Månads arkivering januari 2005

Två är bättre än en

Ingela Engblom överklagade IGM:s beslut W618, där Nycomed friades för sin marknadsföring av Kestine. Engblom menar att påståendet om dubbel effekt inte har stöd i SPC, vilket både IGM, och nu även NBL, menar att det har. Reklamfilmen med de dubble Jesusgestalterna har tidigare granskats av Marknadsetiska rådet utan anmärkning. NBL fastställer därför IGM:s friande dom.

Flera faktorer påverkar risk för förgiftning

Pfizer överklagade IGM:s dom i ärende W626 om Ipren. NBL:s bedömning är dock i stora drag densamma. Att risken för förgiftning med Ipren jämfört med till exempel paracetamol skulle vara mindre accepterar inte NBL. Pfizer anför ett bredare intervall mellan övre terapeutisk dos och skadlig överdos för Ipren jämfört med paracetatmol. NBL menar dock att flera andra faktorer påverkar risk för förgiftning, såsom tillgänglighet, förpackningsutformning och beredningens smak, vilket Pfizer inte berör. NBL finner Pfizers argument som otillräckliga och fastställer IGM:s dom och avgift till 180 000 kr.

Tolkningshjälp om det nya informationsavtalet

I dokumentet vill parterna klargöra motiven till överenskommelsen och förtydliga vad som avses. Det görs bland annat genom praktiska exempel som framkommit i möten med medarbetare inom sjukvård och läkemedelsindustri under hösten.
? Båda parter fick under hösten många frågor om tolkning av avtalets olika paragrafer, såväl från sjukvården som från industrin. Därför bestämde vi oss för att gemensamt bli tydliga på vad vi anser gäller, säger Gunilla Thörnwall Bergendahl, utredare på avdelningen för vård och omsorg på Landstingsförbundet.
? Det finns en gemensam önskan att vi skall ha enhetliga regler över landet och då måste vi tala om vad vi menar i praktiken.
Gunilla Thörnwall Bergendahl menar att dokumentet ska ses som ett stöd och hjälp för dem ute i verksamheterna som ska implementera och tillämpa de nya reglerna.
Industrin har tillämpat reglerna sedan i somras och vid årsskiftet trädde de i kraft för landstingen.
? Nu måste det få löpa på, så får vi utvärdera och kanske komplettera på någon väsentlig punkt senare under året. IGM och NBL ska ju även pröva eventuella övertramp mot avtalet och då får vi se hur praxis blir.

Etikavtal klart mellan Lif och Apoteket

Som Läkemedelsvärlden tidigare har skrivit (LMV 11/04) skulle avtalet vara klart före årsskiftet, men finns påskrivet först nu. Det överensstämmer i stora drag med de överenskommelser som Lif redan slutit med Landstingsförbundet och Läkarförbundet, och gäller tills vidare.

? För läkemedelsbranschen är det viktigt att visa att vi lyssnat på samhällets önskemål och anpassat våra etiska regler, säger Steinar Høeg, ordförande i Lif, i ett gemensamt pressmeddelande.

Bland säger avtalet att samarbetet mellan läkemedelsindustrin och Apoteket är viktigt för båda parterna, samt för patienterna. Därför är det angeläget att samarbetet sker i sådana former att parterna bibehåller full trovärdighet och en oberoende ställning i förhållande till varandra.

? Det nya avtalet är en garanti för att vi behåller våra sunda och goda relationer, säger Stefan Carlsson, vd på Apoteket, i samma pressmeddelande.

I det nya avtalet regleras bland annat att Apoteket ska stå för sina egna kostnader för till exempel resor, logi och konferensavgift. Dock får läkemedelsföretagen stå för kostnader för till exempel lokalhyra, föredragshållare, studiematerial och liknande som är nödvändiga för sammankomstens genomförande.

I höstas sa Apotekets informationsdirektör Thony Björk att ?våra läkemedelsspecialister är beroende av att vara med på internationella kongresser. Då kan det inte vara fel att umgås med industrins representanter men vi ska stå för våra egna kostnader.?

I det nya avtalet finns dock ingen passus som reglerar att läkemedelsföretagen inte får bjuda apoteksanställda på mat, vin och öl. Läkemedelsvärlden har förgäves sökt Thony Björk för en kommentar.

Apoteket spår fortsatt låg tillväxt

Enligt prognosen blir ökningen av läkemedelsförsäljningen på recept marginella 0,1 procent i år, två procent 2006 och 2,7 procent 2007.

Utfallet för 2002, 2003 och 2004 var 8,6; 0,8 respektive 0,3 procent.

Man utfärdar dock en brasklapp för eventuella genombrott för läkemedel riktade mot stora patientgrupper i stil med introduktionerna av Losec, Cipramil och Zocord på 1990-talet. En förutsättning för att detta ska påverka utfallet markant är dock en kombination av mycket högt pris och stora volymer. Enligt rapporten ?framstår diabetes som ett möjligt sådant område?.

Prognosen avser läkemedelsförsäljningen på recept, vilket inte är identiskt med försäljningen inom läkemedelsförmånen (förmånen omfattar både läkemedel och vissa handelsvaror, medan läkemedelsförsäljningen på recept omfattar alla läkemedel, även de utanför förmånssystemet).

Bakgrunden till analysarbetet är ett möte med intressenter inom läkemedelsområdet som genomfördes i höstas på Socialstyrelsens initiativ.

Paracetamol till
heders igen

0

Bakgrunden till studien var att forskarna befarade att många patienter använde läkemedel som kan orsaka allvarliga biverkningar helt i onödan.
Den treåriga studien vid universitetet i Queensland, Australien på 188 patienter visade att paracetamol var lika effektivt eller bättre än ibuprofen, ASA eller celecoxib hos två tredjedelar av patienterna. Det gällde både smärta och stelhet. Ett anmärkningsvärt högt antal, cirka 90 procent, av patienterna i studien visste inte vilket läkemedel de fick för sin smärta.
?Många artrospatienter är oroliga för sin medicinering efter indragningen av rofecoxib. Efter de senaste rapporterna om celecoxib och rofecoxib kan det vara motiverat att byta läkemedel?, hävdar forskarna som gjort studien. Men de påpekar samtidigt att om man funderar på att byta till paracetamol bör man först rådgöra med sin läkare.

Public Citizen kräver indragning av Celebra

Anledningen är preparatens ökade kardiovaskulära risk, enligt Public Citizen, som igår framförde sina krav i en skrivelse till amerikanska FDA.

Public Citizen menar att ett läkemedel som inte erbjuder någon extra fördel, men utsätter patienterna för en ökad risk, ska dras bort från marknaden. Varken celecoxib eller valdecoxib har visat någon kliniskt signifikant minskning av övre gastrointestinala händelser jämfört med NSAID-läkemedel. Däremot har preparaten uppvisat en ökad risk för hjärtkärlproblem, liknande dem som gjorde att MSD:s Vioxx (rofecoxib) drogs bort från världsmarknaden den 30 september 2004. Enligt Public Citizen är den ökade hjärtkärlrisken en klasseffekt.

Samtidigt publicerar idag den hårt kritiserade FDA-läkaren David Graham och kollegor en fall-kontroll-studie i the Lancet. Studien har jämfört 8 143 människor som tagit NSAID, däribland rofecoxib och celecoxib, och matchat dessa mot 31 496 kontroller. Patienter som använde rofecoxib hade en 34 procentig ökad risk för koronar hjärtsjukdom jämfört med dem som använde andra NSAID, inklusive celecoxib.

Författarna drar slutsatsen att utifrån dessa data har någonstans mellan 88 000 och 140 000 amerikaner utvecklat koronar hjärtsjukdom på grund av att de använt rofecoxib.

Anastrozol väntas ersätta tamoxifen

Atac-studiens styrkommitté anser utifrån resultaten att expertgruppen bör rekommendera behandling med Arimidex istället för dagens standardbehandling med tamoxifen, för att minska risken för återfall.

Femårsresultaten av Atac, som publicerats i tidskriften Lancet i år, visar bland annat att anastrozol i högre grad förhindrar metastaser och återfall hos kvinnor med tidig bröstcancer som passerat klimakteriet jämfört med tamoxifen, enligt pressmaterial från Astrazeneca.

St Gallen-riktlinjerna är tillsammans med riktlinjer från Asco (American Society of Clincial Oncology) vägledande för behandlingen av bröstcancer globalt.

Se denna webbplats för mer information om hur riktlinjerna slutgiltigt utformas.

Dräktiga ston används för produktion av östrogenpreparat

0

Konjugerade östrogener som i Sverige säljs under namnen Premarina och Premelle utvinns ur urin från dräktiga ston. Så har tillverkningen gått till ända sedan östrogenet lanserades av Wyeth Lederle på 40-talet.

Utvinningen av urinen sker på farmer i västra Kanada och Nord-Dakota i USA. Idag beräknas cirka 20 000 ston ingå i produktionen.

Smygfilmad farm

En video smygfilmad på en av hästfarmerna av den amerikanska organisationen Last Chance for Animals visar en mycket frånstötande djurhållning. Stona som först betäckts står under sex månader på snålt tilltagna utrymmen inne i stallarna. De är uppbundna både fram och bak.
Den dyrbara urinen samlas upp i ett kärl som hela tiden sitter runt vulva. Eftersom man får betalt utifrån koncentrationen av hormoner i urinen finns det ekonomiska skäl att hålla ned vattenintaget. Fölen som föds går i princip alla direkt till slakt.

På farmer som besökts av organisationen HorseAid beskrivs hästar med svåra andningsproblem, skador på extremiteter, ödem på bröst och bringa. Med andra ord ? djurplågeri. Varje farm beräknas hålla ett drygt hundratal hästar för den här produktionen av urin.

Även om hästfarmen i videon skulle vara extremt miserabel och även om djurrättsorganisationernas kritik skulle vara en överdriven partsinlaga, Benny Petersson medicinsk chef på Wyeth Lederle i Sverige säger sig till exempel ha information om att farmerna är noga kontrollerade, kan man ifrågasätta om det finns några medicinska argument för att fortsätta att tillverka konjugerat östrogen. Idag finns ju en mängd syntetiska alternativ.

? I Sverige och övriga Europa, förutom Storbritannien, menar vi att de syntetiska östradiolpreparaten är bättre, bland annat för att de konjugerade belastar levern mer, säger till exempel Marie Bixo, gynekolog och ordförande i en nationell referensgrupp för endokrinologi.

Okänd tillverkning

? Sedan kan man ju också diskutera hästhanteringen. Den tror jag inte att folk känner till.

Det gjorde till exempel inte gynekologen Inger Björn förrän i höstas då hon läste en artikel i tidningen Ridsport.

? Jag visste att det tidigare utvanns från dräktiga ston, men jag trodde faktiskt att det idag framställdes syntetiskt.

Och det är nog inte en ovanlig villfarelse. I tidskriften Medikament från november 2004 beskriver till exempel professor emeritus i kvinnosjukdomar Ingemar Joelsson konjugerade östrogener som ?ursprungligen extraherade från urin från ston?.

Generika godkändes inte

I slutet av 1990-talet försökte ett företag få ett syntetiskt framställt östrogen godkänt som generika till Premarina. Men FDA godkände Wyeth Lederles argumentation och preparatet godkändes inte som ett sådant.

? Jag tycker det är upprörande att det fortfarande finns sådana här farmer och att hästar används enbart för utvinning av konjugerat östrogen, säger Inger Björn.

I Sverige har vi sedan cirka 20 år tillbaka gått över till syntetiskt framställda östrogener. Idag står de konjugerade östrogenerna för ungefär sju procent av användningen i Sverige.
Men de finns fortfarande på en del läkemedelkommittéers listor. Premarina finns till exempel med som ett förstahandsval i Stockholms län.

Tryck på gratis hälsotest i industrins regi

0

I slutet av förra året erbjöds befolkningen i Sundsvall, Gävle och Västerås gratis hälsotester och hälsoinformation.

Det är företaget Pfizer som på det här sättet enligt Nina Rask, ansvarig för projektet, vill slå ett slag för hälsoinformation och kontroll.

? Vi vet ju att många bär på riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom utan att känna till det. På det här sättet ville vi ge människor chansen att få sina värden kontrollerade, samtidigt som vi informerade om vad man själv kan göra för att förbättra värden som inte är så bra.
? Jag tror att många av de som kom till bussen fick sig en tankeställare, men naturligtvis har det inte någon betydelse för hälsan generellt på de här orterna, säger Nina Rask.

Men hon avfärdar kritik om att Hjärtlinjen, som projektet kallas, primärt skulle vara en satsning för att förbättra försäljningen av Pfizers läkemedel.

? Det är det inte. Vi får ju inte tala om våra läkemedel. Möjligen kan det ha en positiv effekt för företagsnamnet.

? Problemet idag är ju att människor är mycket intresserade av att veta sina värden, men att du inte har möjlighet att få sådana hälsokontroller inom vården.

Har Pfizer några planer på att öppna gratis permanent hälsorådgivning med provtagning?

? Nej, självklart kan vi inte öppna gratis provtagningar över hela landet.

Varningstriangeln försvinner

0

– Vi menar att triangeln inger en falsk trygghet, säger Jan Liliemark på Läkemedelsverket.
– Om ett läkemedel är trafikfarligt eller inte varierar så mycket mellan olika individer, när efter intaget man kör och så vidare, att triangeln egentligen bara förvirrar.
Istället ska bipacksedlarna få en ny standardtext som bland annat ska upplysa patienterna om att de själva ansvarar för om de är i kondition att köra bil. Texten ska kompletteras med information om det specifika läkemedlet.
– Det här är egentligen inte heller någon riktigt bra lösning, man kan väl beskriva det som den minst dåliga, säger Jan Liliemark.
När förslaget var ute på remiss möttes det, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, med viss skepsis från flera instanser. Flera ifrågasatte till exempel bipacksedlarnas informationsvärde. Det håller Jan Liliemark med om.
– Ja, det är ett problem att de inte blir lästa. En informationskampanj från bland andra Apoteket hoppas han ska ändra på det.
Triangelmärkningen avvecklas gradvis med början i sommar, för att vara borta om ett och ett halvt år. Övriga nordiska länder kommer troligen att följa det svenska exemplet.

Socialstyrelsens förslag om generisk förskrivning utreds

0

I rapporten om patientsäkerhetsaspekter på den generiska substitutionen återkommer Socialstyrelsen till förslaget om att införa generisk förskrivning. Just det förslaget har nu hörsammats av Socialdepartementet som gett Läkemedelsverket i uppdrag att under 2005 utreda om det finns skäl att införa sådan förskrivning.

? Men rapporten i sin helhet kommer inte att ligga till grund för någon proposition, säger Elin Michelsen på Socialdepartementet.

? En del förslag till förbättringar är sådant som rör till exempel Apotekets etiketter och som företaget kan förändra utan inblandning från oss. Annat däremot, som förslaget att slopa byte på itererade recept och slopa återrapportering till sjukvården kräver lagändringar.

Men man kommer på Socialdepartementet inte att under våren närmare analysera konsekvenserna av de förslagen, säger Elin Michelsen.

Läkemedelsverket gjorde fel

0

Enligt Läkemedelsverket är kalciumtillskotten Calcichew och Idios utbytbara. Företaget Nycomed, som säljer Calcichew, begärde omprövning av beslutet och fick en sådan. Men Läkemedelsverket stod efter omprövningen fast vid beslutet.
Nycomed gick då vidare till länsrätten i Uppsala eftersom man inte hade fått möjlighet att yttra sig över det expertutlåtande som ligger till grund för att inte ändra beslutet.

Länsrätten har gett Nycomed rätt och återvisar målet för ny handläggning.

Vad tvisten i domstolen gäller är om de två medlen är utbytbara för patienter med medfödd enzymrubbning i levern.
Medan Calcichew inte innehåller aspartam gör Idios det. Men enligt den expertis som Läkemedelsverket anlitat är det i så liten mängd att det inte har någon klinisk betydelse.

Nu ska ärendet omprövas igen. Innan det är avgjort är de två preparaten utbytbara.

Nöjd med systemet

0

Att läkare idag ofta saknar information om vad patienten framför henne står på för läkemedel förvånade Ylva Johansson när hon, efter att i höstas ha utsetts till vård- och äldreomsorgsminister, blev varse hur det förhöll sig. En kunskapslucka hon nog för övrigt delat med en relativt stor del av befolkningen.

? Ibland kommer det ju skandalrapporter om att en person står på 35 olika läkemedel och då tänker man att ?hur kan det vara så?. Det förstår man bättre mot bakgrund av detta. Men det förvånade mig att det var så.

Och just det missförhållandet ska det snart bli ändring på. Den utredning om uppföljningen av läkemedel som Leif Ekberg blev klar med sommaren 2003 är nu till sist på väg att resultera i en proposition, där regeringen föreslår en läkemedelsförteckning och ett individbaserat forskningsregister.
Ylva Johanssons målsättning är att den ska läggas under det här kvartalet.

? Men det är så i regeringskansliet att det vet man egentligen aldrig förrän den är färdig, säger hon med ett skratt.

Tidigare erfarenhet

Hon har ju tidigare vana av regeringsarbete. Under några år på 1990-talet var hon skolminister, innan kärleken till dåvarande finansministern Erik Åsbrink satte käppar i hjulet. Det fanns inte plats för par i regeringen och Ylva Johansson var den som fick lämna Rosenbad.

Nu är hon tillbaka. Kärleken består, men maken lämnade regeringen 1999, och när Lars Engqvist blev landshövding blev hon kallad att överta tjänsterummet och arbetsuppgifterna.

Så familjefotografierna på skrivbordet är utbytta och vittnar om en stor familj. Det gläds hon åt och ser bara som positivt; även ur arbetssynpunkt. Med sex barn, varav fyra stadigt hemma, är det inte plats för så mycket regeringsarbete inom hemmets väggar.

Förutom familjebilder vittnar en Hammarbyvimpel om ett liv utanför Socialdepartementet. Ylva Johansson tillbringar en del tid på såväl Söderstadion, Hammarbys hemmaplan i fotboll, som Kanalplan där barnen tränar och spelar. Hon är också lagledare för dotterns 94-lag.

Men hon låter lite irriterad över frågan hur det går för laget.

? De vann sin åldersgrupp, men det är inte det viktiga.

Berör djupare

När Ylva Johansson tillträdde som skolminister 1994 kom hon direkt från fältet som lärare och bar alltså med sig sin professionella erfarenhet från skolvärlden. Till den nuvarande ministerposten har det fått räcka med de personliga erfarenheter som livet ger.

Skillnaden från den tidigare ministerposten är annars att den här berör människor djupare, säger hon. Politiskt och ideologiskt är sjukvård och omsorg en laddad fråga som är avgörande för vilket parti man röstar på.

? Jag tycker det är roligt att arbeta med ett område som människor värderar som viktigt och det är jättekul att kliva in i ett nytt område.

Så, konstaterar hon, det har varit en hel del att sätta sig in i. I linje med den nationella handlingsplanen har hon prioriterat äldreomsorgen, psykiatrin och primärvården. När hon nu betat av dessa områden är det dags för läkemedelsområdet. Men hon signalerar inte några stora förändringar. Snarare tvärtom. Hon ser det främst som sin uppgift att fullfölja och justera i de stora förändringar som skedde under Lars Engqvists period.

? Det som slagit mig är till exempel vilka fantastiska möjligheter som finns idag att behandla människor med läkemedel.

Hon nämner Losec som ett typexempel på ett läkemedel som revolutionerat vården.

? Läkemedlet har fått en allt större och viktigare del av vården, vilket förstås gör att det inom sjukvården blir en växande sektor.

Två plånböcker bör bli en

Läkemedel som den alltmer dominerande behandlingen inom sjukvården innebär också att de två plånböckerna, en för läkemedlen och en för sjukvården, på sikt måste bli en, säger hon. Det nuvarande systemet med en indirekt statsunderstödd läkemedelsbehandling kommer dock att bestå några år till.

? Man måste vara pragmatisk också. Nu har vi ett system som fungerar tycker jag, även om det här är ett långsiktigt problem.

I utbyte mot pengar har landstingen fått acceptera att man inom överskådlig tid inte får de möjligheter till uppföljning av användning och förskrivning som man krävt. Propositionen kommer inte att innehålla några sådana förslag.

? Nej, får vi igenom läkemedelsförteckningen och det individbaserade forskningsregistret har vi tagit ett stort steg framåt tycker jag. Något annat är inte aktuellt nu.

? Det kommer förstås nya, effektiva och dyra läkemedel. Då får man lösa det. Det här området lämpar sig inte för principfasthet utan man får ta problemen när de kommer. Det här är ju en marknad, något som den som köper inte alltid är medveten om, samtidigt som vi har starka subventioner.

Och inom ramen för det nya avtalet med landstingen finns också utrymme att finansiera användningen av nya dyra innovativa läkemedel, säger hon.

Generisk förskrivning kan komma

För tillfället sitter hon ganska lugnt
i båten, Ylva Johansson. Man har kontroll på kostnadsutvecklingen, menar hon.

Till det har den generiska substitutionen bidragit. Däremot tror hon inte att generisk förskrivning skulle ge så stora effekter på kostnaderna. Men det finns andra skäl.

? Det kanske blir tydligare för patienten, du slipper känslan av att läkemedlet så att säga ?byts ut?.

Läkemedelsverket och Socialstyrelsen har nu fått i uppgift att utreda och komma med ett förslag, om de anser att skälen för sådan förskrivning är tillräckligt starka.

Ett annat uppdrag hon lagt på Läkemedelsverket är att föreslå hur biverkningsrapporteringen ska bli effektivare.

? Det är en viktig fråga, inte minst med bakgrund av de senaste larmen, men också med tanke på att min bedömning är att läkemedel kommer att få en allt viktigare betydelse för sjukvården. Då måste vi också se över sådant som handlar om patienternas säkerhet. I det arbetet blir ju också registren som föreslås i propositionen viktiga.

Den stora klockan på väggen bakom Ylva Johansson, som inte fungerat på många år, men som nu går igen, visar att tiden vi fått närmar sig slutet.

Liksom de dryga tre decennierna med Apoteket som enda försäljare av läkemedel?

Fick Ylva Johansson bestämma skulle det inte heller där behövas några systemförändringar.

? Nej, jag tycker det fungerar bra. Apoteket utvecklas hela tiden mot såväl bättre tillgänglighet som bättre service. Vi vet inte hur det blir med en annan lösning. Risken, tror jag, är att det blir dyrare.

Inte minst med det perspektivet kommer farmacevterna att vara en viktig yrkesgrupp, påpekar hon utan att närmare gå in på vilket sätt.

? Blir det ett beslut i EG-domstolen som innebär ett nytt system kommer vi att klara det också. Det är ingenting som skrämmer mig. Då får vi väl några andra problem. Men det kommer vi att klara.

Det är nästan så jag undrar om hon inte tycker att det skulle vara lite kul.

En psykvård i kris

0

En person dödades och minst sju skadades när en man gick till angrepp med ett järnrör mot en grupp resenärer på Åkeshovs t-banestation i Stockholm våren 2003.

Två personer dog och många skadades när en bilist mejade ned fotgängare längs Västerlånggatan i Gamla stan i Stockholm samma månad.

Och samma dag som utrikesminister Anna Lindh dog av Mijailo Mijailovic många knivhugg dödades en flicka i Arvika av en man, som liksom de andra förövarna, led av allvarlig psykisk störning.

I oktober 2003 utsågs så Anders Milton av regeringen att hitta lösningar på en som det tycktes havererad psykiatrisk vård.

? Jag ska bidra till att vården och omsorgen av människor med svårare psykisk ohälsa blir bättre, är Anders Miltons sammanfattning av det 14 sidor långa direktivet som följde med uppdraget.

För även om våldshandlingarna var det uppenbara skälet till uppdraget så finns det en förhistoria.

? Om allmänheten och politikerna ansett att den psykiatriska vården fungerade, då hade man sett de här våldsbrotten som enskilda händelser som inte föranlett regeringen att tillsätta en psykiatrisamordnare.

? Anta att det till exempel inom radiologin inträffat fyra-fem dödsfall på grund av att en felaktig metod använts. Inte hade man då tillsatt en röntgensamordnare eftersom man vet att systemet fungerar, men att enskilda individer kan göra misstag.

I strykklass

Ingen annan patientgrupp har under senare år nedprioriterats så mycket som de psykiskt sjuka. 1997 gick 13,1 procent av landstingens budget till psykiatrin, men fem år senare bara 10,7 procent.
Trots att det i de flesta familjers närhet finns någon med psykossjukdom tycks vår ambition som samhälle ha varit lägre för de här människorna än för andra hjälpbehövande.

Att resurserna är jämförelsevis mindre inom den psykiatriska vården än den somatiska tror Anders Milton bland annat beror på att det inte råder konsensus om behandlingen.

? Forskningen och utvecklingen på det här området har inte nått lika långt som inom somatiken. Relationen mellan själ och kropp, mellan den enskilde individen och hennes omgivning, uppväxt och vad som händer senare i livet är mer komplicerat än när det gäller somatiska åkommor.

När meningsskillnaderna är så stora som de varit inom psykvården har det politiska systemet nåtts av motsägelsefulla signaler och krav från företrädare för olika behandlingssätt.

? Och då vet det politiska systemet inte heller vad det ska göra.

När det gäller psykiatrivårdens minskade andel av hälso- och sjukvårdsbudgeten har Anders Milton utverkat en resursförstärkning, 500 miljoner i år och 200 miljoner nästa år som ska satsas på vård, sysselsättning och boende för personer med psykisk sjukdom.

Vilka vårdmetoder som ska användas har psykiatrisamordnaren inga synpunkter på.

? Vår uppfattning är att på områden där det finns evidensbaserad behandling ska man följa den. Men vi är inga överdomare som tar ställning till om man ska använda läkemedel, psykoterapi eller en kombination.

? De nya läkemedel som är på väg, som är mer selektiva och, vad det verkar, har färre biverkningar innebär förstås ett stort framsteg för de patienter som kan bli hjälpta på det sättet.

Däremot har han på träffar med psykiatrins företrädare påpekat att det krävs större effektivitet. Två patienter om dagen på en psykiatrisk mottagning, som inte är ovanligt idag, är en alldeles för låg siffra.

En förutsättning för att de psykiskt sjuka ska få den vård och omsorg de liksom andra patientgrupper har rätt till är att samarbetet mellan kommuner och landsting sätter fart.
Anders Miltons suck inför detta konstaterande är tydlig.
Statsmakternas uppmaning till samverkan allt sedan psykiatrireformens avyttrande av institutionsvården för tio år sedan har klingat tämligen ohörd.

? Att det behövs för att den här patientgruppen ska få den omsorg de behöver råder det bättre samsyn om idag. Men för att också få igång det praktiskt måste man släppa på gamla rutiner.

Tanken är att resursförstärkningen de närmaste åren ska användas just till sådant gränsöverskridande arbete. Däremot fick Anders Milton inte gehör för det villkorande av pengarna som han tänkt sig; att landsting och kommuner skulle satsa lika mycket ur egen kassa som den statliga tilldelningen.

Tvångsmedicinering

Anders Miltons förslag till tvångsföreskrifter inom den psykiatriska öppenvården kräver också samarbete. I första hand gäller förslaget patienter som skrivs ut från rättspsykiatrisk eller allmänpsykiatrisk tvångsvård.

? Men vi tittar också på om det är möjligt att så att säga kvalificera in sig utan att passera slutenvårdsinstitutionerna.

De patienter han tänker på är de som saknar sjukdomsinsikt, fungerar bra om de sköter sin medicinering, men kan bli farliga för sig själva eller andra om de avbryter medicineringen eller börjar missbruka.

? Under sådana betingelser skulle man kunna föreskriva att patienten måste träffa en läkare i öppenvården regelbundet, måste medicinera, måste avhålla sig från missbruk och kanske i vissa fall måste bo på vissa ställen.

Kan man lösa vården och omsorgen utanför institutionerna är det generellt bättre, anser Anders Milton.

Rikslikare

200 av de nya 700 statliga miljonerna ska användas av Anders Milton för att göra som han säger ?beställningar? på eftersatta områden.

? Ett sådant är riskbedömningsområdet. Kan vi ta fram någon typ av nationell bedömningsskala för att avgöra en persons risk att skada sig själv eller andra.

? Ett annat område är hur vi förbättrar omhändertagandet och prognosen för nyinsjuknandet i psykoser. Men också vad man kan göra under den tid som finns före insjuknandet, när du ser att en ung människa börjar avvika från normalfåran, men innan det blir kliniskt konstaterat. Och då talar vi inte om medicinering utan hur man kan lindra sjukdomens effekter genom att vara förebyggande.

Senast hösten 2006 ska Anders Miltons uppdrag vara slutfört. Då ska förhoppningsvis den psykiatriska vården ha landat på fötterna och allmänhetens tilltro till vården förbättrats.

Landstingen bjöd på lek och flärd

Antalet besökare på Riksstämman i Göteborg 26-28 november uppgick till totalt 11 473 personer, uppdelat på 7 008 delegater och 4 465 mässbesökare. Det är ungefär lika många som i Stockholm 2003, men betydligt lägre än i Göteborg 2002, med sina
15 300 besökare.

Asketiskt måttfulla
För att motverka den sjunkande trenden hade Svenska Mässan i Göteborg, som ansvarar för utställningen, tagit bort industrins gamla domän, Pharmatrium, och ersatt denna med två diagnosområden, astma/kol och hjärta-kärl.
? Enligt de första rapporterna var utställarna nöjda. Det kom färre besökare men genom de nya diagnosområdena fick de träffa de som är verkligen intresserade, säger Anna-Lena Friberg, projektledare på Svenska Mässan.
Men det var inte i industrins montrar man fick godis, kunde hämta block och pennor, delta i allsköns tipstävlingar med fina priser, dricka färskpressad fruktjuice och ta en nybakad kanelbulle. Nej, industrins montrar var rent av asketiskt måttfulla eftersom man skulle följa det nya avtalet med Landstingsförbundet. Men också efter centralt påbud
från Läkemedelsindustriföreningen, Lif. Det såg dessutom de nya diagnosområdena hjärta-kärl och astma/kol till ? ointressantare nylansering får man dock leta efter. Rutig nålfiltsmatta och tråkfula nyckelfärdiga montrar beställda direkt från mässan kändes som en östtysk halvmesyr från mitten av 70-talet.
Men Eli Lilly kunde inte hålla sig utan delade ut blomsterbuketter i sin monter, som besökarna själva fick sätta ihop. Vad det hade att göra med läkemedlet i fråga, Yentreve mot ansträngningsutlöst inkontinens, kunde deras personal inte riktigt svara på.
Dessutom var Apotekets monter mestadels tom, förutom den egna personalen.
? Vi har inget kul att locka in besökarna med, klagade någon.

Landstingens lekplats
Under flera år har läkemedelsindustrin haft ögonen på sig. Men frågan är om det inte är dags att flytta strålkastarljuset och istället rikta det mot landstingens och universitetssjukhusens montrar och aktiviteter. Det var där hugade spekulanter kunde få godis, frukt och delta i tips- och golfputtningstävlingar. Där var det snygga fräscha montrar med action och spänning.
Om industrin tidigare kritiserats för överdådiga montrar och tveksamma aktiviteter borde nu samma kritik riktas mot landstingen och universitetssjukhusen när de förra sopat framför egen dörr. Läkemedelsföretagen är ju ?bara? finansierade till cirka 75 procent av skattemedel, medan landstingen och universitetssjukhusen till 100 procent är skattefinansierade.

Stärka varumärket
Läkemedelsvärlden utser varje år Riksstämmans bästa och sämsta monter. Men det var svårt den här gången. Bästa monter var svårt för att de var så få, och sämsta för att de var så många. Till slut faller dock valet för bästa monter på Akademibokhandeln, för deras rena, raka och enkla monter med ett bra sakligt innehåll ? litteratur.
Priset för mässans sämsta monter tillfaller utan konkurrens Uppsala Akademiska sjukhus. De hade dessutom två montrar, den ena snurrade runt dagarna i ända och visade bilder på folk som jobbade på sjukhuset. I den andra hade man placerat en av sjukhusets ambulanshelikoptrar. Mellan de båda montrarna, säkert 100 meters avstånd, löpte en blåblinkande plastslang med en megafon i vardera änden.
På frågan varför sjukhuset hade två montrar och en helikopter, svarade en av helikopterläkarna:
? Det är viktigt för oss att marknadsföra vårt varumärke.
Jaha?!
Som tur var hade man lånat in en extra helikopter när den ordinarie var på utflykt i Göteborg. Upplandsborna kunde känna sig säkra …

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng