Månads arkivering oktober 2003

Majoritet vill ha receptfritt i livsmedelsbutikerna

69 procent av svenskarna anser att livsmedelsbutiker absolut eller kanske ska få sälja receptfria läkemedel. Samtidigt anser 61 procent att det inte är särskilt viktigt eller inte viktigt alls för dem personligen att kunna köpa receptfria läkemedel i livsmedelsbutiker.

Det visar en undersökning som Konsumentföreningen Stockholm presenterade igår torsdag på Läkemedelsforum i Älvsjö.

? Det verkar som att man har olika värderingar i frågan, säger Louise Ungerth, chef för konsumentfrågor på Konsumentföreningen Stockholm.

? Som medborgare tycker man att det är viktigt att livsmedelsbutiker att sälja receptfria läkemedel. Men för en själv, personligen, är det inte lika viktigt, säger Louise Ungerth.

Undersökningen visar också att oberoende av kön, ålder, utbildning, inkomst och hushållssituation så är fler positiva än negativa till att livsmedelsaffärerna ska få sälja receptfria läkemedel. Män är något mer positiva än kvinnor.

Undersökningen genomfördes av SKOP under perioden 20 april till 5 maj, 2003. 1070 slumpmässigt utvalda personer bosatta i Sverige i åldern 18 till 84 år intervjuades.

Kliniskt forskningscenter på Karolinska invigt

Syftet med satsningen är enligt ett pressmeddelande att foga samman den tidiga, idébaserade forskningen om proteiner och gener med kompetens om hur tester på människor genomförs.

– CRC bidrar på flera sätt till en positiv utveckling för Sverige. Vi kommer att underlätta för biotech-företag och läkemedelsföretag att ta fram produkter snabbt, effektivt och i linje med regelverken, säger docent Pierre Lafolie vid avdelningen för klinisk farmakologi, Karolinska sjukhuset.

Satsningen på kliniska forskningscentra som CRC, som redan finns på några andra universitetssjukhus i landet, kan också ses som ett led i försöken att vända trenden att allt färre kliniska läkemedelsprövningar förläggs till Sverige.

Enligt uppgifter till Läkemedelsvärlden kommer Invest in Sweden Agency, ISA, att delta i det fortsatta arbetet med att värva kliniska studier till Sverige.

Kliniskt forskningscenter på Karolinska invigt

Syftet med satsningen är enligt ett pressmeddelande att foga samman den tidiga, idébaserade forskningen om proteiner och gener med kompetens om hur tester på människor genomförs.

– CRC bidrar på flera sätt till en positiv utveckling för Sverige. Vi kommer att underlätta för biotech-företag och läkemedelsföretag att ta fram produkter snabbt, effektivt och i linje med regelverken, säger docent Pierre Lafolie vid avdelningen för klinisk farmakologi, Karolinska sjukhuset.

Satsningen på kliniska forskningscentra som CRC, som redan finns på några andra universitetssjukhus i landet, kan också ses som ett led i försöken att vända trenden att allt färre kliniska läkemedelsprövningar förläggs till Sverige.

Enligt uppgifter till Läkemedelsvärlden kommer Invest in Sweden Agency, ISA, att delta i det fortsatta arbetet med att värva kliniska studier till Sverige.

Kliniskt forskningscenter på Karolinska invigt

Syftet med satsningen är enligt ett pressmeddelande att foga samman den tidiga, idébaserade forskningen om proteiner och gener med kompetens om hur tester på människor genomförs.

– CRC bidrar på flera sätt till en positiv utveckling för Sverige. Vi kommer att underlätta för biotech-företag och läkemedelsföretag att ta fram produkter snabbt, effektivt och i linje med regelverken, säger docent Pierre Lafolie vid avdelningen för klinisk farmakologi, Karolinska sjukhuset.

Satsningen på kliniska forskningscentra som CRC, som redan finns på några andra universitetssjukhus i landet, kan också ses som ett led i försöken att vända trenden att allt färre kliniska läkemedelsprövningar förläggs till Sverige.

Enligt uppgifter till Läkemedelsvärlden kommer Invest in Sweden Agency, ISA, att delta i det fortsatta arbetet med att värva kliniska studier till Sverige.

Datormodeller förutsäger läkemedelsabsorption

0

Nya tekniker har under det senaste årtiondet gjort det möjligt att identifiera och producera hundratusentals nya läkemedelskandidater varje år. Tyvärr tas många substanser upp dåligt från tarmen till blodet, vilket gör att de inte kan tillverkas som tabletter eller kapslar. För att kunna förutsäga om en potentiell läkemedelssubstans kommer att absorberas eller inte krävs nya beräkningsmetoder samt kapacitet att behandla stora mängder data.
Christel Bergström presenterar i sin avhandling teoretiska modeller för att studera läkemedels löslighet i tarmsaft och läkemedels transport över tarmväggen. Modellerna rangordnar substanserna efter deras absorptionsegenskaper då läkemedlet fortfarande bara finns som idé.
Avhandlingen visar att det är viktigt att många olika typer av substanser ingår i modellerna så att de blir så generella som möjligt. Modellerna kan resultera i att nya läkemedel utvecklas effektivare och till lägre kostnad.

Datormodeller förutsäger läkemedelsabsorption

0

Nya tekniker har under det senaste årtiondet gjort det möjligt att identifiera och producera hundratusentals nya läkemedelskandidater varje år. Tyvärr tas många substanser upp dåligt från tarmen till blodet, vilket gör att de inte kan tillverkas som tabletter eller kapslar. För att kunna förutsäga om en potentiell läkemedelssubstans kommer att absorberas eller inte krävs nya beräkningsmetoder samt kapacitet att behandla stora mängder data.
Christel Bergström presenterar i sin avhandling teoretiska modeller för att studera läkemedels löslighet i tarmsaft och läkemedels transport över tarmväggen. Modellerna rangordnar substanserna efter deras absorptionsegenskaper då läkemedlet fortfarande bara finns som idé.
Avhandlingen visar att det är viktigt att många olika typer av substanser ingår i modellerna så att de blir så generella som möjligt. Modellerna kan resultera i att nya läkemedel utvecklas effektivare och till lägre kostnad.

Datormodeller förutsäger läkemedelsabsorption

0

Nya tekniker har under det senaste årtiondet gjort det möjligt att identifiera och producera hundratusentals nya läkemedelskandidater varje år. Tyvärr tas många substanser upp dåligt från tarmen till blodet, vilket gör att de inte kan tillverkas som tabletter eller kapslar. För att kunna förutsäga om en potentiell läkemedelssubstans kommer att absorberas eller inte krävs nya beräkningsmetoder samt kapacitet att behandla stora mängder data.
Christel Bergström presenterar i sin avhandling teoretiska modeller för att studera läkemedels löslighet i tarmsaft och läkemedels transport över tarmväggen. Modellerna rangordnar substanserna efter deras absorptionsegenskaper då läkemedlet fortfarande bara finns som idé.
Avhandlingen visar att det är viktigt att många olika typer av substanser ingår i modellerna så att de blir så generella som möjligt. Modellerna kan resultera i att nya läkemedel utvecklas effektivare och till lägre kostnad.

Montelukast inte bättre än salmeterol

Enligt en svenskledd studie som publicerades i fredagens BMJ ger tillägg av montelukast (Singulair) till flutikason (Flutide) lika bra astmakontroll som salmeterol (Seretide) när det läggs till flutikason.

Bland de patienter som fick montelukast uppnådde 20,1 procent den primära effektparametern, en akutisering av sin astma. Motsvarande siffra bland dem som fick salmeterol var 19,1 procent. Skillnaden var inte statistiskt signifikant. Däremot förbättrade salmeterol FEV (Forced Expiratory Volume) statistiskt bättre än vad montelukast gjorde ? båda som tillägg till flutikason.

Studien var en 52-veckors dubbelblind studie på 1490 patienter, 15-72 år gamla. De hade alla kronisk astma sedan minst et år tillbaka. Alla patienter fick flutikason, 747 fick tillägg av montelukast och 743 fick tillägg av salmeterol.

Författarna avslutar med att montelukast är minst lika bra som salmeterol och kan ses som ett tillägg till behandlingsarsenalen vid astma.

Studien sponsrades av MSD

Montelukast inte bättre än salmeterol

Enligt en svenskledd studie som publicerades i fredagens BMJ ger tillägg av montelukast (Singulair) till flutikason (Flutide) lika bra astmakontroll som salmeterol (Seretide) när det läggs till flutikason.

Bland de patienter som fick montelukast uppnådde 20,1 procent den primära effektparametern, en akutisering av sin astma. Motsvarande siffra bland dem som fick salmeterol var 19,1 procent. Skillnaden var inte statistiskt signifikant. Däremot förbättrade salmeterol FEV (Forced Expiratory Volume) statistiskt bättre än vad montelukast gjorde ? båda som tillägg till flutikason.

Studien var en 52-veckors dubbelblind studie på 1490 patienter, 15-72 år gamla. De hade alla kronisk astma sedan minst et år tillbaka. Alla patienter fick flutikason, 747 fick tillägg av montelukast och 743 fick tillägg av salmeterol.

Författarna avslutar med att montelukast är minst lika bra som salmeterol och kan ses som ett tillägg till behandlingsarsenalen vid astma.

Studien sponsrades av MSD

Montelukast inte bättre än salmeterol

Enligt en svenskledd studie som publicerades i fredagens BMJ ger tillägg av montelukast (Singulair) till flutikason (Flutide) lika bra astmakontroll som salmeterol (Seretide) när det läggs till flutikason.

Bland de patienter som fick montelukast uppnådde 20,1 procent den primära effektparametern, en akutisering av sin astma. Motsvarande siffra bland dem som fick salmeterol var 19,1 procent. Skillnaden var inte statistiskt signifikant. Däremot förbättrade salmeterol FEV (Forced Expiratory Volume) statistiskt bättre än vad montelukast gjorde ? båda som tillägg till flutikason.

Studien var en 52-veckors dubbelblind studie på 1490 patienter, 15-72 år gamla. De hade alla kronisk astma sedan minst et år tillbaka. Alla patienter fick flutikason, 747 fick tillägg av montelukast och 743 fick tillägg av salmeterol.

Författarna avslutar med att montelukast är minst lika bra som salmeterol och kan ses som ett tillägg till behandlingsarsenalen vid astma.

Studien sponsrades av MSD

LFN börjar granska migrän och mage

LFN ska pröva statens subventioner av de drygt 2 000 läkemedel som i dag är subventionerade och ingår i högkostnadsskyddet enligt de gamla reglerna. Genomgången beräknas ta cirka fem år.

Först ut i genomgången är läkemedel som används mot migrän och läkemedel mot syrarelaterade symtom – magsår, sur mage, halsbränna och liknande. Det skriver LFN i ett pressmeddelande.

– När genomgången är klar ska vi i Sverige subventionera de bästa och mest effektiva läkemedlen till ett så bra pris som möjligt. Vi sorterar därmed ut de läkemedel som inte ger tillräcklig nytta ställd i relation till vad de kostar, säger Ann-Christin Tauberman, generaldirektör på LFN.

? Men det innebär inte att vi bara ska ha billiga läkemedel i förmånssystemet. Har läkemedlet positiva effekter på människors hälsa och livskvalitet, då får de också kosta.

LFN börjar granska migrän och mage

LFN ska pröva statens subventioner av de drygt 2 000 läkemedel som i dag är subventionerade och ingår i högkostnadsskyddet enligt de gamla reglerna. Genomgången beräknas ta cirka fem år.

Först ut i genomgången är läkemedel som används mot migrän och läkemedel mot syrarelaterade symtom – magsår, sur mage, halsbränna och liknande. Det skriver LFN i ett pressmeddelande.

– När genomgången är klar ska vi i Sverige subventionera de bästa och mest effektiva läkemedlen till ett så bra pris som möjligt. Vi sorterar därmed ut de läkemedel som inte ger tillräcklig nytta ställd i relation till vad de kostar, säger Ann-Christin Tauberman, generaldirektör på LFN.

? Men det innebär inte att vi bara ska ha billiga läkemedel i förmånssystemet. Har läkemedlet positiva effekter på människors hälsa och livskvalitet, då får de också kosta.

LFN börjar granska migrän och mage

LFN ska pröva statens subventioner av de drygt 2 000 läkemedel som i dag är subventionerade och ingår i högkostnadsskyddet enligt de gamla reglerna. Genomgången beräknas ta cirka fem år.

Först ut i genomgången är läkemedel som används mot migrän och läkemedel mot syrarelaterade symtom – magsår, sur mage, halsbränna och liknande. Det skriver LFN i ett pressmeddelande.

– När genomgången är klar ska vi i Sverige subventionera de bästa och mest effektiva läkemedlen till ett så bra pris som möjligt. Vi sorterar därmed ut de läkemedel som inte ger tillräcklig nytta ställd i relation till vad de kostar, säger Ann-Christin Tauberman, generaldirektör på LFN.

? Men det innebär inte att vi bara ska ha billiga läkemedel i förmånssystemet. Har läkemedlet positiva effekter på människors hälsa och livskvalitet, då får de också kosta.

Apoteket, LFN och Lif skriver till regeringen om Cerla

Enligt organisationerna behövs nya uppföljningsmöjligheter och en nationell kraftsamling för att få till stånd en bättre läkemedelsanvändning.

I skrivelsen skisseras därför hur befintliga resurser i samhället skall kunna sammanföras till ett Center för rationell läkemedelsanvändning (Cerla).

Ett antal faktorer har enligt Apoteket, LFN och Lif bidragit till att en satsning på ett nytt center är av särskild vikt idag. Bland dessa nämns överförandet av kostnadsansvaret för den öppna vårdens läkemedel till landstingen, förändringar inom förmånssystemet och inrättandet av LFN samt landstingens svåra ekonomiska situation.

Apoteket, LFN och Lif skriver till regeringen om Cerla

Enligt organisationerna behövs nya uppföljningsmöjligheter och en nationell kraftsamling för att få till stånd en bättre läkemedelsanvändning.

I skrivelsen skisseras därför hur befintliga resurser i samhället skall kunna sammanföras till ett Center för rationell läkemedelsanvändning (Cerla).

Ett antal faktorer har enligt Apoteket, LFN och Lif bidragit till att en satsning på ett nytt center är av särskild vikt idag. Bland dessa nämns överförandet av kostnadsansvaret för den öppna vårdens läkemedel till landstingen, förändringar inom förmånssystemet och inrättandet av LFN samt landstingens svåra ekonomiska situation.

Apoteket, LFN och Lif skriver till regeringen om Cerla

Enligt organisationerna behövs nya uppföljningsmöjligheter och en nationell kraftsamling för att få till stånd en bättre läkemedelsanvändning.

I skrivelsen skisseras därför hur befintliga resurser i samhället skall kunna sammanföras till ett Center för rationell läkemedelsanvändning (Cerla).

Ett antal faktorer har enligt Apoteket, LFN och Lif bidragit till att en satsning på ett nytt center är av särskild vikt idag. Bland dessa nämns överförandet av kostnadsansvaret för den öppna vårdens läkemedel till landstingen, förändringar inom förmånssystemet och inrättandet av LFN samt landstingens svåra ekonomiska situation.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng