Månads arkivering november 2003

Nya etiska regler

0

Läkemedelsföretag ska inte ge bidrag till patientorganisationers ordinarie verksamhet, enligt de etiska regler som Läkemedelsindustriföreningen, Lif, nyligen antagit. I riktlinjerna som gäller hela branschen står också att det samarbete som får förekomma ska gälla definierade projekt, och då ska också stödet från industrin redovisas öppet.

Mest Nexium i Västra Götaland

0

Läkarna i Västra Götaland skriver ut betydligt mer protonpumpshämmare än förskrivare i övriga Sverige. Medan riket i genomsnitt använder cirka 35dygnsdoser per 1 000 invånare och dag ligger Västra Götaland på ungefär 38 dygnsdoser. Av länets 49 kommuner ligger bara elva under riksgenomsnittet. Läkemedelskommittéernas råd verkar inte ha hörsammats, 25procent av den magsårsmedicin som förskrivs är, tvärtom mot kommittéernas rekommendationer, Nexium.

Få danskar rapporterar biverkningar

0

Sedan den första juli, då det i Danmark blev möjligt för patienter att rapportera biverkningar av läkemedel, har bara ett drygt 50-tal använt sig av rättigheten. Men Lægemiddelstyrelsen säger i en första rapport att man räknar med att de kommer att bli fler i takt med att möjligheten blir känd.

Psykisk hälsa lockade

0

Vid den slutliga räkningen hade cirka 1 300 personer besökt årets Läkemedelsforum som arrangerades av Apotekarsocieteten med flera i slutet av oktober. Målet, 2500 besökare, nåddes som Läkemedelsvärlden berättade om i förra numret inte. Den mest välbesökta sessionen handlade om psykisk hälsa. Formerna för nästa års forum är nu under diskussion.

Skadestånd

för läkemedelsdöd

0

Anhöriga till en ung man i Norge som dog av allvarlig bukspottkörtelinflammation efter att ha ätit antidepressiva läkemedel har fått ett skadestånd på drygt en miljon svenska kronor av staten. Det norska läkemedelsverket misstänker att antidepressiva medel orsakat fler dödsfall och att fler ersättningar kommer att betalas ut.

Uppluckring av patent

0

Kanada har som första land i västvärlden föreslagit ändringar i sina patentregler så att fattiga länder med svåra sjukdomsepidemier ska få råd att köpa mediciner. Förslaget är ett resultat av beslutet inom Världshandelsorganisationen,WTO, om att fattiga länder i sådana fall ska ha rätt att importera billiga kopior som annars skyddas av patent.
Om några ändringar av de svenska patentreglerna behövs analyseras nu som bäst på justitiedepartementet.

Samspelet mellan professionerna förändras

0

Läkemedelsindustrin har som tidigare beskrivits (LMV 9/03) haft en stark utveckling finansiellt sedan mitten av 1980-talet fram till millennieskiftet. Minskningen av antalet nya läkemedel har trots den intensiva marknadsföringen medfört en viss nedgång i tillväxten. Nu finns det tecken på att läkemedelsföretagen visar ökad öppenhet och försöker involvera samhällsintressen i utvecklingen av nya läkemedel och information om dem. Samspelet mellan professioner inom företagen och kommunikationen med omvärlden har förändrats.



Bioteknikbranschen förändras också och i det kärvare ekonomiska läget har kampen om de statliga bidragen hårdnat. Ingvar Wiberger, som har lång erfarenhet från branschen ondgör sig i en krönika i Biotechvärlden (3/03) över att samhällsvetare och ekonomer utmanövrerar faktainriktade och intellektuellt krävande forskare, innovatörer och företagare. Wiberger föreslår en koncentrering av forskningsstiftelserna, som tillförs professionell, industriell kompetens i styrelse och ledning för att pengarna skall hamna där de gör mest nytta.



Samspelet mellan professioner inom sjukvården togs nyligen upp i en artikel i Läkartidningen (28-29/2003) av Lars Werkö, som konstaterar att läkarna inte längre är herrar på sjukvårdstäppan. Werkö refererar till en skrift från Läkarsällskapet och publicerade studier från England, vilka uppger att huvudorsaken är vattentäta skott mellan politiker, administratörer och läkare. Motsättningarna orsakas i sin tur huvudsakligen av ökad reglering av läkarnas verksamhet och höjd stressnivå i arbetet, menar Werkö. Läkarna måste vänja sig vid att de inte längre är fria att beställa resurser i sin önskan att följa den medicinska utvecklingen. Detta i kombination med att de drabbas av reformer utan tanke på konsekvenserna skapar osäkerhet om deras roll i sjukvårdsorganisationen. Det krävs således ett nytänkande som tar hänsyn till den ekonomiska utvecklingen, den biomedicinska forskningens snabba expansion och till hållbara principer för sjukvårdens organisation.
Läkarna och deras organisationer måste ta initiativ till nytänkandet och då också acceptera att de ingår i team med sjuksköterskor, administratörer med flera.
Werkös artikel har följts av flera med samma tema, bland annat om den psykologiska låsningen mellan läkare och administratörer, förslag till hur professionen bör sköta sjukvården och varför läkarna blivit åskådare och slutat bry sig. Fler lär komma.



Apoteksverksamheten är en alltmer integrerad del av sjukvården. Då Apoteksbolaget bildades i början av 1970-talet skapades en mix av professioner i den centrala lednings- och serviceorganisationen. Ledningen för apoteksverksamheten centralt, regionalt och lokalt har utövats av farmaceuter och för att upprätthålla kvalitet i ledningsarbetet har så gott som alla genomgått ledar- och chefsutbildningar. Denna ordning gäller i princip fortfarande även om den nu ifrågasätts i förnyelsearbetet. Exempel på detta var tillsättandet av en chef utan farmaceutisk utbildning på ett av sjukhusapoteken, vilket ledde till en rättstvist mellan Apoteket och Läkemedelsverket.



Det övergripande problemet för företaget har fram till idag varit att det fått ökade uppgifter vid genomförandet av reformer, men minskade resurser genom ersättningssystemets konstruktion.
Det finns dock en rad andra påfrestningar inom apoteksverksamheten, som delvis har bäring på det professionella samspelet. Men det är värt en egen betraktelse framöver.
Vad som är rätt eller fel i samspelet mellan professioner är svårt att avgöra. Kanske är det lättast att bedöma för läkemedelsföretagen eftersom de måste hitta den mix som gör att de hävdar sig i den kommersiella konkurrensen. Inom sjukvården anser läkargrupper i privata organisationer att de är effektivare än den offentliga, men dokumentationen för detta är begränsad. Alternativa jämförelser vad gäller apotekssystemet som helhet kan ju inte göras inom landet, men vid jämförelser med andra länders hävdar det svenska systemet sig fortfarande väl.

Läsaren får en överdriven
bild av Glucosines ändamålsenlighet

0

Pfizer (P) anmäler Recips (R) annons för Glucosine i Aftonbladet Hälsa den 12 augusti i somras. Glucosine är ett glukosaminpreparat som introducerats på marknaden sedan substansen förra hösten bara får säljas på apotek.
P menar att annonsen brister, bland annat eftersom man skriver att Glucosine, liksom föregångaren Glucosin, innehåller glukosaminsulfat, till skillnad från Pfizers Artrox som innehåller glukosaminhydroklorid. P menar att påståendet vilseleder då det antyder att sulfatsaltet skulle ge en bättre beredning än hydrokloridsaltet, trots att Läkemedelsverket fastslagit att salterna är medicinskt likvärdiga.
Vidare anmärker P på att annonsen visar en förpackning av den i dag utgångna produkten Glucosin, på 500 mg, istället för dagens Glucosine, på 400 mg. P tycker att det är anmärkningsvärt att produkterna framställs som likvärdiga och att det är ovederhäftigt.
R bestrider anmärkningarna och menar att trots att Läkemedelsverket anser de båda salterna likvärdiga, pågår en diskussion i ämnet. Dessutom är saltet av stor betydelse för många konsumenter, vilket gör det angeläget för R att tala om vilket salt som produkten innehåller. Det är inte samma sak som att misskreditera en annan produkt.
Angående bilden framhåller R att man visar bild på både den gamla utgångna produkten Glucosin och den nya Glucosine och menar att detta är viktig konsumentupplysning.
I sin bedömning anser IGM att det är särskilt viktigt att ett seriöst läkemedelsföretag inte anspelar vidare på eventuella skillnader mellan salter, som kan finnas bland allmänheten, när Läkemedelsverket anser dem likvärdiga. Läsaren bringas i annonsen att tro att Artrox skulle vara ett sämre alternativ, vilket strider mot regelverket.
Att i annonsen visa både den gamla och den nya produkten, ger läsaren intrycket att produkterna är likvärdiga, trots att de innehåller olika salter och olika styrka av aktiv substans. Det framgår inte av annonsen att Glucosin och Glucosine inte är identiska, utan att den senare är en efterträdare, vilket strider mot regelverket.
IGM finner att Recip med den anmälda annonsen bryter mot artikel 4/104, 9/109 och 13/113 i Regler för läkemedelsinformation. Därför åläggs Recip att betala en IGM-avgift om 60000 kr.

Bottennapp och lyckokast utsedda

0

Enligt motiveringen handlar det om läkemedel som ?marknadsförs med särskilt dåliga respektive goda argument?.
? Från allra första början var det bara bottennapp, men industrin gör även bra saker så nu utser vi även lyckokast, säger Jan Håkansson, ordförande i SFAM.L.
Priset för 2003 års bottennapp går till Novartis för deras TV-kampanj för hemsidan nagelsvamp.nu. ?Ett nytt offensivt steg har tagits av läkemedelsindustrin som börjat vända sig direkt till allmänheten. Novartis medikaliserar ett problem, som många människor inte varit medvetna om att de hade före TV-kampanjen. Företaget tänjer här gränserna för vad som är tilllåtet av marknadsföring av läkemedel till allmänheten.? skriver SFAM.L. i sin motivering.
Lyckokastet går till MSD och deras reklamkampanj för Zocord.
?Annonsen lyfter fram resultaten från den viktiga Heart Protection Study på ett slagkraftigt, men samtidigt sakligt och nyanserat sätt. Det är förtjänstfullt att både relativ risk och ?numbers needed to treat? anges.? lyder motiveringen.
? Anledningen till att vi varje år gör det här är att vi vill uppmärksamma både förskrivare och företagen själva att någon faktiskt bryr sig om vad som är bra och dålig reklam, säger Jan Håkansson.

?Använd inte Crestor?

0

Worstpills är en webbsajt som drivs av The Health Research Group som är en del av Public Citizen, en konsumentorganisation som grundades av Ralph Nader 1971. The Health Research Group finansierar sin verksamhet genom att ge ut böcker och nyhetsbrev om just läkemedel och läkemedelsanvändning.
Nyligen publicerade man sin bedömning om rosuvastatin gratis på hemsidan, på grund av ?de allvarliga riskerna med rosuvastatin som uppvisats i kliniska prövningar?.



Inga fördelar

Man menar att rosuvastatin aldrig skulle ha godkänts av det amerikanska läkemedelsverket FDA och för fram tre huvudargument.
För det första har inte rosuvastatin uppvisat några hälsofördelar vid sidan av att sänka kolesterolet i blodet. Man menar då effekter på hjärtinfarkt och stroke. Det finns tre substanser som har visat sådana effekter ? lovastatin, simvastatin och pravastatin ? vilket också framgår av deras produktmonografier.
För det andra orsakar rosuvastatin onormala proteinstegringar i urin och blod som kan indikera allvarlig njurtoxicitet. Andra statiner orsakar inte sådan njurtoxicitet.
För det tredje är rosuvastatin den enda statin som redan före godkännandet har visat sig orsaka rabdomyolys.
I sin argumentation hänvisar Worstpills bland annat till tillbakadragandet av cerivastatin (Lipobay) i augusti 2001, på grund av ett femtiotal dödsfall, framför allt orsakade av rabdomyolys. Organisationen varnade konsumenter för cerivastatin redan tre år före tillbakadragandet.



Speciella restriktioner

Astrazeneca lämande in sin ansökan för rosuvastatin till FDA i juli 2001. Den blev initialt försenad eftersom företaget stoppade sina kliniska prövningar efter rapporter om just njurskador och muskelsvaghet, ett förstadium till rabdomyolys. Detta visades på patienter som tagit rosuvastatin 80 mg per dag, men den normala maxdosen är 40 mg per dag.
På grund av detta ville FDA ha mer data, vilket de också fick. Konsekvensen för Astrazeneca blev att man stoppade utvecklingen av 80 mg-tabletten. Idag finns rosuvastatin i styrkorna 10, 20 och 40 mg, i USA även i 5 mg.
I USA har man dessutom satt speciella restriktioner på försäljningen av 40 mg-tabletten. Dessa finns inte på apoteken utan måste beställas speciellt. Worstpills menar att detta enkelt kan undvikas genom att läkaren istället ordinerar 20 mg x 2.



Njurtoxiska effekter

Inför en rådgivande kommitté inom FDA menade The Health Research Group den 9 juli 2003 att man inte skulle godkänna preparatet, med hänvisning till dess njurtoxiska effekter och förekomst av rabdomyolys redan före godkännandet.
? Public Citizen deltog i en öppen hearing och la fram sina synpunkter. FDA tog däremot inte någon notis om det utan godkände Crestor, säger Staffan Ternby, informationschef på Astrazeneca.
Han tycker att det talar för vilken sorts organisation det är.
? De togs inte på allvar av den professionella expertisen.



Speciella restriktioner

Staffan Ternby menar att det inte finns någon anledning att kritisera Crestor.
? Crestor har lika bra säkerhetsprofil som de andra befintliga statinerna.
Men Worstpills oroas av allvarliga interaktioner med andra vanliga läkemedel, till exempel Warfarin, cyclosporin, och gemfibrozil, som samtliga ger förhöjda halter av rosuvastatin i kroppen, förhöjningar som måste anses som kliniskt relevanta.
Organisationen menar att det för konsumenten inte finns någon medicinsk anledning att använda rosuvastatin när det finns säkrare och mer effektiva statiner på marknaden.

Statiner verksamma vid reumatiska sjukdomar

0

En ännu inte publicerad studie som presenterades vid ett möte med American College of Rheumatology i Orlando, USA, i slutet av oktober visade att patienter med reumatoid artrit som behandlades med atorvastatin fick en reduktion av C-reaktivt protein som är en viktig markör för inflammation och kardiovaskulär sjukdom.
Det är den första studien med lipidsänkande terapi i en randomiserad studie på patienter med reumatoid artrit.
Bakgrunden är att personer med reumatoid artrit har klart ökad risk att utveckla allvarlig kardiovaskulär sjukdom jämfört med befolkningen i övrigt.

Dubbel effekt
I studien, som gjordes av forskare vid Center for Rheumatic Disease i Glasgow, Skottland, ingick 116 patienter med reumatoid artrit, RA, som fick antingen atorvastatin eller placebo i sex månader. Vid slutet av perioden bedömdes patienterna enligt DAS 28 (en skala som används i Europa för att mäta graden av RA), och blodkoncentrationen av C-reaktivt protein samt andra riskfaktorer för kardiovaskulär sjukdom mättes. Resultatet blev en signifikant förbättring av sjukdomen enligt DAS 28 samtidigt som man fick en sänkning av både kolesterol- och triglyceridnivåer.
Resultaten tyder på att statiner både kan påverka inflammationsprocessen och risken för hjärtkärlsjukdom. Däremot vet man ännu inte hur det går till, om det är genom påverkan på lipider eller på inflammationsprocessen eller en kombination av de två. Där behövs det ytterligare forskning.

Bekräftas av svensk forskning
Professor Solbritt Rantapää Dahlqvist och medarbetare vid reumatologiska kliniken på Norrlands universitetssjukhus i Umeå har studerat sambandet mellan hjärtkärlsjukdom och reumatoid artrit

i 20 år. Deras forskning har visat att patienter med reumatoid artrit har en överdödlighet som till stor del beror på hjärtkärlsjukdom och att det finns ett samband med den inflammatoriska reaktionen.
En studie på 606 patienter med diagnosen reumatoid artrit visade att risken att avlida i kardiovaskulär sjukdom var 46 procent högre hos reumatiker jämfört med kontrollgruppen. De var först i världen med att visa att RA-patienter har en hög halt av lipoproteiner som man tror ökar i blodet i samband med inflammationer i kroppen.
?Vår slutsats av studierna är att en tidig behandling av inflammationen också är viktig för att minska risken för hjärtkärlsjukdom, säger Solbritt Rantapää Dahlqvist.

Påverar inflammation
Hon tycker att den brittiska studien är intressant och på mötet i Orlando kunde man också se att allt mer fokus nu riktas mot sambandet hjärtsjukdom och inflammation.
Även ateroklerosforskningen har intresserat sig för sambandet. Man har sett tecken på inflammation i blodkärlen och därför börjat jämföra tillstånden.
? Det har till exempel visats att vid statinbehandling kom svaret på fettsänkning redan innan det kunde ha skett en förändring av lipiderna. Därför började man undersöka om statiner kan ha andra effekter, säger hon.
I experimentell forskning har man visat att statiner påverkar signalämnen som cytokiner och HLA-antigen, som är inblandade i olika reaktioner som startar den inflammatoriska processen. Med statiner uttrycks mindre HLA-antigener vilket ger en nedreglering av immunsystemet. Även försök på patienter har visat att statinerna sannolikt har vissa nedreglerande effekter på immunsystemet.
? Det här stärker våra egna teorier. Det visar att statiner hos RA-patienter även kan ha en gynnsam effekt på sjukdomen totalt förutom att det minskar den ökade risken för hjärtkärlsjukdom, säger hon.
Solbritt Rantapää Dahlqvist tror inte att statiner kommer att ersätta annan RA-behandling, utan att det ska ses som en tilläggsbehandling.

Ogynnsam kvot
Ett problem är att patienter med inflammatorisk sjukdom som regel inte har förhöjda blodfetter, något som också deras egen forskning har visat. Däremot har studier från Storbritannien och USA visat att kvoten mellan HDL och LDL är ogynnsam.
?Att patienter med reumatoid artrit har en ökad hjärtkärlsjuklighet tror vi därför inte att man ska skylla på blodfetterna. En viktig faktor är helt enkelt den inflammatoriska processen som angriper kärlbädden, säger hon.
Hon tror att det kommer fler studier på statiner och reumatoid artrit och skulle gärna själv pröva teorin i sin forskning.n

Cannabis lindrar smärta vid MS men är ingen mirakelkur

1

Den första stora studien med cannabisbaserade läkemedel för MS-patienter slutade med ett blandat resultat. Objektivt sett förefaller det inte ha någon effekt på muskelspasticitet, men subjektivt hävdar patienter att behandlingen minskade deras symtom och förbättrade rörligheten. Den brittiska studien på 630 patienter publicerades nyligen i Lancet.
Forskarna som gjort studien menar dock att resultaten ger vissa bevis för att kannabinoider kan vara kliniskt användbara i behandling av MS. Multiple Sclerosis Society i Storbritannien har deklarerat att de patienter som har nytta av behandlingen bör få den. I en kommentar till studien i samma nummer av Lancet hävdar två experter att resultaten i studien ger lika mycket bevis om fördelar med behandlingen som många av de standardbehandlingar som används idag, inklusive läkemedlet baklofen. Cannabis bör dock bara användas när annan behandling inte har effekt.
Syftet med den tre år långa studien var att ta reda på hur behandlingen påverkar skakningar och stelhet enligt den så kallade Ashworthskalan. Patienter från 33 rehabiliteringskliniker i Storbritannien delades in i tre grupper som fick antingen placebo, piller som innehöll cannabisextrakt eller piller som innehöll en av de aktiva komponenterna i cannabis. Patienterna utvärderades efter 15 veckor.
Forskarna fann att det inte var någon skillnad i muskelstelhet eller ofrivilliga rörelser hos patienterna som fick cannabis jämfört med placebo. I intervjuerna uppgav emellertid en tredjedel av patienterna som fått cannabis att de kände att spasticiteten var förbättrad samt att de fick mindre ont. Men många av patienterna som fått placebo tyckte också att de blivit bättre.
Trots att studien var placebokontrollerad var det många patienter som förstod att de stod på aktiv behandling beroende på behandlingens biverkningar. Det reducerar naturligtvis värdet av hur patienterna upplevde behandlingen.
Trots det menar forskarna att fler patienter på aktiv behandling fick en förbättrad livskvalitet som kan vara av stor betydelse för personer med MS.
Lancet 2003; 362:1517-26

Nybildade hjärnceller dör

0

En forskargrupp vid Lunds universitet kunde för ett år sedan visa att nervceller i hjärnan kan nybildas efter stroke. De flesta av dessa nya nervceller dör dock ganska snart.
Samma forskargrupp under ledning av Olle Lindvall har nu visat att en inflammation kan ligga bakom de nya nervcellernas död. Gruppen har dels visat att inflammation kan leda till nervcellsdöd och dels att antiinflammatoriska läkemedel kan minska nervcellsdöd.
Inflammation i hjärnan förekommer inte bara vid epilepsi och stroke utan även vid demens och forskningen kan i förlängningen leda till förbättrad behandling vid dessa sjukdomar.
Studien förhandspublicerades 27 oktober i Proceedings of the National Academy of Sciences.n

Valsartan är inte bättre än kaptopril vid infarkt

0

Valiantstudien publicerades i förtid på New England Journal of Medicines hemsida.
Studien genomfördes på 931 centra i 24 länder, däribland Sverige. 14703 patienter följdes under i genomsnitt 24,7 månader.
Vid sidan av vanlig standardbehandling, i form av betablockad, blodförtunnande och kolesterolsänkande behandling, randomiserades 4909 patienter till valsartan, 4909 till kaptopril och 4885 till en kombination med valsartan och kaptopril.
Enligt Valiant är valsartan (Diovan) lika bra som kaptopril på att skydda patienter efter akut hjärtinfarkt mot kardiovaskulära händelser. Den primära effektparametern, död av alla orsaker, var densamma i de tre behandlingsgrupperna. Även den sekundära effektparametern, död av kardiovaskulära orsaker, återkommande hjärtinfarkt eller hospitalisering för hjärtsvikt var densamma i de tre grupperna.
Efter ett år, bland dem som fortfarande tog läkemedel, var medeldoserna 247 mg (måldos 320 mg) valsartan, 117 mg (150 mg) kaptopril samt 116 mg plus 107 mg (160+150 mg) i kombinationsgruppen.
Andelen patienter som inte stod kvar på studieläkemedel vid studiens slut var 15,3 procent i valsartangruppen, 16,8 procent i kaptoprilgruppen och 19,0 bland dem som fick både valsartan och kaptopril. Den största andelen som avbröt studien på grund av biverkningar fanns i kombinationsgruppen.

Läkemedel renar artärer från plack

0

En läkemedelskandidat som tagits fram av Esperion Therapeutics verkar kunna rena artärer från plack som orsakar hjärtinfarkt och stroke. Läkemedlet ETC-216 härmar effekten av det goda kolesterolet HDL, som hjälper till att ta bort fettinlagringar från artärväggar.
Behandling med injektioner av läkemedlet i fem veckor ledde till en minskning av placken med fyra procent. Det är första gången ett läkemedel har fått arterioskleros att gå tillbaka, hävdar forskarna.

Ny behandling vid risk för blodpropp

0

Warfarin (Waran) är inte längre det enda behandlingsalternativet för att minska blodproppsrisken vid förmaksflimmer. Astrazenecas nya läkemedel, ximelagatran (Exanta) har lika god effekt. Ximelagatran orsakar också signifikant färre blödningar, som ju är en allvarlig biverkan vid warfarinbehandling. 37 procent av försökspersonerna som behandlades med det nya medlet fick större eller mindre blödningar, 47 procent av de som behandlades med warfarin. Det visas i Sportif V studien, en dubbelblind, randomiserad multicenterstudie.
I studien fann man dock att sex procent av patienterna som fick ximelagatran fick en förhöjning av levervärdena.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng