via TV och den hemsida, ForskningsPuls, som NRK (Norsk Rikskringkastning) driver tillsammans med Nasjonalt kunnskapssenter. Till hösten räknar man med att starta den offentliga studien.

Utvecklingen beskrivs

I ett norskt hälsoprogram kommer man att följa studien och några av försökspersonerna. Med reportage om försökets utveckling ska man beskriva hur forskningen kan gå till istället för att bara rapportera slutsatserna efter att studien är klar. På webbsidan ska man också kunna följa hur studien utvecklas.
Försökspersonerna rapporterar via en webbdagbok.

Kunnskapssenter ska utvärdera effekten av projektet för att se om den publika forskningen fått någon effekt på allmänhetens kunskap, så väl till forskning som hur resultaten presenteras.

Nej till information om läkemedelsberoende

0

? Tidigare har det inte varit några problem, säger Karin Sörensen, på RFHL.

Men i höstas fick man veta att beslut om vilka broschyrer som fick läggas ut på apoteken ska tas av Apoteket centralt.

? Och där blev det tvärstopp.

Under samma period fick Demensförbundet lägga ut material om ?Demensvanvården? på apoteken. Ett material som kritiserats för att vara en partsinlaga för de omdiskuterade alzheimermedicinerna.

? Bedömningen grundades på aktiviteter vi då haft på det området, säger Thony Björk, kommunikationsdirektör på Apoteket.

Men han håller med om att vilka regler som gäller är otydliga. Inom Apoteket ska man därför ta fram tydliga riktlinjer.

? Vi fick svaret att vi inte passade in i Apotekets kommunikationspolicy, säger Karin Sörensen.

? Apoteket som inte säljer alkohol informerar om alkoholberoende. Apoteket som inte säljer snus och cigaretter informerar om nikotinberoende. Men Apoteket som säljer läkemedel informerar inte om läkemedelsberoende.

RFHL har vänt sig till Socialdepartementet med sin kritik.

WHO utbildar om läkemedelsreklam

0

Den kanadensiska forskaren Barbara Mintzes har på uppdrag av WHO och HAI, Health Action International sammanställt en rapport över vilken utbildning farmaci- och läkarstudenter får i läkemedelsindustrins marknadsföring.

Rapporten som bygger på de svar hon fått från 228 lärare från 64 länder är främst en beskrivande översikt, men den första som försöker kartlägga utbildningsnivån globalt.

Majoriteten uppgav att de ägnade en halv dag eller mindre till ämnet marknadsföring. På farmacevtiska utbildningar har man generellt mer tid för ämnet, medan cirka 30 procent av dem som utbildar läkare uppger att man ägnar högst en till två lektioner åt frågan.

Ett som Barbara Mintzes tycker, nyckelfynd i undersökningen, är att mycket få studenter tycks få någon utbildning alls i marknadsföringen direkt till allmänheten via internet.

De få timmarna står också i stark kontrast till den stora volym läkemedelsreklam som riktar sig till hälsopersonal, menar Barbara Mintzes. WHO och HAI arbetar nu med en handbok som är tänkt att distribueras globalt under 2007.

Emea populariserar utredningsprotokoll

0

EU:s läkemedelsmyndighet, Emea har nu börjat sammanfatta det offentliga europeiska utredningsprotokollet (Epar) i en mer ?lättsmält? version. Läkemedelsinformationen är en följd av EU:s ambition att öka insatserna för att nå ut med information till patienter och allmänhet.

Sammanfattningarna ska vara icke-tekniska. De ska innehålla beskrivningar av läkemedlens funktion, indikationer och risk/ nyttabedömningar.

?Nu borde vi istället tala om östrogenkatastrofen?

0

Depression är den vanligaste orsaken till självmord och självmord är vanligare bland män. Trots det ser vi depression som en typisk kvinnosjukdom!

Den paradoxen ger Birgitta Hovelius, allmänläkare och professor vid Lunds Universitet som ett exempel på när en integrering av genusteorier med biomedicinska forskningsteorier skulle kunna utveckla kunskapen om sjukdomen.

Det är också en av de paradoxer som diskuteras i boken Kropp och genus i medicinen, som Birgitta Hovelius är en av redaktörerna för. Andra exempel kan vara att det främst är kvinnor som behandlas för fetma trots att den är vanligare och farligare för män. Boken är den första för grundutbildningen inom läkar-vårdutbildningarna där de biologiska förklaringsmodellerna integreras i sociokulturella sammanhang. ?Då blir det också synligt att normer och värderingar kring ?kvinnligt? och ?manligt? är skapade och därmed föränderliga?, skriver redaktörerna i sitt förord.

?Speciellt för allmänmedicinare som i sin praktik har ett ben i samhällsvetenskapen är det viktigt med ett genusperspektiv, säger Birgitta Hovelius.

Själv har hon ett ben kvar i praktiken en dag i veckan då hon arbetar som distriktsläkare.

Andra förklaringar

Förenklat kan man beskriva genusperspektivet inom medicinen som att man vill komma bort från fokuseringen på det biologiska könet och också undersöka andra förklaringsmodeller till skillnader i sjukdomsbilder.

Men inom medicinen är man helt inriktad på att finna biologiska förklaringar till de skillnader i sjukdomsbild och beteende som finns mellan könen.

? Sådana behövs förstås också. Man behöver utreda om det finns sådana, till exempel när det gäller behandling med läkemedel eller sjukdomsbild. Men i det man kan kallar könsskillnadsforskning finns en risk att fokusera på skillnader medan likheterna förbigås.

Östrogenkatastrofen

Till exempel trodde man att östrogen skyddade mot hjärt/kärl-sjukdom och att det kunde vara en förklaring till att kvinnor inte drabbades av sjukdomen i samma grad som män.
Det var ju också ett av många skäl till varför kvinnor i klimakteriet skulle behandlas med hormoner. Men nya studier visade att antagandet inte höll.

? Nu borde vi istället tala om östrogenkatastrofen, menar Birgitta Hovelius.

? Det finns beräkningar, publicerade i Läkartidningen, på att 3 400 kvinnor i Sverige kan ha fått bröstcancer på grund av östrogenbehandling under 90-talet. Det är i så fall ytterligare en sorglig historia bland andra, som till exempel Vioxx.

Vid Umeå universitet pågår sedan något år tvärvetenskaplig forskning med genusinriktning på depression.

? Genus borde också vara intressant när det gäller hjärt/kärl-sjukdom som är den absolut enskilt största förklaringen till att män förlorar levnadsår och har kortare medellivslängd än kvinnor.

? En del biologer säger ju nu att könet sitter i hjärnan.
Personligen tror Birgitta Hovelius att också hjärnorna är ganska lika men att vi socialiseras till större skillnader än det var från början.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng