Månads arkivering februari 2006

Biverkningar behöver belysas ur genusperspektiv

0

Om man undersöker antalet läkemedelsbiverkningar som rapporteras från respektive kön är kvinnor otvetydigt överrepresenterade. Däremot finns det få studier som beaktar det faktum att kvinnor tar fler mediciner och besöker vården oftare.
– Om man inte besöker vården kan man ju inte rapportera någon biverkning, kommenterar Ellen Vinge, klinisk farmakolog vid biverkningsenheten på Lunds universitetssjukhus, och tillägger att farmacevter också kanske borde tillåtas rapportera biverkningar.
Varför kvinnor rapporterar mer än män är omtvistat. En del menar att äldre läkemedel är utprövade med mannen som norm och att det leder till oönskade sideffekter hos kvinnor.

Tar halva tabletten
Margareta Söderström, distriktsläkare och universitetslektor i Lund, tror att det kan vara en anledning.
– Om de ursprungliga studierna gjordes på män i huvudsak kan dosen vara för stark. Det är inte ovanligt att gamla människor berättar för mig att de bara tagit en halv tablett om dagen fast de blivit ordinerade en hel. De kanske gör rätt. Deras kroppar kanske är anpassade för en halv tablett. Detsamma kan gälla kvinnor.
Andra experter anser att läkemedel är utprövade på ett representativt urval och att det är faktorer som att kvinnor besöker läkare oftare som avspeglas i statistiken. Att kvinnor blir äldre i snitt och att äldre tar fler mediciner samtidigt som kan interagera olyckligt är en annan tänkbar förklaring.
Ellen Vinge menar att vikt och ålder är viktiga parametrar, ofta viktigare än kön. För ett preparat bör en flicka som väger 100 kilo inte ta samma dos som en flicka som väger 50 kilo, men samma som en man som också väger 100 kilo. För andra substanser kan däremot könsspecifika hormoner påverka effekten och vara betydelsefulla.
Hon anser att representationen av könen är tillfredsställande i dagens läkemedelsprövningar. Däremot bör det ske en förskjutning så att det fokuseras mer på skillnader i effekt och biverkningar mellan könen än skillnader i farmakokinetik. Det intressanta för patienten är hur medicinen påverkar henne eller honom och inte hur den omsätts i kroppen.
– Om man tittar på produktresuméer och rapporter hittar man könsskillnader under farmakokinetik. Däremot står det lite om könsskillnader under effekt och biverkningar där det är betydelsefullt.
– Det är inte säkert att skillnader i hur substanser omsätts har särskilt stor inverkan för vilken effekt de får. Det finns exempel på att olikheter i kroppsvikt och olikheter i kroppskonstitution för de båda könen påverkar farmakokinetiken, men att dessa tar ut varandra så att effekten i slutändan blir densamma.

?Mänskliga faktorn måste tas hänsyn till vid läkemedelsval?

0

Det står klart att läkemedelsanvändare avviker från behandlingsrekommendationer de fått av sin behandlande läkare. Doser glöms bort, speciellt vid långtidsbehandling av kroniska tillstånd, troligen med allvarliga konsekvenser såsom dålig hälsa och ökade vårdkostnader. Det krävs att intervention sker på flera nivåer för att komma tillrätta med eller minimera detta allvarliga men ofta förbisedda problem.

Allas ambition bör vara att terapin fungerar trots dålig följsamhet. Läkemedlets farmakodynamiska effekt bör kvarstå även om substansen är eliminerad. En glömd dos bör inte få negativa konsekvenser. Detta torde vara möjligt för flera sjukdomar och läkemedelsterapier. Vi gav några exempel i Läkemedelsvärlden nr 12 2005 och väljer här att inte upprepa argumenteringen. Vi nöjer oss med ytterligare ett exempel; det antidepressiva medlet venlafaxin (Efexor Depot®) som är en storsäljare i Sverige. På grund av halveringstiden på cirka 5 timmar kommer en glömd dos att ge symptom liknande dem vid utsättning av medlet; kallsvettningar, GI-besvär och yrsel. Risken att förväxla symtombilden med ångestrelaterade sjukdomar kan inte uteslutas. Det är således svårt, både för patienten och den behandlande läkaren, att veta om det är en glömd tablett eller grundsjukdomen som ger somatiska symtom. Det hela kan tolkas som terapisvikt med doshöjning eller preparatbyte som åtgärd.

Läkemedelsförmånsnämndens bedömning av om läkemedel skall ingå i högkostnadsskyddet måste också innefatta den mänskliga faktorn. Dagens hälsoekonomiska värderingar av läkemedel förutsätter att patienter tar läkemedlen enligt behandlingsrekommendationer och eftersom patienterna glömmer doser är dessa beräkningar baserade på overkliga grunder.

I Kloka Listan patientversion 2005 står att rekommendationerna är grundade på vetenskap och beprövad erfarenhet. Man har då gjort läkemedelsval utan hänsyn tagen till att patienter inte alltid följer behandlingsrekommendationer. Det är på tiden att också denna faktor vägs in vid val av läkemedelsterapi. Innan man gjort detta kan Kloka Listan inte anses som tillräckligt klok!
FASS utvecklas hela tiden och tillhör de världsledande inom området. Vi rekommenderar att i likhet med rubrikerna deklaration, dosering, hantering, överdosering, bör en ny rubrik som talar om hur mycket man får avvika från rekommenderad läkemedelsterapi och samtidigt behålla ett optimalt terapeutiskt svar läggas till. Det bör även anges i vilken mån överhoppad dos ger problem, vilka problem som kan uppstå och vilka symtom detta ger så att patient och förskrivare kan komma fram till vad som bör göras. Det är även tryggt för patienter som ?noggranne Nisse? att veta att en missad tablett inte är en katastrof.

Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv vinner alla på att läkemedel används på effektivast möjliga sätt. Bedömning, val och information om läkemedel bör anpassas till verkliga livet och inte enbart bygga på kliniska prövningar. Vi hoppas att berörda parter tar till sig detta och agerar förnuftigt. Denna viktiga aspekt av läkemedelsanvändningen får helt enkelt inte ignoreras!

Amadou Jallow
Axel Carlsson
Apotekare, Apoteket Källan, Hallunda

?Emea har varit en stark kraft för öppenhet?

0

Det är ju precis tvärtom. Centrala utredningsprotokoll är utlagda på nätet, liksom positiva och negativa yttranden från CPMP, innan det formella godkännandet. Om en ansökan om ömsesidigt erkännande eller en rent nationell ansökan återtas, läggs det inte ut på nätet. I regel blir det inte offentligt, om någon begär ut det heller. Utredningsprotokollet läggs inte heller ut på nätet och blir i regel inte heller offentligt, om någon begär ut det.

EMEA har ju sedan det bildades varit en stark kraft för större öppenhet, medan Läkemedelsverket är lika slutet eller öppet, om man jämför med andra nationella myndigheter, som det alltid varit.

Om man jämför med andra nationella myndigheter på kontinenten, så är ju nästan allt sekretessbelagt kring en ansökan, varför forskarens slutsatser är mycket märkliga. Det vore därför på sin plats om journalisten undersökte detta lite bättre och gav en mer rättvisande motbild.

Pär Tellner
Produktionschef, Fass-verksamheten, Läkemedelsindustriföreningen

?Förseningen beror inte på svagheter i vården?

0

I nummer 1-2, 2006 av Läkemedelsvärlden som utkom 2 februari, ges i en artikel om läkemedelsförteckningen ?Läkarna får sist tillgång till läkemedelsförteckningen? en bild av verkligheten som varken sjukvården eller Apoteket AB vill kännas vid. I artikeln framställs vården som hindret för läkarna att få tillgång till patienternas läkemedelsförteckning.

Visst stämmer det att brister i säkerhetssystem, register och dokumentation av patientens medgivande innebär en försening av introduktionen. Men, förseningen beror inte på svagheter i vården, utan på att ingen av de inblandade instanserna, i tid, till fullo insett vilka krav Datainspektionen ställer, och vad dessa innebär.

Apoteket måste kunna kontrollera att det är en behörig förskrivare som efterfrågar en läkemedelsförteckning. För att Apoteket skall kunna garantera detta måste det få tillgång till förteckning över behöriga förskrivare, vilket innebär att ändring i förordningen om förskrivarregistret behöver genomföras. Detta ligger för tillfället på Socialdepartementets bord. Dessutom måste registret inkludera samtliga förskrivare. Idag saknas bland annat AT-läkarna i registret.

Datainspektionen ställer även långtgående krav på att såväl Apoteket som vården dokumenterar och följer upp att patienten givit informerat samtycke till att förskrivaren får ta del av läkemedelsförteckningen, eller om patienten återkallar ett tidigare givit samtycke. Både landstingen och Apoteket skall var för sig dokumentera och kontrollera att ingen otillbörligt begär utdrag ur förteckningen.

För att pröva olika säkerhetslösningar och för att testa den tekniska lösningen och tillämpbarheten startas, med Datainspektionens tillåtelse, inom några veckor en försöksverksamhet i tre landsting, vilken efter några månader kommer att utvidgas till att omfatta fler landsting, under förutsättning att det första steget utfaller positivt.

Landstingen, Apoteket AB och de involverade myndigheterna arbetar seriöst och i positiv anda för att finna lösningar som både tillgodogör patientens och vårdens behov av korrekt information och säkerhet. Integritetsfrågan har hög prioritet i detta arbete.

I motsats till vad Läkemedelsvärlden vill antyda så har vi ett konstruktivt samarbete för att skapa förutsättningar för en god och korrekt användning av läkemedelsförteckningen i vården. Vi är också övertygande om att vårt samarbete kommer att leda till en förbättrad läkemedelsanvändning.

Bodil Ericsson, Sune Petersson

Avd Vård och Omsorg, Sveriges Kommuner och Landsting

Bengt Åstrand

Chef e-hälsotjänster, Apoteket AB

Pressklipp

0

På två stolar

(RESUMÉ)
Socialdemokraten och utredaren av försäljningen av nikotinläkemedel, Anders Lönnberg arbetar också med strategisk kommunikation som konsult i JKL Group. I sin roll som konsult har han bland annat lett JKL:s storsatsning Vårdforum.
Under 2005 när Anders Lönnberg ledde Vårdforum, nu är han enligt intervjun i Resumé en deltagare, fick han uppdraget av Ylva Johansson att utreda möjligheterna att sälja nikotinmedel i detaljhandeln. I nätverket ingick då bland annat Apoteket, Lif, Karolinska Institutet liksom flera läkemedelsföretag.
Att vara en viktig utredare på Socialdepartementet och samtidigt konsult i branschen, menar tidningen luktar jäv.

Positivt för hälsokost
(DAGENS INDUSTRI)
– Folk intresserar sig allt mer för sin hälsa, delvis på grund av löpsedlarna. Allt är ju farligt enligt dem, konstaterar Bengt-Åke Gärdlund, ägare av en hälsokostbutik i Stockholm, med anledning av att hälsokostbranschen upplever all time high.
På fem år har branschens omsättning ökat med 26 procent. Förra året omsatte branschen 3,4 miljarder kronor. Löpsedlarnas ältande av bantningskurer, förkylningsepidemier och trötthetssyndrom har enligt Dagens Industri varit positivt för hälsokostbranschen.

Prao skulle inte skada
(HELSINGBORGS DAGBLAD)
Under vinjetten Motvalls tar sig farmacevten Kristina Persson ton. Hon har bland annat irriterat sig på Linda Skugges ironiseringar över att farmacevter kollar recepten, något Skugge menar är läkarens jobb:
?Skugge yrar om att läkarna borde få sköta den biten, men vad hon inte tycks veta är att vi dagligen hittar förödande feldoseringar och att också den farmacevt som sätter sin krumelur på pillerburken har ansvar för att Skugges kids inte ska dö som en följd av en lite för trött doktors felskrivning.?
Kristina Persson föreslår en praovecka för Skugge.

Drömmen om det stora läkemedelsgenombrottet

0

Allmänheten har ofta större förväntningar på en lyckad terapi än vad som är realistiskt. Detta kan ha medverkat till att det finns en tendens att hellre beskriva läkemedel som problem än som en tillgång. Samtidigt som dagens läkemedel kritiseras kommer det för få nya. Läkemedelsföretagens forskning sägs ha blivit ineffektiv eftersom få nya innovationer tycks komma fram. Myndigheter som beslutar om läkemedelsförmånen bidrar till kritiken genom att ifrågasätta om de nya läkemedel, som kommer, verkligen har den innovationshöjd, som borde krävas för att de skall kunna inkluderas i förmånssystemen. Sådana diskussioner förs i flera EU-länder.

Innovation är mångdimensionell
Det är sannolikt ekonomiskt riktigt att söka relatera priset för ett läkemedel till graden av innovation, förutsatt att man kan enas om vad som är en hög eller låg innovationsgrad. Om man funderar över begreppet så finner man att innovation är ett mångdimensionellt fenomen, och att bristande innovationshöjd i en dimension kan uppvägas av högre i en annan. Nya läkemedel kan således bedömas vara mer eller mindre innovativa beroende på granskarens utgångspunkt. Det som en professionell granskare anser vara ett marginellt framsteg kan för en patient vara en viktig fördel. Vi har försökt illustrera de mångdimensionella innovationerna för läkemedel i figur 1.
Produkter med en förbättring i en dimension bör därmed helst inte tillåtas bli svagare i andra dimensioner, och en produkt med förbättringar i flera dimensioner bör bedömas ha en tydlig innovationshöjd även om stegen i varje dimension är små. Om man ser tillbaka på de läkemedel som kommit på marknaden de senaste 20 åren så är trenden att bättre läkemedel ersatt sämre men i relativt långsam takt. Dessa de små stegens förbättringar har skett i flera dimensioner. De stora kliven, som på kort tid förbättrar terapin vid någon vanlig sjukdom, är givetvis eftersträvansvärda men mycket sällsynta. Då man klagar på läkemedelsindustrins brist på nya innovativa läkemedel är det de stora kliven man efterlyser. Det är dock inte på detta vis som utvecklingen skett de senaste 20 åren.

Innovativa läkemedel i Sverige
För att söka innovativa läkemedel under de senaste 20 åren har vi arbetat igenom en datafil med alla läkemedel som var godkända i Sverige under 2005. Filen innehöll över
8 000 rader. Vi tog bort medel som godkänts före 1985 samt alla varianter av synonymer, parallellimporter, beredningsformar och styrkor. Efter detta återstod omkring 300 enskilda läkemedel som vi bedömde innebar innovationer sett ur ett mångdimensionellt perspektiv. I tabell 1 (återfinns dock bara i papperstidningen) har vi sammanfattat resultatet, dock utan att ange enskilda preparatnamn.
Vår genomgång visar att läkemedelsutvecklingen till största delen är en långsam kontinuerlig process med vissa lyckosamma språng av typen Losec. Man lär sig också att använda de nya medlen allt bättre över tiden. De ordineras säkrare till bättre utvalda patienter och inom indikationsområden som efterhand både kan vidgas eller snävas in. I USA kallar man denna process ?fit-and-trim? och den leder sakta till allt bättre terapi. Vi drar således slutsatsen att det tillkommit omkring 300 nya innovativa läkemedel på den svenska marknaden under de senaste 20 åren.

Vem avgör genombrottet?
Det finns många instanser som värderar större och mindre genombrott. Domarna i denna match kan delas in i två grupper: professionella och allmänhet. Till de förra hör givetvis godkännande myndigheter som Läkemedelsverket, FDA, EMEA och så vidare. Det förra publicerar fortlöpande värderingar av nya läkemedel under rubriken Läkemedelsmonografier på www.mpa.se.
Andra myndigheter, som värderar nya läkemedel, är till exempel LFN och SBU. LFN tar ställning i samband med läkemedelsföretagens ansökningar om pris och eventuell subvention av läkemedlen. Myndigheten gör även egna genomgångar av hela läkemedelsgrupper, senast har detta gjorts för gruppen syrasekretionshämmare.
SBU väljer alltid själv vilka terapigrupper, som blir föremål för värdering. Ett av de senare exemplen är genomgången av aromatashämmande läkemedel vid bröstcancer. Myndigheten återvänder, liksom sin brittiska kollega NICE, periodvis till tidigare värderingar och prövar deras giltighet i skenet av nya fakta. SBU har till exempel återvänt till läkemedel mot måttligt förhöjt blodtryck och NICE har omvärderat sin tidigare inställning till läkemedel mot Alzheimer.

Kritiska konsumentorganisationer
Allmänheten representeras av media och konsumentorganisationer. Mest konsekvent utvärderar den franska tidskriften Prescrire International, som årligen utser Golden Pill Award, vilket går till ett nytt läkemedel på den franska marknaden, som bidragit till avgörande terapeutiska framsteg på ett område, inom vilket effektiv behandling saknades. Sist utdelades det 1998 till indinavir. Tidningen presenterar också en lista över Honours Drugs och Noteworthy Drugs.
Bland patientorganisationerna är amerikanska Public Citizen mest känd. Det är en kontroversiell organisation därför att den ofta gör andra värderingar än FDA. Istället för nya bra läkemedel listar organisationen vad man anser vara dåliga läkemedel. Grundinställningen är att vi inte behöver fler läkemedel, men bättre.
Vare sig de professionella utvärderarna eller representanter för allmänheten tar hänsyn till att läkemedel är olika effektiva och bekväma för enskilda patienter. Det är dock patienten som är det slutliga sanningsvittnet. Vi vill därför be läsare, som själva eller i bekantskapskretsen, erfarit en särskild framgång med ett nytt läkemedel, att berätta detta för oss. Kanske kan det bli en sjätte artikel med patienterfarenheter.

Framtida genombrott
Under en följd av år har relativt få genombrott kommit i Europa. Detta har föranlett EU att under 2007 – 2013 tillsammans med den europeiska läkemedelsindustrin utforma ett så kallat ?Joint Technology Initiative? för satsningar på innovativa mediciner. Aktuella områden är: diabetes, hjärna, cancer och inflammatoriska sjukdomar. Även regeringen har insett behovet av åtgärder och i december presenterades strategiprogrammet Läkemedel, bioteknik och medicinteknik – en del av det innovativa Sverige.

I nästa nummer: Hur redan godkända läkemedel kan förbättras, till exempel genom nya formuleringar, förpackningar och mindre biverkningar.

Ska stärka Apotekets roll inom sjukvården

0

Apotekets huvudkontor har lämnat Nacka strand vid Stockholms inlopp och fått nya lokaler i en gammal korvfabrik på centrala Södermalm i Stockholm. Här, på sjunde våningen, läggs strategin upp för framtidens Apoteket. Arbetet leds till stor del av Eva Fernvall. I maj 2005 kom hon från en roll som förbundsordförande till en som marknadsdirektör, och mot bakgrund av att apoteken blir allt tydligare aktörer inom hälso- och sjukvård med hälsocoacher, hälsotorg och vårdotek, var valet av henne i sig uppenbart strategiskt.
– Visst, jag har ett oerhört stort kontaktnät inom vårdsektorn och i samhället i stort från tiden på Vårdförbundet. Där drev vi frågan om att vården måste ses ur patientens perspektiv och att mötet med vården ska vara naturligt och odramatiskt, vilket är i linje med Apotekets målsättning. Kravet på mig nu är bland annat att jag ska positionera Apoteket till att ta en större plats inom hälso- och sjukvården, säger Eva Fernvall.

Vid 150 apotek runt om i landet finns hälsocoacher som ger råd om matvanor, motion och annat som rör hälsa. På 32 platser finns apotekets hälsotorg, där apotekspersonal tillsammans med sjuksköterskor svarar på frågor om egenvård och hälsa. I Göteborg finns vårdotek vid tolv apotek, med sjuksköterskor som tar hand om lättare medicinska åkommor. Vore det inte rimligare att apoteket satsade på att bli kostnadseffektivare, förbättra servicen och verka för en bättre läkemedelsanvändning?
– Det finns absolut ingen motsättning i detta. Råd om hälsa är tvärtom viktiga för att uppnå bra läkemedelsanvändning. Priserna är inget vi förhandlar om, det gör Läkemedelsförmånsnämnden, och vi bidrar ju i stället till att landstingen kan spara mycket pengar eftersom vi byter ut förskrivna preparat mot generika.
– Ska man förbättra läkemedelsanvändningen måste man se till hela människan, och vi har genom våra apotek en unik möjlighet att nå konsumenterna, säger Eva Fernvall.

Men finns det inte medicinska risker med att föra in hälsorådsfrågor i den omfattningen på apotek, där det saknas den kunskap och erfarenhet som finns på en primärvårdsmottagning med läkare? Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm kritiserade i en debattartikel (SvD 7 maj 2004) apotekets hälsosatsningar och kallade dessa att bedriva barfotavård med farmaceuter.
– Jag tycker hennes synsätt i det fallet är förskräckligt! Vi har legitimerade sjuksköterskor på vårdoteken, och dessa är dessutom knutna till vårdföretaget Capio där det finns läkare. Men kritik är typisk, och väntad, då man passerar nya gränser. Samtidigt vet jag att många läkare är mycket positiva till de här satsningarna.

Så det är inte bara ett sätt för Apoteket att hitta nya verksamhetsgrenar, i händelse av att monopolet avskaffas?
– Det har inget med det att göra. Vi menar att kombinationen läkemedel och hälsa i övrigt är mycket viktig, därför vill vi fortsätta utveckla idéerna med vårdotek, hälsocoacher och liknande, säger Eva Fernvall.

Hur ska de utvecklas? Kommer exempelvis vårdoteken att finnas på fler platser inom kort?
– Vårdoteken ska först utvärderas, men min ambition är att det ska finnas vårdotek i fler landsting. Det finns många intresserade, och på vissa orter har vi till och med tillfrågats om vi med vårdotek kan ersätta vårdcentraler som var aktuella för att läggas ner. Att vårdotek kom först i Göteborg beror bland annat på att vårdköerna till primärvården där är så långa. Men samma problem har man ju i bland annat Stockholm och Malmö.
– Vi har just nu inga konkreta beslut på om, eller i vilken omfattning antalet vårdotek, hälsocoacher och hälsotorg ska öka år från år.

En annan satsning har varit kliniska farmaceuter: apotekare på sjukhus som gör läkemedelsgenomgångar, deltar i ronder och ger råd till både läkare och patienter. Mest omfattande har verksamheten varit vid Helsingborgs Lasarett, där den har pågått sedan 2001. Men nu anser sjukhusledningen att den har blivit för dyr och vill inte satsa mer pengar. Dessutom har vissa läkare framfört att apotekarnas kunskap är för teoretisk och inte möjliggör en helhetsbedömning av patienten. Finns det fog för en sådan kritik?
– Ur ett medborgarperspektiv är det en obegriplig kritik. En läkare har inte heller all kompetens, utan det är tillsammans som vi kan göra mycket. Den högsta prioriteten för oss alla måste ju vara att minska antalet patientskador som beror på felaktig läkemedelsanvändning. Jag menar att det i stor utsträckning handlar om en revirstrid, säger Eva Fernvall.

Men vad säger du till dem som menar att man för de pengar kliniska farmaceuter kostar, i stället skulle kunna anställa extra läkare eller sjuksköterskor?
– Det är inte fler händer som behövs, utan fler kompetenser som kompletterar varandra. För 30 år sedan kanske en patient låg på en vårdavdelning i 14 dagar och blev sedan utskriven med den tidens preparat. I dag är mängden preparat och preparatens potens helt annorlunda, vårdtiden på sjukhuset är kortare och självklart måste sjukvårdens organisation följa med i den utvecklingen.

Finns det inte en risk att apoteket genom de kliniska farmaceuterna får ett allt för stort inflytande över läkarnas förskrivningsmönster?
– Det är inte en risk utan en möjlighet, om det innebär en förbättrad läkemedelsanvändning. Vi måste ju hela tiden tänka utifrån ett patientperspektiv, och dessutom innebär rätt läkemedelsanvändning att tid kan frigöras för både läkare och sjuksköterskor. Men vi har varit vana att se vårdbehov utifrån vad professionen anser, och just nu är det vissa läkare som reagerar negativt. Nästa gång kan det vara någon annan grupp.

Dagen innan Läkemedelsvärlden träffar Eva Fernvall har en åklagare beslutat att inte överklaga en tidigare friande dom mot en privat handlare som sålt nikotinersättningsmedel. Det är något som Apoteket reagerat mot och menar att den rätten tillhör monopolet enligt dagens lagstiftning. I Eva Fernvalls tidigare roll som förbundsordförande framförde hon gärna synpunkter på betydelsen av fler privata initiativ i vården. Vad anser du om apotekets monopol?
– Det finns en viktig skillnad genom att man med vårdavtal kan skapa en plats för privata aktörer inom hälso- och sjukvården. Något motsvarande finns det inte inom läkemedelsområdet. Personligen tror jag att det skulle kunna vara bra även för apotekets utveckling att få andra att jämföra sig med. Men det skulle inte leda till billigare läkemedel, det vet vi genom exempel från utlandet.
– Jag tycker att den ståndpunkt apotekets styrelse har tagit är bra: vi ska förbli starka oavsett vår marknadssituation och strategin ska vara den samma. Vår position måste hela tiden flyttas framåt, säger Eva Fernvall.

Finns det ett särskilt ansvar som följer av att ha monopol, exempelvis då det handlar om den illegala internethandeln av de i Sverige receptbelagda läkemedlen. Ska en kund som köpt läkemedel illegalt kunna gå till apoteket för att få dessa bedömda ifråga om säkerhet och kvalitet?
– Vi har ett generellt ansvar för läkemedelsanvändning och vi måste förmedla vår kunskap om läkemedelsinteraktioner och liknande. Det gäller även frågor som ställs om läkemedel kunden skaffat sig illegalt via internet.

Med eller utan monopol – vilken roll spelar Apoteket AB om fem år?
– Jag tror att apoteket som lokal utvecklas till att bli en arena dit kunden kommer för att få läkemedelsprofiler gjorda, får tips om egenvård och som inrymmer andra aktiviteter av vilka vi redan idag har exempel på. Parallellt utvecklas själva läkemedelsförsäljningen till att bli mer internetbaserad, kunden får en egen e-ligitimation och kan via nätet beställa och få läkemedlen levererade i brevlådan.
– Jag tror att apoteken kommer att genomgå en ganska stor förändring och jag har en klar vision om hur den kan komma att se ut. Men den är fortfarande ganska svår att visualisera.

Mindre än litet

0

Hur litet kan någonting vara och ändå vara synligt? Jag läser en rapport om senaste nytt inom nanomedicinen. Försöker begripa hur liten en nanometer är: en miljarddels meter, en miljondels millimeter. Ungefär en tusendel av omkretsen på ett av mina hårstrån. Ett slags det minimalas ultramikronivå, small size med ett oändligt antal x framför sig.
Litenhet (nano, av grek. nanos = dvärg) som storhet. Nanotekniken kan utveckla diagnostiska instrument i nanostorlek, sondera biologiska system på molekylär nivå och skicka in nanoskaliga läkemedel i kroppen. De nya nanobildteknikerna kan synliggöra min kropp på mikronivå och till och med scanna individuella celler.
Hur kommer allt detta att förändra bilden av vår insida? En gång handlade drömmen att se in i kroppen om helt andra skalor. Ögat löpte hänfört över anatomiska planscher, öppningsbara dockor i vax, mikroskopins förstoringar av detaljen. När röntgentekniken kom vid 1800-talets slut framstod den som ett mirakel. För första gången kunde man se in i den levande kroppen – studera bröstkorgens skulptur, den bräckliga halskotpelaren, skallens karta av sömmar och skrovligheter. Fostret framträdde svävande i sin egen rymd. Sjukdomar avtecknade sig som skugglika och samtidigt chockerande verkliga gestalter på en plåt. I denna bildvärld fanns en rad estetiska och moraliska dimensioner som snabbt fångades upp av populärkulturen. Rika kunde låta röntgenfotografera sin juvelprydda hand, en sorts porträttkonst som spelade på teman som aristokratisk skelettskönhet (långsträckta fingerleder) eller rikedomens fåfänglighet (under huden är vi alla lika). Förälskade kunde låta genomlysa sina sammanflätade fingrar som en symbol för evig kärlek. I Thomas Manns sanatorieroman Bergtagen (1924) bär huvudpersonen i en ficka närmast hjärtat en röntgenbild av sin älskades lungor.
Modern medicinsk teknologi i form av optiska sonder, ultraljud, PET- och magnetkameror har skapat nya möjligheter att visualisera kroppens insida utan att skära genom huden. Med ögat på en datorskärm kan man besöka olika kroppsliga platser eller hjärnans landskap. Populärkultur och film av Lennart Nilsson-, Cosmonova- och Science Center-typ tar oss med på hisnande resor genom blodkärl, hjärtan och vaginor, ofta till ackompanjemang av suggestiv musik och dramatiska ljudeffekter.
Ett annat sätt att visuellt besöka kroppens inre är att gå till VHP-kroppen (VHP= The Visible Human Project), en virtuell anatomisk atlas. Den utnyttjar superdatorernas möjlighet att hantera mycket stora visuella datamängder och skapar en komplett, anatomiskt detaljerad tredimensionell gestaltning av verkliga mänskliga kroppar. (Den första tillhörde i enlighet med en lång anatomisk tradition en mördare, Joseph Jernigan, avrättad med en giftspruta i ett Texasfängelse 1993 efter att ha donerat sin kropp till vetenskapen.) Proceduren följer ett schema av sönderdelande och återuppståndelse. Kroppen fryses ner i gelatin, delas i sektioner och skiktas i mer än tusen lager. Varje enskild delning fotograferas digitalt. Bilderna konverteras till en datafil och platsen i kroppen registreras. På så sätt omvandlas den döda kroppen till ett visuellt arkiv. Filerna kan ses en efter en och visar högupplösta genomskärningar av kroppen i realistisk färg. De olika skikten kan staplas tillbaka till sitt ursprung så att volym och massa återförs till kroppen. Den kan plockas isär och ihop efter behag. Organ kan lyftas fram och dissekeras, skikt av hud, fett och muskler skalas bort, blodkärl, tarmslingor och matstrupe genomvandras som kulvertar.
Man kan fråga sig om denna exploderande visuella tillgång till vårt inre bidrar till dagens allt tätare relation mellan kroppen och jaget. Att synas – fastna på en bild – är att vara. Och nanobildteknikerna tar oss alltså ännu längre in i det som är jag. Se de minimala delar som du är gjord av!
Det är utmanande, upphetsande och några nanos skrämmande.

Vaccin mot lungcancer visar lovande testresultat

0

Resultat i fas II-studier visar på längre överlevnad hos patienter som behandlats med BLP25 liposomalt vaccin (L-BLP25) jämfört med bästa understödjande palliativa terapi.

Medianöverlevnaden hos försökspersoner som led av icke-småcellig lungcancer stadium IIIB var 30,6 månader för dem som fått vaccinet jämfört med 13,3 månader för den andra gruppen.

Hittills har endast ett mindre antal patienter ingått i prövningarna och skillnaden är inte statistiskt signifikant, men tillräckligt lovande för att Merck Kgaa och Biomira, som utvecklar preparatet, ska gå vidare in i fas III.

Lungcancer är idag den vanligaste cancerrelaterade orsaken till död i världen. Ungefär 80 procent av fallen är så kallad icke-småcellig lungcancer som också är indikationen för vaccinet.

Vid denna form uttrycks glykoproteinet MUC1 på tumörcellerna. L-BLP25 innehåller en aminosyrasekvens som också ingår i MUC1. Genom att presentera BLP25 för kroppen är det tänkt att immunförsvaret ska aktiveras och sedan reagera på och eliminera celler som uttrycker aminosyrasekvensen. Glykoproteinet uttrycks även på ett antal andra tumörceller än dem som utgör lungcancer och om vaccinet visar sig effektivt kan det prövas även mot dessa.

Finns på friska celler
Också en del friska celler uttrycker MUC1. Än så länge verkar det inte som ett problem, förmodligen för att den molekyl som finns på de friska cellerna inte ser exakt likadan ut som den som uttrycks på tumörceller och finns i vaccinet.

Håkan Mellstedt, professor i onkologisk bioterapi vid Karolinska Institutet, har nyligen skrivit en översikt om vaccin mot cancer. Han berättar att det finns ett 70-tal olika vaccin under utveckling som bygger på liknande principer men reagerar på andra antigen. Många av dem ligger i ungefär samma fas som L-BLP25.

Han har följt BLP25 sedan starten och tycker att resultaten från fas II-studierna är intressanta.

– Även om de bygger på ett litet material ger de en kraftig indikation på att vaccinet har effekt. När fas III-studierna genomförts vet vi om det håller statistiskt.

Det enda vaccin som finns idag mot cancer är Melacin mot melanom som används i Kanada. Med stor sannolikhet får vi under det kommande decenniet ett antal nya preparat som bygger på principen att vaccinera mot antigen i tumörceller.

– Jag tror på principen, men det gäller att vaccinen används i rätt klinisk situation. De har bäst effekt för att undvika återfall. Att vaccinera förebyggande är inte rimligt, förutom några få undantag, eftersom det skulle kräva ett stort antal olika vaccinationer då det finns många sorters cancer. Vaccinet skulle behöva ges som livslång terapi då immunitet mot cancerantigen är relativt kortvarig.

Försäljningen upp nio procent

0

Läkemedelsförsäljningen för humanmarknaden, mätt enligt Apotekets inköpspris AIP, för januari 2006 blev 2,1 miljarder kronor, enligt statistik från IMS Health. Jämfört med januari 2005 är det en ökning med 9,2 procent.

En förklaring till den stora ökningen är att januari 2006 hade en extra arbetsdag jämfört med 2005, vilket troligen motsvarar ungefär fem procent av ökningen. Dessutom har Apoteket fått sin marginal höjd med nästan en procent.

I tabellen intill redovisas de sex största företagen i Sverige och deras försäljning i miljoner kronor under den senaste tolvmånadersperioden, februari 2005-januari 2006.

Antalet arbetssökande farmacevter har fördubblats

0

Bland de arbetssökande farmacevterna var något fler receptarier än apotekare. Totalt var drygt 250 farmacevter anmälda som arbetssökande hos arbetsförmedlingen i januari i år.
Samtidigt har antalet lediga farmacevtjobb som anmälts till arbetsförmedlingen minskat.

Viagra ny möjlig behandling vid Crohns sjukdom

0

Det är Anthony Segal, University College i London, och kollegor som har studerat mängden neutrofiler (vita blodkroppar) hos patienter med Crohns sjukdom. Resultaten av den brittiska studien publiceras i dagens utgåva av the Lancet,

De kom fram till att patienter med Crohns sjukdom, vid skada, producerade betydligt lägre nivåer av både neutrofiler och cytokiner jämfört med friska människor. Skillnaden i neutrofiler låg på mellan 50 och 79 procent beroende på var i tarmen skadan skedde.

För att testa Crohnspatienternas immunsvar mot bakterier mätte man inflammations- och blodflödesförändring efter injektion av en harmlös variant av E coli-bakterier under huden.

I friska kontroller ökade blodflödet vid inflammationsstället tiofalt över 24 timmar. Men hos Crohnspatienter var ökningen mycket lägre. Dock kunde de låga blodflödesvärdena förbättras vid samtidig behandling med Viagra (sildenafil).

Författarnas slutsats är att en försämrad produktion och närvaro av neutrofiler vid ställen där bakterier penetrerar tarmväggen, kan leda till att bakterier och annat organiskt avfall inte transporteras bort från vävnaden. Kroppens reaktion på detta blir att utsöndra cytokiner, som ackumulerar i vävnaden och leder till en kronisk inflammation som är typisk vid Crohns sjukdom.

Nikotinläkemedel ska få säljas av andra än Apoteket

0

Förslaget, som också innebär att ett tillståndssystem införs, syftar bland annat till att öka tillgängligheten av receptfria nikotinläkemedel för att minska rökning och stärka det hälsofrämjande arbetet mot tobak i Sverige.

Näringsidkare som vill sälja preparaten måste emellertid uppfylla vissa krav på bland annat lokaler, utrusning och personal samt ha fyllt 18 år och ha tillgång till farmacevtisk kompetens. Det är enligt utredningens mening önskvärt att detaljhandel med receptfria nikotinläkemedel kan ske på olika typer av platser, till exempel där tobak säljs och i lokaler som har serveringstillstånd.

Läkemedelsverket föreslås bli handläggande myndighet av tillståndsärendena och tillsynsmyndighet. Finansieringen av verkets nya uppgift föreslås bli finansierad genom ansöknings- och årsavgifter för berörda näringsidkare.

I en kommentar från Sveriges Farmacevtförbund, säger ordförande Cecilia Bernsten att det är rimligt att man ska kunna köpa nikotinläkemedel, till exempel där man köper tobaksvaror.

– Vi tycker också att det är bra att utredaren betonar att nikotinläkemedel inte är en vara vilken som helst och därför bland annat inför en åldersgräns på 18 år för försäljningen.

Förslaget innebär också att en legitimerad receptarie eller legitimerad apotekare ansvarar för att försäljningen av nikotinläkemedel sker under ordnade former.

– Att farmacevter ska utöva tillsyn innebär nya arbetsuppgifter för våra medlemmar och ett bra utnyttjande av den farmacevtiska kompetensen vilket naturligtvis är positivt, avslutar Cecilia Bernsten.

Enzymnivåerna varierar med åldern

0

Det är forskare vid Medical College of Wisconsin som nu presenterar de hittills starkaste beläggen för att individens ålder spelar stor roll för kroppens förmåga att ta upp läkemedel. Det görs vid den pågående vetenskapskongressen i St Louis i USA, som arrangeras av the American Association for the Advancement of Science, AAAS.

Forskarna har studerat totalt 14 olika enzymer som anses vara betydelsefulla för kroppens förmåga att inaktivera eller aktivera tillförda substanser. Det oxidativa leverenzymet CYP3A4 varierade kraftigt både mellan barn och vuxna och under fosterstadiet. Resultaten pekar på en stegvis förhöjd nivå som vid 18 års ålder når den som normalt gäller vid vuxen ålder. Däremot hade närmare 50 procent av nyfödda, eller barn strax efter födseln, en vuxens nivå av enzymet CYP2C9. Det betecknas av många som det näst viktigaste oxidativa enzymet.
Professor Ronald N. Hines, som ledde studien, menar att resultaten visar att enzymatiska skillnader beroende på ålder måste beaktas för att få till en både effektiv och säker läkemedelsbehandling. Men han menar att det krävs ytterligare studier för att förstå vad som reglerar dessa skillnader.      


Statiner och betablockare ger mildare symtomdebut

0

Tidigare studier har visat att de två läkemedelsklasserna totalt sett minskar risken för hjärtkärlsjukdom. Den nya studien, som publicerades i Annals of Internal Medicine (2006;144:229-238), är den första som också visar att behandlingen medför att patienterna får mindre allvarliga symtom när sjukdomen debuterar.

I studien ingick 1 400 patienter med nyligen diagnosticerad hjärtsjukdom. Syftet var att ta reda på varför vissa patienter hade fått en akut hjärtinfarkt medan andra drabbats av mindre allvarliga bröstsmärtor, så kallad ansträngningsutlöst angina. Resultaten visar att dubbelt så många av de patienter som drabbats av angina hade fått recept på en betablockerare eller statin under de senaste fem månaderna jämfört med de som fått en hjärtinfarkt. Männen som ingick i studien var mellan 45 och 74 år medan kvinnorna var mellan 55 och 74 år.

Dålig ekonomi minskar tillgång till vård och medicin

0

Enligt en undersökning från Folkhälsoinstitutet är dålig ekonomi en viktig anledning till att människor inte söker vård hos läkare och inte hämtar ut receptbelagd medicin. 30 procent av personer med stora ekonomiska svårigheter avstår från att söka läkarvård att jämföra med tio procent av dem utan ekonomiska svårigheter. Ungefär åtta procent totalt avstår från att hämta ut medicin. För dem med stora ekonomiska svårigheter är siffran 20 procent.

Utav de personer med stora ekonomiska svårigheter som avstår från att söka läkarvård gör 35 procent det av ekonomiska skäl. Siffran är ännu högre när det gäller att hämta ut mediciner, nästan 60 procent.

Enligt undersökningen pekar dessa siffror på att hälso- och sjukvårdslagstiftningens målsättning om ?vård på lika villkor? för att jämna ut sociala skillnader inte har uppnåtts. Därför anser de att primärvårdens tillgänglighet ekonomiskt måste ökas.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng