Annons

Månads arkivering juni 2003

Diagnosen måste in i registret

Läkemedelsvärlden
-
0

I samband med att landstingen övertog kostnaderna för läkemedel i öppenvård beslöt riksdagen att ett register över förskrivna läkemedel och tillhörande diagnos skulle upprättas. Registret mötte så hårt motstånd från Svensk förening för allmänmedicin och Läkarförbundet, att registeruppbyggnaden avbröts. Kritiken sköt in sig på att patienternas integritet hotades och att patient-läkarrelationen skulle försämras.


Nyligen presenterade regeringen ett nytt förslag på hur ett läkemedelsregister ? förteckning som utredarna skriver ? ska utformas. I sak innebär förslaget att det i kraft varande tremånadersregistret, som Apoteket upprätthåller för att bland annat fakturera landstingen, utsträcks till 15 månader, att uppgifterna efter kundens medgivande får delges läkare samt att registret får lämnas ut till Social-styrelsen för forskningsändamål. Diagnos/förskrivningsorsak skall inte registreras.



Utredningen säger nej till att landstingen får ta del av läkemedelsregistret. Det är rätt när det gäller den administrativa nivån, men fel när det gäller förskrivarna, som bör ha tillgång till uppgifterna utan patientens medgivande. Motivet för den förra nivåns tillgång sägs vara bättre uppföljning, planering och styrning. För detta finns dock redan idag gott om förbrukningsdata tillgängliga.
Socialstyrelsen bör i forskningssyfte få samköra registret med andra hälsodataregister och biverkningsregistret, tvärt emot vad utredningen föreslår. Det är annars svårt att se vilka betydelsefulla resultat forskarna kan få ut av ett register, som saknar diagnos/förskrivningsorsak.



Registret borde för kunden vara tillgängligt längre tid än 15 månader. Biverkningar, tillvänjning med mera, som vederbörande misstänker, kan då lättare härledas och bli ett stöd i eventuella ansvars- och förskringsärenden. Kunden bör dessutom när som helst få sina registrerade uppgifter utskrivna från Apoteket och inte som idag maximalt en gång per år.
Ett bra register, som patienten skulle ha direkt nytta av borde bygga på den e-receptdatabas, som är under uppbyggnad. E-receptrutinen kan tvinga förskrivarna att ange diagnos/förskrivningsorsak. Outhämtade recept kan flaggas och persondata döljas för obehöriga. E-recept beräknas täcka 80 procent av alla recept år 2008.



Apotekarsocieteten har sedan mitten av 80-talet argumenterat för att ge förskrivaren en översikt över patientens läkemedelsanvändning. Det aktuella förslaget är ett steg framåt, men motsvarar inte det som kan och borde uppnås på området.

Diagnosen måste in i registret

Läkemedelsvärlden
-
0

I samband med att landstingen övertog kostnaderna för läkemedel i öppenvård beslöt riksdagen att ett register över förskrivna läkemedel och tillhörande diagnos skulle upprättas. Registret mötte så hårt motstånd från Svensk förening för allmänmedicin och Läkarförbundet, att registeruppbyggnaden avbröts. Kritiken sköt in sig på att patienternas integritet hotades och att patient-läkarrelationen skulle försämras.


Nyligen presenterade regeringen ett nytt förslag på hur ett läkemedelsregister ? förteckning som utredarna skriver ? ska utformas. I sak innebär förslaget att det i kraft varande tremånadersregistret, som Apoteket upprätthåller för att bland annat fakturera landstingen, utsträcks till 15 månader, att uppgifterna efter kundens medgivande får delges läkare samt att registret får lämnas ut till Social-styrelsen för forskningsändamål. Diagnos/förskrivningsorsak skall inte registreras.



Utredningen säger nej till att landstingen får ta del av läkemedelsregistret. Det är rätt när det gäller den administrativa nivån, men fel när det gäller förskrivarna, som bör ha tillgång till uppgifterna utan patientens medgivande. Motivet för den förra nivåns tillgång sägs vara bättre uppföljning, planering och styrning. För detta finns dock redan idag gott om förbrukningsdata tillgängliga.
Socialstyrelsen bör i forskningssyfte få samköra registret med andra hälsodataregister och biverkningsregistret, tvärt emot vad utredningen föreslår. Det är annars svårt att se vilka betydelsefulla resultat forskarna kan få ut av ett register, som saknar diagnos/förskrivningsorsak.



Registret borde för kunden vara tillgängligt längre tid än 15 månader. Biverkningar, tillvänjning med mera, som vederbörande misstänker, kan då lättare härledas och bli ett stöd i eventuella ansvars- och förskringsärenden. Kunden bör dessutom när som helst få sina registrerade uppgifter utskrivna från Apoteket och inte som idag maximalt en gång per år.
Ett bra register, som patienten skulle ha direkt nytta av borde bygga på den e-receptdatabas, som är under uppbyggnad. E-receptrutinen kan tvinga förskrivarna att ange diagnos/förskrivningsorsak. Outhämtade recept kan flaggas och persondata döljas för obehöriga. E-recept beräknas täcka 80 procent av alla recept år 2008.



Apotekarsocieteten har sedan mitten av 80-talet argumenterat för att ge förskrivaren en översikt över patientens läkemedelsanvändning. Det aktuella förslaget är ett steg framåt, men motsvarar inte det som kan och borde uppnås på området.

Rekordökning av antalet licensansökningar

Carl-Magnus Hake
-
0

Sveriges läkare och veterinärer slår rekord i att skriva ut läkemedel på licens, visar siffror från Läkemedelsverket i Uppsala. Under 1990-talet har antalet licensansökningar pendlat kring 30 000 per år. Förra året fick dock myndigheten ta emot hela 36534 ansökningar. Det är den högsta siffran någonsin.
Och den uppåtgående trenden fortsätter. Om siffrorna för första kvartalet i år håller i sig landar antalet licensansökningar för 2003 kring 40000.

Hög belastning

? Vi tar emot mellan 150 och 200 ansökningar per dag, som ska behandlas inom 24 timmar, ibland fortare. Samtidigt är det bara två till tre receptarier som handlägger ansökningarna. Så det är en väldig arbetsbelastning, säger Kerstin Westermark, chef för enheten för kliniska prövningar och licenser på Läkemedelsverket.
Möjligheten att få läkemedel på licens finns till för att patienter som inte blir hjälpta på annat vis ska kunna få tillgång till preparat vilka egentligen inte är godkända att avändas i Sverige. En stor del av antalet licenser rör läkemedel som avregistrerats men där behovet finns kvar. Där finns också läkemedel som är på väg att bli godkända och läkemedel för sällsynta sjukdomar.
Läkemedelsverket håller nu på att analysera orsakerna till den kraftiga stegringen.
? Det är möjligt att det bara är en temporär ökning. Under 1997 var vi till exempel nere på bara 25000 licensansökningar. Så vi vet sedan tidigare att antalet licensansökningar faktiskt kan svänga upp och ner, säger Jane Ahlqvist-Rastad, informationsläkare på Läkemedelsverket.

Prepulsid drogs bort

Samtidigt pekar hon på att flera ?populära? läkemedel nyligen tagits bort från marknaden, där patienterna inte har kunnat ställas över på andra behandlingar. Tre exempel på sådana avregistreringar är tarmläkemedlet Prepulsid, kortisonpreparatet Cortal och hjärtmedlet Saroxolyn.
? Bara vad gäller Prepulsid har vi vid en snabb titt en behandlingskohort på kanske 1400 patienter under 2002 som nu måste få läkemedlet via licensförfarande. Så Prepulsid är helt klart en viktig del i ökningen. En annan betydande del står veterinärsidan för, som ökade med 1300 licenser sedan 2001. Men det var mycket beroende på flera olika avregistreringar, och denna ökning har redan börjat gå tillbaka, säger Jane Ahlqvist-Rastad.
Hon tror inte att ökningen beror på att förskrivarkåren börjat uppfatta licensläkemedel som normalbehandling i stället för något man tar till i undantag.
? Det är trots allt krångligt att skriva läkemedel via licens och det tar lite längre tid. Licensläkemedel har också en nackdel i att det är svårare att få information om dem. Snarare är utvecklingen ett uttryck för att förskrivarna nu bättre följer med vad som händer i omvärlden och därmed oftare söker licens på läkemedel som är godkända i andra länder eller på väg att godkännas i Sverige, säger Jane Ahlqvist-Rastad.

Centralstimulantia ökar

En omskriven grupp läkemedel som skrivs på licens är centralstimulantia mot ADHD, som amfetamin och Ritalin. Även för dessa skedde en ökning av antalet licensansökningar med 500 stycken mellan 2001 och 2002.
? Ökningen förefaller dock att plana ut, även om antalet patienter som blir behandlade är färre än vad som enligt psykiatrisk expertis anses kunna vara aktuella för behandling, säger Jane Alhqvist-Rastad.

Rekordökning av antalet licensansökningar

Carl-Magnus Hake
-
0

Sveriges läkare och veterinärer slår rekord i att skriva ut läkemedel på licens, visar siffror från Läkemedelsverket i Uppsala. Under 1990-talet har antalet licensansökningar pendlat kring 30 000 per år. Förra året fick dock myndigheten ta emot hela 36534 ansökningar. Det är den högsta siffran någonsin.
Och den uppåtgående trenden fortsätter. Om siffrorna för första kvartalet i år håller i sig landar antalet licensansökningar för 2003 kring 40000.

Hög belastning

? Vi tar emot mellan 150 och 200 ansökningar per dag, som ska behandlas inom 24 timmar, ibland fortare. Samtidigt är det bara två till tre receptarier som handlägger ansökningarna. Så det är en väldig arbetsbelastning, säger Kerstin Westermark, chef för enheten för kliniska prövningar och licenser på Läkemedelsverket.
Möjligheten att få läkemedel på licens finns till för att patienter som inte blir hjälpta på annat vis ska kunna få tillgång till preparat vilka egentligen inte är godkända att avändas i Sverige. En stor del av antalet licenser rör läkemedel som avregistrerats men där behovet finns kvar. Där finns också läkemedel som är på väg att bli godkända och läkemedel för sällsynta sjukdomar.
Läkemedelsverket håller nu på att analysera orsakerna till den kraftiga stegringen.
? Det är möjligt att det bara är en temporär ökning. Under 1997 var vi till exempel nere på bara 25000 licensansökningar. Så vi vet sedan tidigare att antalet licensansökningar faktiskt kan svänga upp och ner, säger Jane Ahlqvist-Rastad, informationsläkare på Läkemedelsverket.

Prepulsid drogs bort

Samtidigt pekar hon på att flera ?populära? läkemedel nyligen tagits bort från marknaden, där patienterna inte har kunnat ställas över på andra behandlingar. Tre exempel på sådana avregistreringar är tarmläkemedlet Prepulsid, kortisonpreparatet Cortal och hjärtmedlet Saroxolyn.
? Bara vad gäller Prepulsid har vi vid en snabb titt en behandlingskohort på kanske 1400 patienter under 2002 som nu måste få läkemedlet via licensförfarande. Så Prepulsid är helt klart en viktig del i ökningen. En annan betydande del står veterinärsidan för, som ökade med 1300 licenser sedan 2001. Men det var mycket beroende på flera olika avregistreringar, och denna ökning har redan börjat gå tillbaka, säger Jane Ahlqvist-Rastad.
Hon tror inte att ökningen beror på att förskrivarkåren börjat uppfatta licensläkemedel som normalbehandling i stället för något man tar till i undantag.
? Det är trots allt krångligt att skriva läkemedel via licens och det tar lite längre tid. Licensläkemedel har också en nackdel i att det är svårare att få information om dem. Snarare är utvecklingen ett uttryck för att förskrivarna nu bättre följer med vad som händer i omvärlden och därmed oftare söker licens på läkemedel som är godkända i andra länder eller på väg att godkännas i Sverige, säger Jane Ahlqvist-Rastad.

Centralstimulantia ökar

En omskriven grupp läkemedel som skrivs på licens är centralstimulantia mot ADHD, som amfetamin och Ritalin. Även för dessa skedde en ökning av antalet licensansökningar med 500 stycken mellan 2001 och 2002.
? Ökningen förefaller dock att plana ut, även om antalet patienter som blir behandlade är färre än vad som enligt psykiatrisk expertis anses kunna vara aktuella för behandling, säger Jane Alhqvist-Rastad.

Rekordökning av antalet licensansökningar

Carl-Magnus Hake
-
0

Sveriges läkare och veterinärer slår rekord i att skriva ut läkemedel på licens, visar siffror från Läkemedelsverket i Uppsala. Under 1990-talet har antalet licensansökningar pendlat kring 30 000 per år. Förra året fick dock myndigheten ta emot hela 36534 ansökningar. Det är den högsta siffran någonsin.
Och den uppåtgående trenden fortsätter. Om siffrorna för första kvartalet i år håller i sig landar antalet licensansökningar för 2003 kring 40000.

Hög belastning

? Vi tar emot mellan 150 och 200 ansökningar per dag, som ska behandlas inom 24 timmar, ibland fortare. Samtidigt är det bara två till tre receptarier som handlägger ansökningarna. Så det är en väldig arbetsbelastning, säger Kerstin Westermark, chef för enheten för kliniska prövningar och licenser på Läkemedelsverket.
Möjligheten att få läkemedel på licens finns till för att patienter som inte blir hjälpta på annat vis ska kunna få tillgång till preparat vilka egentligen inte är godkända att avändas i Sverige. En stor del av antalet licenser rör läkemedel som avregistrerats men där behovet finns kvar. Där finns också läkemedel som är på väg att bli godkända och läkemedel för sällsynta sjukdomar.
Läkemedelsverket håller nu på att analysera orsakerna till den kraftiga stegringen.
? Det är möjligt att det bara är en temporär ökning. Under 1997 var vi till exempel nere på bara 25000 licensansökningar. Så vi vet sedan tidigare att antalet licensansökningar faktiskt kan svänga upp och ner, säger Jane Ahlqvist-Rastad, informationsläkare på Läkemedelsverket.

Prepulsid drogs bort

Samtidigt pekar hon på att flera ?populära? läkemedel nyligen tagits bort från marknaden, där patienterna inte har kunnat ställas över på andra behandlingar. Tre exempel på sådana avregistreringar är tarmläkemedlet Prepulsid, kortisonpreparatet Cortal och hjärtmedlet Saroxolyn.
? Bara vad gäller Prepulsid har vi vid en snabb titt en behandlingskohort på kanske 1400 patienter under 2002 som nu måste få läkemedlet via licensförfarande. Så Prepulsid är helt klart en viktig del i ökningen. En annan betydande del står veterinärsidan för, som ökade med 1300 licenser sedan 2001. Men det var mycket beroende på flera olika avregistreringar, och denna ökning har redan börjat gå tillbaka, säger Jane Ahlqvist-Rastad.
Hon tror inte att ökningen beror på att förskrivarkåren börjat uppfatta licensläkemedel som normalbehandling i stället för något man tar till i undantag.
? Det är trots allt krångligt att skriva läkemedel via licens och det tar lite längre tid. Licensläkemedel har också en nackdel i att det är svårare att få information om dem. Snarare är utvecklingen ett uttryck för att förskrivarna nu bättre följer med vad som händer i omvärlden och därmed oftare söker licens på läkemedel som är godkända i andra länder eller på väg att godkännas i Sverige, säger Jane Ahlqvist-Rastad.

Centralstimulantia ökar

En omskriven grupp läkemedel som skrivs på licens är centralstimulantia mot ADHD, som amfetamin och Ritalin. Även för dessa skedde en ökning av antalet licensansökningar med 500 stycken mellan 2001 och 2002.
? Ökningen förefaller dock att plana ut, även om antalet patienter som blir behandlade är färre än vad som enligt psykiatrisk expertis anses kunna vara aktuella för behandling, säger Jane Alhqvist-Rastad.

Landsting kritiska till registerförslag

Läkemedelsvärlden
-
0

Enligt det förslag som utredaren Leif Ekberg överlämnat till regeringen ska läkare få tillgång till en förteckning över patientens läkemedel om patienten medger detta. Läkemedelslistan ska hämtas från ett register som Apoteket sköter om. Socialstyrelsen ska få använda individbaserade data för forskningsändamål. Men landstingen blir utan rätt att ta del av data på landstingsnivå. Landstingens uppföljning anses inte vara så viktig att patientens integritet kan tåla detta.
? Hälso- och sjukvården klarar av att hantera miljontals uppgifter och läkemedelsuppgifter borde inte vara konstigare än andra, säger Håkan Vestergren på Landstingsförbundet som deltagit i utredningen som expert.
Han är också skarpt kritisk till att patienternas läkemedelslista inte ska föras inom vården.
? Om uppgifterna förs på apoteken måste patienten hämta ut sin läkemedelslista där och ta med sig den till läkaren. Läkaren kan då inte vara säker på att det är den aktuella listan som han eller hon får se.

Teknisk lösning på gång
Men enligt Leif Ekberg är det inte tänkt att den praktiska lösningen ska se ut på det sättet.
? Läkaren ska kunna koppla upp sig på Apotekets databas och därifrån kunna föra in uppgifterna i journalen. Den tekniska lösningen kommer att vara klar när förslaget klubbas igenom i riksdagen.
Samma dag som utredningen lämnades till regeringen skrev 28 representanter för landets läkemedelskommittéer på DN Debatt att det är märkligt att Apoteket ska äga registret över uthämtade läkemedel. Förslaget innebär enligt dem att Apoteket och Socialstyrelsen ska få tillgång till informationen men inte förskrivaren.
? Artikeln är totalt felaktig. De säger att de har efterlyst ett system där förskrivarna kan se vilka läkemedel patienten står på. Det är precis vad de får, menar Leif Ekberg.
Ola Ohlsson från läkemedelsrådet i Region Skåne var en av dem som skrivit under artikeln på DN Debatt.
? Personligen tycker jag inte att det är ett problem att Apoteket för registret. Men egentligen är det konstigt att sjukvården inte äger sina egna data. Men det har mer med affärsuppgörelser att göra.

Farmacevterna får inte tillgång
Trots att data ska lagras hos Apoteket kommer inte farmacevterna att få tillgång till informationen. Om patienten vill att farmacevten ska se data ska farmacevten hänvisa patienten att han eller hon får hämta ut en lista som förmodligen kommer att ligga centralt på Apoteket. Annika Hansson som är projektansvarig för läkemedelprofilerna på Apoteket är besviken över förslaget.
? Det hade kunnat förenkla om vi fått tillgång till registret. Men profilerna kommer att fungera som de gör nu i alla fall. Trots att vissa uppgifter kommer att finnas både i detta register och i profilen.

Landsting kritiska till registerförslag

Läkemedelsvärlden
-
0

Enligt det förslag som utredaren Leif Ekberg överlämnat till regeringen ska läkare få tillgång till en förteckning över patientens läkemedel om patienten medger detta. Läkemedelslistan ska hämtas från ett register som Apoteket sköter om. Socialstyrelsen ska få använda individbaserade data för forskningsändamål. Men landstingen blir utan rätt att ta del av data på landstingsnivå. Landstingens uppföljning anses inte vara så viktig att patientens integritet kan tåla detta.
? Hälso- och sjukvården klarar av att hantera miljontals uppgifter och läkemedelsuppgifter borde inte vara konstigare än andra, säger Håkan Vestergren på Landstingsförbundet som deltagit i utredningen som expert.
Han är också skarpt kritisk till att patienternas läkemedelslista inte ska föras inom vården.
? Om uppgifterna förs på apoteken måste patienten hämta ut sin läkemedelslista där och ta med sig den till läkaren. Läkaren kan då inte vara säker på att det är den aktuella listan som han eller hon får se.

Teknisk lösning på gång
Men enligt Leif Ekberg är det inte tänkt att den praktiska lösningen ska se ut på det sättet.
? Läkaren ska kunna koppla upp sig på Apotekets databas och därifrån kunna föra in uppgifterna i journalen. Den tekniska lösningen kommer att vara klar när förslaget klubbas igenom i riksdagen.
Samma dag som utredningen lämnades till regeringen skrev 28 representanter för landets läkemedelskommittéer på DN Debatt att det är märkligt att Apoteket ska äga registret över uthämtade läkemedel. Förslaget innebär enligt dem att Apoteket och Socialstyrelsen ska få tillgång till informationen men inte förskrivaren.
? Artikeln är totalt felaktig. De säger att de har efterlyst ett system där förskrivarna kan se vilka läkemedel patienten står på. Det är precis vad de får, menar Leif Ekberg.
Ola Ohlsson från läkemedelsrådet i Region Skåne var en av dem som skrivit under artikeln på DN Debatt.
? Personligen tycker jag inte att det är ett problem att Apoteket för registret. Men egentligen är det konstigt att sjukvården inte äger sina egna data. Men det har mer med affärsuppgörelser att göra.

Farmacevterna får inte tillgång
Trots att data ska lagras hos Apoteket kommer inte farmacevterna att få tillgång till informationen. Om patienten vill att farmacevten ska se data ska farmacevten hänvisa patienten att han eller hon får hämta ut en lista som förmodligen kommer att ligga centralt på Apoteket. Annika Hansson som är projektansvarig för läkemedelprofilerna på Apoteket är besviken över förslaget.
? Det hade kunnat förenkla om vi fått tillgång till registret. Men profilerna kommer att fungera som de gör nu i alla fall. Trots att vissa uppgifter kommer att finnas både i detta register och i profilen.

Landsting kritiska till registerförslag

Läkemedelsvärlden
-
0

Enligt det förslag som utredaren Leif Ekberg överlämnat till regeringen ska läkare få tillgång till en förteckning över patientens läkemedel om patienten medger detta. Läkemedelslistan ska hämtas från ett register som Apoteket sköter om. Socialstyrelsen ska få använda individbaserade data för forskningsändamål. Men landstingen blir utan rätt att ta del av data på landstingsnivå. Landstingens uppföljning anses inte vara så viktig att patientens integritet kan tåla detta.
? Hälso- och sjukvården klarar av att hantera miljontals uppgifter och läkemedelsuppgifter borde inte vara konstigare än andra, säger Håkan Vestergren på Landstingsförbundet som deltagit i utredningen som expert.
Han är också skarpt kritisk till att patienternas läkemedelslista inte ska föras inom vården.
? Om uppgifterna förs på apoteken måste patienten hämta ut sin läkemedelslista där och ta med sig den till läkaren. Läkaren kan då inte vara säker på att det är den aktuella listan som han eller hon får se.

Teknisk lösning på gång
Men enligt Leif Ekberg är det inte tänkt att den praktiska lösningen ska se ut på det sättet.
? Läkaren ska kunna koppla upp sig på Apotekets databas och därifrån kunna föra in uppgifterna i journalen. Den tekniska lösningen kommer att vara klar när förslaget klubbas igenom i riksdagen.
Samma dag som utredningen lämnades till regeringen skrev 28 representanter för landets läkemedelskommittéer på DN Debatt att det är märkligt att Apoteket ska äga registret över uthämtade läkemedel. Förslaget innebär enligt dem att Apoteket och Socialstyrelsen ska få tillgång till informationen men inte förskrivaren.
? Artikeln är totalt felaktig. De säger att de har efterlyst ett system där förskrivarna kan se vilka läkemedel patienten står på. Det är precis vad de får, menar Leif Ekberg.
Ola Ohlsson från läkemedelsrådet i Region Skåne var en av dem som skrivit under artikeln på DN Debatt.
? Personligen tycker jag inte att det är ett problem att Apoteket för registret. Men egentligen är det konstigt att sjukvården inte äger sina egna data. Men det har mer med affärsuppgörelser att göra.

Farmacevterna får inte tillgång
Trots att data ska lagras hos Apoteket kommer inte farmacevterna att få tillgång till informationen. Om patienten vill att farmacevten ska se data ska farmacevten hänvisa patienten att han eller hon får hämta ut en lista som förmodligen kommer att ligga centralt på Apoteket. Annika Hansson som är projektansvarig för läkemedelprofilerna på Apoteket är besviken över förslaget.
? Det hade kunnat förenkla om vi fått tillgång till registret. Men profilerna kommer att fungera som de gör nu i alla fall. Trots att vissa uppgifter kommer att finnas både i detta register och i profilen.

Mer antibiotika och mindre kodein hos högutbildade

Läkemedelsvärlden
-
0

En studie från Skåne visar att i områden där invånarna har det bättre ställt får barnen mer antibiotika än barn i områden med sämre socioekonomiska förhållanden. Framför allt gäller detta användningen av bredspektrumantibiotika. Slutsatsen dras i en avhandling som apotekaren Karin Henricson lagt fram vid Lunds universitet. Föräldrarnas möjligheter att stanna hemma med sjukt barn skulle kunna vara en förklaring till fynden menar hon.
? Höginkomsttagare kanske driver på förskrivningen av antibiotika till barnet därför att de behöver ha barnet på dagis. De har fler kontakter och ser till att ordna detta.
Men på andra sidan sundet gäller det rakt motsatta förhållandet. I Danmark använder barn i områden med sämre socioekonomiska förhållanden mest antibiotika. Detta kan enligt Karin Henricson tolkas som att attityderna till antibiotika till barn är olika mellan länderna.

Mer kodein i Malmö
Karin Henricson jämförde data från Apotekets försäljningsstatistik med data om socioekonomisk status hos invånare i olika geografiska områden. Av de fem största läkemedelsgrupperna kunde endast antibiotika-användningen kopplas till bättre socioekonomiska förhållanden. I områden med färre välutbildade personer användes däremot mer läkemedel mot sjukdomar i cirkulationsorganen, matsmältningsapparaten, andningsorganen och nervsystemet. Tydligast var detta för nervsystemets sjukdomar och då framför allt för kodein och bensodiazepiner.
I Malmö och Göteborg var användningen av kodein väsentligt högre än i övriga Sverige. Medelålders kvinnor var de största användarna och i Malmö förskrevs mest kodein av privata läkare.
? Hög läkartäthet kan vara en förklaring till att det förskrivs mycket kodein i dessa områden. I Malmö har vi dessutom hög andel privata förskrivare.

Mer antibiotika och mindre kodein hos högutbildade

Läkemedelsvärlden
-
0

En studie från Skåne visar att i områden där invånarna har det bättre ställt får barnen mer antibiotika än barn i områden med sämre socioekonomiska förhållanden. Framför allt gäller detta användningen av bredspektrumantibiotika. Slutsatsen dras i en avhandling som apotekaren Karin Henricson lagt fram vid Lunds universitet. Föräldrarnas möjligheter att stanna hemma med sjukt barn skulle kunna vara en förklaring till fynden menar hon.
? Höginkomsttagare kanske driver på förskrivningen av antibiotika till barnet därför att de behöver ha barnet på dagis. De har fler kontakter och ser till att ordna detta.
Men på andra sidan sundet gäller det rakt motsatta förhållandet. I Danmark använder barn i områden med sämre socioekonomiska förhållanden mest antibiotika. Detta kan enligt Karin Henricson tolkas som att attityderna till antibiotika till barn är olika mellan länderna.

Mer kodein i Malmö
Karin Henricson jämförde data från Apotekets försäljningsstatistik med data om socioekonomisk status hos invånare i olika geografiska områden. Av de fem största läkemedelsgrupperna kunde endast antibiotika-användningen kopplas till bättre socioekonomiska förhållanden. I områden med färre välutbildade personer användes däremot mer läkemedel mot sjukdomar i cirkulationsorganen, matsmältningsapparaten, andningsorganen och nervsystemet. Tydligast var detta för nervsystemets sjukdomar och då framför allt för kodein och bensodiazepiner.
I Malmö och Göteborg var användningen av kodein väsentligt högre än i övriga Sverige. Medelålders kvinnor var de största användarna och i Malmö förskrevs mest kodein av privata läkare.
? Hög läkartäthet kan vara en förklaring till att det förskrivs mycket kodein i dessa områden. I Malmö har vi dessutom hög andel privata förskrivare.

Mer antibiotika och mindre kodein hos högutbildade

Läkemedelsvärlden
-
0

En studie från Skåne visar att i områden där invånarna har det bättre ställt får barnen mer antibiotika än barn i områden med sämre socioekonomiska förhållanden. Framför allt gäller detta användningen av bredspektrumantibiotika. Slutsatsen dras i en avhandling som apotekaren Karin Henricson lagt fram vid Lunds universitet. Föräldrarnas möjligheter att stanna hemma med sjukt barn skulle kunna vara en förklaring till fynden menar hon.
? Höginkomsttagare kanske driver på förskrivningen av antibiotika till barnet därför att de behöver ha barnet på dagis. De har fler kontakter och ser till att ordna detta.
Men på andra sidan sundet gäller det rakt motsatta förhållandet. I Danmark använder barn i områden med sämre socioekonomiska förhållanden mest antibiotika. Detta kan enligt Karin Henricson tolkas som att attityderna till antibiotika till barn är olika mellan länderna.

Mer kodein i Malmö
Karin Henricson jämförde data från Apotekets försäljningsstatistik med data om socioekonomisk status hos invånare i olika geografiska områden. Av de fem största läkemedelsgrupperna kunde endast antibiotika-användningen kopplas till bättre socioekonomiska förhållanden. I områden med färre välutbildade personer användes däremot mer läkemedel mot sjukdomar i cirkulationsorganen, matsmältningsapparaten, andningsorganen och nervsystemet. Tydligast var detta för nervsystemets sjukdomar och då framför allt för kodein och bensodiazepiner.
I Malmö och Göteborg var användningen av kodein väsentligt högre än i övriga Sverige. Medelålders kvinnor var de största användarna och i Malmö förskrevs mest kodein av privata läkare.
? Hög läkartäthet kan vara en förklaring till att det förskrivs mycket kodein i dessa områden. I Malmö har vi dessutom hög andel privata förskrivare.

Cancerläkemedel måste godkännas via central procedur

Esbjörn Börjesson
-
0

Vid ett möte i ministerådet den 2 juni kunde medlemsländerna enas om en kompromiss som bland annat innebär att alla godkännanden för nya läkemedel mot aids, cancer, diabetes och degenerativa sjukdomstillstånd ska vara tvingade att gå via den centrala proceduren.


? Det har bedömts som lämpligt att läkemedel på dessa indikationer ska gå genom den centrala proceduren för att få bättre balans mellan de bägge ansökningsvägarna. Från svensk sida är vi nöjda med denna del av kompromissen. Däremot har vi inte fått gehör för att man mer borde uppmärksamma miljöaspekter vid godkännande av läkemedel, säger Birgitta Bratthall, kansliråd på socialdepartementet.



Stärka konkurrenskraft

Bakgrunden till kompromissen var ett förslag som EU-kommissionen lade förra året för att stärka den europeiska konkurrenskraften på läkemedelsområdet. Förslaget skulle bland annat innebära att alla ansökningar om godkännande för nya läkemedel skulle gå genom den så kallade centrala proceduren. Enligt dagens regler måste bara bioteknologiskt framställda läkemedel gå genom denna ansökningsväg.
En majoritet av medlemsländerna motsatte sig dock förslaget, liksom läkemedelsföretagen. Läkemedelsindustrin ville ha kvar möjligheten att kunna välja mellan den centrala proceduren eller alternativet den ömsesidiga proceduren. I den senare väljer det enskilda bolaget själv vilket land som behandlar ansökan ? till skillnad från i den centrala proceduren där den europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA utser land.
Ett formellt beslut om kompromissen kommer tas av ministerrådet i oktober. Innan förslaget kan träda i kraft måste det behandlas igen av både Europaparlamentet och EU-kommissionen samt i en ny förhandlingsvända av medlemsstaterna för att enighet skall nås.

Cancerläkemedel måste godkännas via central procedur

Esbjörn Börjesson
-
0

Vid ett möte i ministerådet den 2 juni kunde medlemsländerna enas om en kompromiss som bland annat innebär att alla godkännanden för nya läkemedel mot aids, cancer, diabetes och degenerativa sjukdomstillstånd ska vara tvingade att gå via den centrala proceduren.


? Det har bedömts som lämpligt att läkemedel på dessa indikationer ska gå genom den centrala proceduren för att få bättre balans mellan de bägge ansökningsvägarna. Från svensk sida är vi nöjda med denna del av kompromissen. Däremot har vi inte fått gehör för att man mer borde uppmärksamma miljöaspekter vid godkännande av läkemedel, säger Birgitta Bratthall, kansliråd på socialdepartementet.



Stärka konkurrenskraft

Bakgrunden till kompromissen var ett förslag som EU-kommissionen lade förra året för att stärka den europeiska konkurrenskraften på läkemedelsområdet. Förslaget skulle bland annat innebära att alla ansökningar om godkännande för nya läkemedel skulle gå genom den så kallade centrala proceduren. Enligt dagens regler måste bara bioteknologiskt framställda läkemedel gå genom denna ansökningsväg.
En majoritet av medlemsländerna motsatte sig dock förslaget, liksom läkemedelsföretagen. Läkemedelsindustrin ville ha kvar möjligheten att kunna välja mellan den centrala proceduren eller alternativet den ömsesidiga proceduren. I den senare väljer det enskilda bolaget själv vilket land som behandlar ansökan ? till skillnad från i den centrala proceduren där den europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA utser land.
Ett formellt beslut om kompromissen kommer tas av ministerrådet i oktober. Innan förslaget kan träda i kraft måste det behandlas igen av både Europaparlamentet och EU-kommissionen samt i en ny förhandlingsvända av medlemsstaterna för att enighet skall nås.

Cancerläkemedel måste godkännas via central procedur

Carl-Magnus Hake
-
0

Vid ett möte i ministerådet den 2 juni kunde medlemsländerna enas om en kompromiss som bland annat innebär att alla godkännanden för nya läkemedel mot aids, cancer, diabetes och degenerativa sjukdomstillstånd ska vara tvingade att gå via den centrala proceduren.

? Det har bedömts som lämpligt att läkemedel på dessa indikationer ska gå genom den centrala proceduren för att få bättre balans mellan de bägge ansökningsvägarna. Från svensk sida är vi nöjda med denna del av kompromissen. Däremot har vi inte fått gehör för att man mer borde uppmärksamma miljöaspekter vid godkännande av läkemedel, säger Birgitta Bratthall, kansliråd på socialdepartementet.

Stärka konkurrenskraft

Bakgrunden till kompromissen var ett förslag som EU-kommissionen lade förra året för att stärka den europeiska konkurrenskraften på läkemedelsområdet. Förslaget skulle bland annat innebära att alla ansökningar om godkännande för nya läkemedel skulle gå genom den så kallade centrala proceduren. Enligt dagens regler måste bara bioteknologiskt framställda läkemedel gå genom denna ansökningsväg.
En majoritet av medlemsländerna motsatte sig dock förslaget, liksom läkemedelsföretagen. Läkemedelsindustrin ville ha kvar möjligheten att kunna välja mellan den centrala proceduren eller alternativet den ömsesidiga proceduren. I den senare väljer det enskilda bolaget själv vilket land som behandlar ansökan ? till skillnad från i den centrala proceduren där den europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA utser land.
Ett formellt beslut om kompromissen kommer tas av ministerrådet i oktober. Innan förslaget kan träda i kraft måste det behandlas igen av både Europaparlamentet och EU-kommissionen samt i en ny förhandlingsvända av medlemsstaterna för att enighet skall nås.

Ännu inga överlevnadsdata för Glivec

Carl-Magnus Hake
-
0

Glivec (imatinib) är ett uppmärksammat läkemedel som specifikt blockerar ett felaktigt fungerande enzym i tumörceller vid cancerformen kronisk myeloisk leukemi.
? När det gäller imatinib kan man verkligen prata om en ?magic bullit?. De flesta patienter svarar på behandling och får en mycket stor reduktion av antalet tumörceller i kroppen, nästan så att man kan säga att sjukdomen försvinner. Fast det dröjer förmodligen ett par år innan vi verkligen vet om läkemedlet förlänger livet hos patienterna jämfört med interferonbehandling, säger Bengt Simonsson, professor i hematologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, som är författare till rapporten.
Han konstaterar också att det också ännu saknas jämförande hälsoekonomiska data gentemot andra behandlingar.

Ökad risk för blodpropp i hjärnan vid östrogenbehandling

Carl-Magnus Hake
-
0

Forskarna bakom den stora amerikanska studien Women?s Health Initiative har nu tittat närmare på förekomsten av stroke hos kvinnor som behandlas med östrogen och progesteron. Resultaten publicerades den 28 maj i tidskriften JAMA.

Risken för stroke orsakad av blodpropp ökade med 44 procent efter fem år och var oberoende av andra riskfaktorer. Ingen riskökning kunde dock ses för stroke orsakad av blödning.

? Siffrorna för olika hjärt-kärlmanifestationer varierar i olika studier. Men man kan nu säga att östrogen definitivt inte har skyddande effekter på hjärt-kärlsjukdom, vilket är en av anledningarna till att kvinnor inte bör hormonersättas annat än mot symtom under klimakteriet, säger Kjell Asplund, professor i medicin vid Umeå universitet.

1234...15Sida 3 av 15