Månads arkivering mars 2003

Prispress på omeprazol

Än så länge har Astrazeneca bara sänkt priset på de receptbelagda preparaten, som konkurrenterna redan har ute på marknaden.

? Marknadsläget har förändrats, och vi vill skapa förutsättningar för de patienter som är vana vid Losec att fortsätta med det, säger Anne-Charlotte Knutsson, informationschef på Astrazeneca Sverige.

Astrazeneca har stämt Ratiopharm och Biochemie, som släppte generiska varianter av omeprazol i februari. Astrazeneca anser att företagen inkräktar på formuleringspatenten, som inte gått ut än. Med stämningen följer en begäran om ett interimistiskt stopp för försäljningen av generiskt omeprazol.

Förvirrad stämning
Anders Jungbeck, vd för Ratiopharm, tycker att prissänkningen är förvirrande. Han påpekar att även om Astrazeneca skulle få igenom ett stopp, så får de inte höja priset igen. Dessutom väntar han sig besked från tingsrätten om ett eventuellt stopp innan prissänkningen går igenom. Astrazeneca verkar alltså utgå från ett avslag i tingsrätten.

? Då är det lite tveksamt varför man över huvud taget stämmer oss.

Astrazeneca försöker få läkare att gå över till att skriva ut efterföljaren esomeprazol (Nexium) i stället. Företaget har tagit bort startförpackningar av Losec ur sortimentet. Man har också valt att bara ha 10 mg som receptfritt, trots att Läkemedelsverket ger tillstånd för 20 mg.

En ny utbytbarhetslista från Läkemedelsverket är på väg under våren. Verket har sedan tidigare bedömt de generiska preparaten som biologiskt ekvivalenta med Losec. Astrazeneca påpekar i ett pressmeddelande att Losec mups har vissa praktiska fördelar.

MSD testar Fosamax mot Optinate

Tidigare har MSD testat sin veckotablett mot Aventis dagstablett. Den studien utföll positivt till MSD:s fördel men gjordes inte på ett rättvisande sätt enligt Aventis.
Kvinnorna i studien får antingen alendronat (Fosamax) 70 mg veckotablett eller risendronat (Optinate) 35 mg veckotablett under en tolvmånadersperiod och primär effektvariabel är läkemedlens förmåga att öka BMD, bone mass density.



Underordnad betydelse

Däremot kommer man inte studera läkemedlens förmåga att minska risken för frakturer eller reduktion i antalet frakturer.
? För att kunna visa resultat på frakturer och frakturrisk behövs en mycket längre studie med betydligt fler patienter, säger Charlotte Hammarberg, biträdande överläkare på Reumatologsektionen på Danderyds sjukhus AB.
Hon tycker att det är tråkigt att studien bara undersöker BMD.
Martin Afzelius, produktchef på Optinate, håller med.
? Oavsett vad studien kommer att visa för resultat är det av underordnad betydelse då den viktigaste effektparametern, antalet nya frakturer, inte undersöks.

Manar till etisk skärpning

Kliniska studier får inte göras i fattiga länder bara för att de där blir billigare eller lättare att genomföra än i rika länder, säger Inez de Beaufort, professor vid Erasmusuniversitetet i Rotterdam.
Hon ingår i den etikgrupp som nyligen levererade sin åsikt om de etiska aspekterna av klinisk forskning i utvecklingsländer.
Etikgruppen menar att läkemedelsföretag eller statliga organisationer inom EU som genomför kliniska studier i fattiga delar av världen måste erbjuda patienter och lokala forskare bättre chanser till medverkan. Framför allt måste de grundläggande etiska regler som tillämpas i västvärlden gälla även i tredje världen.



Komplexa frågor
Den praktiska tillämpningen av de etiska riktlinjerna blir dock en fråga för de etiska kommittéer med lokala representanter som knyts till studierna.
? Detta är komplexa frågor som ofta får lösas från fall till fall. Men visst kan subventioner antingen från läkemedelsbolag, EU eller andra organisationer bli nödvändiga, säger Inez de Beaufort.
Placebokontrollerade studier som syftar till att utveckla billigare behandlingar som är ekonomiskt gångbara i fattiga länder splittrade gruppen. Två av medlemmarna menar att detta vore att acceptera en dubbelmoral, medan övriga tio har en mer pragmatisk inställning.

4 MINUTER MED?

0

Vad är målet


– Utifrån en Sifo-undersökning vet vi att trots att de flesta, 86 procent, känner till att överblivna läkemedel ska lämnas in på apoteket är det bara knappt hälften som säger att de också gör det. Den motivationsklyftan vill vi överbrygga.

Hur då?
? Genom att göra en kampanj som är lätt att förstå. Det är en ganska enkel beteendeförändring som behövs. Man tar med sig sina överblivna läkemedel i en genomskinlig plastpåse till apoteket, där personalen tar emot den med ett glatt leende.
? Det är ett enkelt sätt för var och en att bidra till att minska en onödig miljöbelastning.

Vad gör de med påsarna på apoteket?
? De samlas ihop i speciella boxar och transporteras sedan till en av de fyra anläggningar som har tillstånd att förbränna läkemedel.

Hur ska ni mäta om kampanjen lyckas?
? Idag fraktas ungefär 900 ton till förbränning på ett år, så vi kan jämföra med den siffran. Det ska också göras en ny Sifo-undersökning efter att kampanjen avslutats i september.

Vilka står bakom kampanjen?
? Industrin, distributörer, Apoteket och Landstingsförbundet gör det här tillsammans med Stiftelsen Håll Sverige Rent där jag arbetar som projektledare.
Jag arbetar med kampanjer om vardagskemikalier där konsumentens beteende spelar roll, till exempel bilvård, båt- och trädgårdskemikalier. Målet är att de kemikalier vi använder idag inte ska skada de som kommer efter oss.

Grav underrapportering av misstänkta blödningar

0

Nya data visar på en omfattande underapportering av biverkningar från sjukhusens medicinkliniker. 85 procent av de fall som borde rapporteras kommer aldrig till biverkningsregistrets kännedom.
? Kliniken med den bästa rapporteringen hade underlåtit att rapportera i 75 procent av fallen, den sämsta hade inte rapporterat en enda misstänkt biverkan, berättar Martin Bäckström vid biverkningsenheten i Umeå som gjort undersökningen.

Enorma siffror
? Även om det är ett relativt litet material, totalt 107 patienter, är det fullt möjligt att översätta siffrorna till hela landet. Det finns inte något som tyder på att man i Norrbotten har en sämre rapportering än övriga landet.
? Och då talar vi om så stora siffror att man nästan blir stum.
Martin Bäckström identifierade i sin studie alla patienter som under fem år, mellan 1996 och 2000, lades in på medicinklinikerna i Norrbotten med embolier och tromboser, de vanligaste var cerebrala blödningar och venösa tromboser. Därefter tittade han i patienternas journaler för att se vad de stod på för läkemedel innan de fick sin diagnos.
Av 1 349 patienter stod 107 på läkemedel där det, enligt Fass eller SPC, var sannolikt eller möjligt att läkemedlet bidragit till sjukdomstillståndet.
När han sedan kollade i biverkningsregistret fann han alltså att det var mycket få av de misstänkta fallen som rapporterats.
Av de som borde ha rapporterats, enligt de regler som gäller för spontanrapportering, var den vanligaste diagnosen djup hjärnblödning som kunde misstänkas bero på behandling med antikoagulantia.
Att underrapporteringen är så omfattande har, säger Martin Bäckström, många förklaringar.
? Det främsta, som vårdpersonal i alla fall anger, är att man tycker det är krångligt ? att det tar för mycket tid. Det får max ta ett par tre minuter att skicka iväg en rapport.

Elektronisk rapportering
Om ett förenklat rapportsystem minskar underrapporteringen ska man nu testa vid en internmedicinsk och geriatrisk avdelning i Norrbotten där man ska få möjlighet att skicka in rapporterna elektroniskt.
Men Martin Bäckström tror också att den begränsning som gäller för vilka som får göra en rapport behöver utvidgas så att även sjuksköterskor generellt får den här rätten och möjligheten.
Och så kommer det nog att bli med tiden, tror han.

Vinst för Apoteket

Apoteket fick en höjning av marginalen i november 2001. Ändringen kom för sent för att rädda resultatet det året, som landade på minus 222 miljoner kronor.

? Vi har tittat på alla kostnader, hållit igen på resor och konsulter och använt vårt videokonferenssystem mer, säger Thony Björk, informationsdirektör på Apoteket.

Mer krämer och tjänster
Generisk substitution och patentutgångar innebär minskade intäkter för Apoteket.

? Vi tittar på andra sätt att kompensera, tjänstesidan och egenvårdsprodukter.

Apoteket säljer tjänster framför allt till landstingen, som har en pressad ekonomi. Apoteket tror ändå att det går att få dem att köpa in utbildningar och projekt kring läkemedelsanvändning.

? De tjänster vi säljer syftar till att bromsa kostnadsutvecklingen på läkemedel.

Det är apoteksverksamheten som är den stora kostnaden. Samtidigt finns en brist på farmacevter på vissa håll. Slutsatsen blir att man kan komma att anställa personal ?med annan kompetens? i till exempel utgångskassor och varuhantering, så länge det ändå finns farmacevter tillgängliga där de behövs.

Bayer i blåsväder

I det första amerikanska skadeståndsmålet mot Bayer över cerivastatin (Lipobay), har företaget tvingats offentliggöra konfidentiella dokument. Enligt advokaterna för de patienter som kräver skadestånd av Bayer visar dessa att företagsledningen kände till preparatets allvarliga problem långt innan man beslutade att återkalla det.
Bara ett år innan tillbakadragningen av det blodfettssänkande medlet hade en fördubblad dos godkänts av den amerikanska tillståndsmyndigheten FDA. Enligt advokaterna hade dock rapporter om biverkningar i form av muskelsjukdomen rabdomyolys redan då börjat strömma in hos Bayer, som inte genast delgav FDA.

Missvisande dokument
Utan erkännande om ansvar har Bayer hittills betalat ut skadestånd på mellan 200 000 och 1,2 miljoner dollar till 450 personer.
Bayer hävdar att majoriteten av målsägarna inte lidit av några biverkningar och att de allra flesta som drabbades av biverkningar i dag är fullt återställda. Vad gäller de dokument som de amerikanska advokaterna hänvisar till, har dessa enligt företaget ryckts ur sitt sammanhang och därmed blivit missvisande.
Gittan Cedervall

Utvecklade samarbeten med ny SBU-ledning

Nina Rehnqvist-Ahlberg planerar inte att förändra det grundläggande arbetet på myndigheten.

? De som jobbar där har väldigt stor kompetens och jobbar självständigt. Jag vill inte ändra på det.

? Utredningarna har gott renommé och håller en hög kvalitet. Jag vill titta på hur de kan få genomslag snabbare.

Nina Rehnqvist-Ahlberg vill utveckla samarbetet mellan SBU, Socialstyrelsen och Läkemedelsverket. Hon vill definiera de olika rollerna tydligare.

Tidigare har Nina Rehnqvist-Ahlberg suttit i SBU:s vetenskapliga råd i egenskap av specialist i internmedicin och kardiologi. Hon sitter också i styrelsen.

Även Kerstin Hagenfeldt har suttit i SBU:s vetenskapliga råd.

? Jag har samarbetat med SBU i några år och har erfarenhet av ordförandeskap.

Kerstin Hagenfeldt är professor emeritus i obstetrik och gynekologi vid Karolinska institutet. Hon har bland annat varit ordförande för Svenska Läkaresällskapet och WHO:s forskningsetiska råd.

Styrelsen drar upp riktlinjer för vad som ska göras, avgör vilka rapporter som ska skrivas och godkänner rapporterna.

Globalt perspektiv
? Jag vill utveckla samarbetet med Landstingsförbundet om att föra ut information i landstingen, och även komma ut internationellt, globalt, säger Kerstin Hagenfeldt.

Hon har tidigare samarbetat med Nina Rehnqvist-Ahlberg på Karolinska institutet och i Svenska Läkaresällskapet.

? Jag är mycket glad att hon accepterade tjänsten. Jag ser fram emot ett intressant samarbete.

Fler kan vara
biverkningsrapportörer

0

På den blankett som tidigare gällt för biverkningsrapportering har det bara angetts läkare och tandläkare som möjliga rapportörer.
Nu ändrar Läkemedelsverket på detta.
? På den nya blanketten framgår att också sjuksköterskor med förskrivningsrätt och sjuksköterskor inom barn- och skolhälsovården ska skicka in rapport om misstänkta biverkningar, säger Bengt Lindeskog på Läkemedelsverkets biverkningsenhet.
Han vill inte beteckna det som en förändring utan kallar det ett förtydligande utifrån den EU-förordning som finns om vilka som ska rapportera biverkningar.
? Att man som rapportör tagit med sjuksköterskor inom barn- och skolhälsovården beror på att vi vill förbättra rapporteringen när det gäller vaccinationer som ju rör sig om stora volymer.
? Det är dessa personalgruppers rapporter som vi lägger in i biverkningsregistret, men det hindrar inte att andra kan skicka in rapporter på blanketten, säger han.

VI TYCKER – generisk förskrivning

Jan-Erik Ögren, apotekschef sjukhusapoteket Skellefteå

– Som läget blivit efter den 1 oktober tycker jag att man bör införa generisk förskrivning. Då blir det för patienten ett enhetligt namn på läkemedlet vilket ökar säkerheten. Lättare att byta preparat till en annan fabrikant när leveransproblem uppstår vilket är vanligt i dag. Läkaren ska alltid ange ändamålet med behandlingen på receptet, då följer det med till receptetiketten som sätts på förpackningen. Enda nackdelen kan vara krångligt namn ? men såväl läkare som apotekspersonal får informera tydligt.

Lena Westin, Konsumentinstitutet Kilen

– Vi har förespråkat generisk förskrivning sedan slutet av 70-talet. Patienter ? och läkare ? blir förvirrade av fantasinamn på läkemedel. Felförskrivning, felanvändning och biverkningar bottnar ofta i bristande kunskap om vilka substanser som döljer sig bakom läkemedelsnamnen. Generisk förskrivning medvetandegör och skyddar konsumenterna från dubbelanvändning av samma preparat med olika namn, gör läkarna till bättre förskrivare och bidrar till ett ökat kostnadsmedvetande!

Margit Gennser, riksdagsledamot (m) 1982-2002

– Obligatorisk generikaförskrivning är en logisk utveckling, men den är olycklig:

1. För patienternas skull. Generiska namn skapar osäkerhet och risk för misstag.

2. För omsorgen om varumärke och produkten. Anonyma produkter öppnar för dålig kvalitet.

3. För utvecklingen av nya läkemedel, eftersom forsknings- och utvecklingskostnader måste hämtas hem snabbare. Satsningar på innovativa läkemedel blir mer riskfylld. Svårt sjuka får till sist betala en hög kostnad för en växande regleringsflora.

Steinar Höeg, ordförande LIF

– Medan Socialstyrelsen vill minska ?administrativt extraarbete?, skriver Olof Edhag i betänkandet över de nya läkemedelsförmånerna att generisk förskrivning är ?betänklig från patientsäkerhetssynpunkt?. Man skall hålla i minnet att ?lika är inte alltid lika? och även förpackningarna kommer i fortsättningen vara olika. I mina ögon är det patienten som må stå i centrum.

Rikard Viberg, distriktsläkare, Hässelby vårdcentral

– Ja, jag tycker att vi borde ha generisk förskrivning. Dock bör vissa problem klaras ut innan. Långa preparatnamn måste förkortas på lämpligt sätt och inga namn ska kunna förväxlas. Det generiska namnet måste lyftas fram på förpackningen. Någon slags spärr måste finnas som hindrar att patienten får olika märken och utseende på förpackningen varje gång patienten går till apoteket. En generisk förskrivning torde leda till lägre priser och underlätta för Apoteket jämfört med dagens system.

Läkemedelsverket mest anlitat i Europa

Sverige visar framfötterna bland de europeiska läkemedelsmyndigheterna genom att erbjuda sig att ta ärenden, och Emea och företagen väljer gärna Sverige.

? Vi har ett förtroende, man vet att det går att lämna svåra uppdrag till oss och lita på att vi ska sköta dem kompetent, säger generaldirektör Gunnar Alvan.

Sverige är den mest anlitade rapportören i den centrala proceduren och har även hållit sig väl framme i den ömsesidiga proceduren. Därmed tillhör man toppen i Europa tillsammans med stora länder som Storbritannien, Tyskland och Frankrike.

För att hantera allt extra arbete har verket under 2002 ökat antalet anställda från 308 till 346. När Läkemedelsverket tar på sig ett ärende ingår det också att administrera alla framtida ändringar som har med ärendet att göra. Därmed kommer arbetsbelastningen att vara fortsatt hög i många år framåt. Dessutom ska man under året flytta in i större lokaler, vilket kommer kräva fler anställda för underhåll och skötsel. Gunnar Alvan ser ingen anledning att försöka ta på sig en ännu större del av ärendena.

? Det är frågan om vi vill det. Vi har ett uppdrag att vara i tätgruppen och det är vi. Vi har ett mättat system. Vi har andra uppgifter också, som utbytbarhet, vårt miljöuppdrag, generika och parallellimport.

Kulturella skillnader
Riksdagen har gett Läkemedelsverket i uppdrag att vara ledande för att kunna föra fram en svensk syn på läkemedelsfrågor. Med ökat anseende väger Sveriges röst tyngre.

? Jag tror att man kan hitta skillnader mellan länderna, om inte annat finns det olika värdering av vad som är viktiga problem, säger Gunnar Alvan.

? I Sverige har vi prioriterat kvinnors och barns hälsa och reproduktiv hälsa. Man kan också se tydliga kulturella skillnader i inställningen till kost, alkohol, tobak etcetera.

Sverige påverkar besluten genom sina ledamöter i de olika organen inom EU:s läkemedelsverk Emea. Den viktigaste gruppen är CPMP, som ger rekommendationer om läkemedel ska godkännas eller inte. Det finns även grupper som arbetar med biverkningar, säkerhet och särläkemedel.

Även om läkemedelsbesluten fattas gemensamt inom EU tror Gunnar Alvan att det även i framtiden kommer att finnas en myndighet i varje land.

? Men det är bra att det finns utrymme för olika ambitionsnivå. För oss är det naturligt att hålla sig framme, med högkvalitativ sjukvård, läkemedelsindustri och bra forskning.

Läkemedelsverket fick ett överskott på 22 miljoner kronor 2002, mot 25 miljoner året innan. Ärenden i den centrala proceduren drar ner siffran.

? Kompensationen är mindre än vår resursåtgång. Men i det längre perspektivet är det svårt att säga, när vi har hand om alla ändringar.

Imatinib bättre än traditionell behandling

Imatinib jämfördes med en kombination av interferon alfa och cytarabine. Efter 18 månader hade imatinibgruppen bättre blodvärden, färre typiska cancerceller och det var färre som fick en förvärrad sjukdom. Dessutom tolererades imatinib bättre än kombinationsterapin. Studien publicerades i det senaste numret av New England Journal of Medicine.

I imatinibgruppen hittade man inga cancerceller alls hos 76,2 procent av patienterna, jämfört med 14,5 procent i kombinationsgruppen. 96,7 procent hade klarat sig från en förvärrad sjukdom jämfört med 91,5 procent i kombinationsgruppen.

Imatinib har status som särläkemedel (orphan drug) och är även godkänt mot gist, gastrointestinal stromacellstumör. Hos båda cancertyperna drivs utvecklingen av en muterad receptor som ger cellerna signal om att ständigt föröka sig. Imatinib blockerar receptorn.

Ökande upplagor för medicinska tidningar

Enligt Tidningsstatistiks (TS) årliga mätning var 2002 ett något sämre år för de medicinska tidningarna än 2001. Fem tidningar tappade i upplaga, två låg oförändrade medan fyra ökade. Det står klart sedan förra årets siffror offentliggjordes den 1 mars.



Läkartidningen i topp

Medicinsk Vetenskap ökar mest i total TS-upplaga, 1800 exemplar, följt av Incitament och Farmacifacket. Vårdfacket, Medikament, Läkartidningen, Läkemedelsvärlden och Landstingsvärlden tappar i upplaga. Störst TS-upplaga har fortfarande Vårdfacket, som går ut som medlemstidning till medlemmar i Vårdförbundet. På andra och tredje plats följer Läkartidningen och Medikament.
Sett till abonnerad upplaga, TS-upplaga minus gratisupplaga, blir däremot scenariot annorlunda. Läkartidningen ligger då först (26300 ex), följt av Dagens Medicin (15800) och Läkemedelsvärlden (8800). Incitament är den tidning som ökar sin betalda upplaga mest, 38,7 procent. Läkemedelsvärlden kommer på andra plats med 1,1 procent. Övriga tidningar ligger oförändrat eller minskar.

Biverkningar vanliga bland äldre i öppenvård

0

Hittills har de flesta läkemedelsstudier på äldre fokuserat på personer i någon form av institutionsboende. En studie som publicerades i JAMA (2003;289:1107-1116) är en av få som specifikt har undersökt läkemedelsbiverkningar hos äldre som bor hemma.
Studien omfattade 27 617 personer över 65 år som omfattades av sjukförsäkringssystemet Medicare i New England, USA, under tolv månader med start juli 1999. Forskarna gick igenom journaler vid öppenvårdsmottagningar och akutmottagningar samt rapporter från sjukvårdspersonal.
Forskarna identifierade totalt 1523 allvarliga biverkningar och av dessa var 27,6 procent sådana som hade kunnat förutsägas. Totalt var antalet biverkningar 50,1 per 1000 personår och av dessa klassades 13,8 per 1000 personår som förutsägbara.
Generellt var det fler förutsägbara biverkningar bland allvarliga jämfört med mindre allvarliga biverkningar.
I studien var de läkemedelsklasser som fick flest allvarliga biverkningar kardiovaskulära läkemedel, antibiotika, diuretika, ickeopioida analgetika och antikoagulantia. Dessa är också de mest använda läkemedelsklasserna med undantag av antikoagulantia.
Om resultaten i studien skulle överföras till samtliga personer som omfattas av Medicares cirka 38 miljoner medlemmar skulle det betyda 1,9 miljoner allvarliga läkemedelsbiverkningar varje år varav 180 000 är livshotande eller dödliga.

Dålig följsamhet en risk
De flesta biverkningar som klassades som förutsägbara berodde på fel som gjorts vid förskrivning eller uppföljande kontroller. Problem som hade med följsamhet till förskrivning att göra ansågs vara en bidragande faktor i mer än 20 procent av fallen.
Brist på följsamhet är ett problem som har fått alltför lite uppmärksamhet i litteraturen när det gäller patientsäkerhet och att förhindra allvarliga biverkningar, skriver författarna. Ofta har man koncentrerat sig på följsamhet i förhållande till dålig effekt av läkemedelsbehandling.

Likadant i Sverige
Resultaten i studien är, enligt Johan Fastbom på Äldrecentrum och Socialstyrelsens läkemedelsenhet, ur svenskt perspektiv inte förvånande. Det som är nytt är att det är en studie i öppenvård, något det finns ganska lite av.
? Budskapet att det är vanligt med biverkningar hos äldre och att många är möjliga att förebygga har även visats i svenska studier, säger han.
De flesta biverkningar som drabbar äldre är av typ A, som beror på läkemedlets farmakologiska effekter. I stort sett är det samma grupper av läkemedel som i den amerikanska studien som ger flest biverkningar också i Sverige.
?Waran är liksom i USA undantaget som har proportioneligt många biverkningar, säger Johan Fastbom.
För att förbättra läkemedelsanvändningen för äldre håller Socialstyrelsens läkemedelsenhet på att ta fram kvalitetsindikatorer för äldres läkemedelsanvändning. Det projektet ska vara klart i år.

Samarbete efterlyses
?Ett annat sätt är att ha läkemedelsgenomgångar där de olika professionerna tillsammans tittar på patientens totala förskrivning. Också i den amerikanska studien påpekar man att det behövs mer samarbete mellan läkare och apotekare, säger Johan Fastbom.
Han menar att det viktigaste budskapet i studien är att många av biverkningarna inte är några överraskningar och att de därför borde ha kunnat undvikas.
? Antalet läkemedel är den absolut största riskfaktorn för läkemedelsproblem. Det mest effektiva sättet att förebygga biverkningar är därför att se till att patienten bara använder de läkemedel som är nödvändiga, säger han. n

Risken för återfall minskas med längre antidepressiv behandling

0

Längre behandlingstider med antidepressiva läkemedel kan reducera risken för återfall. Det kan innebära behandlingstider på ett eller två år i stället för de rekommenderade fyra till nio månaderna. Det har en grupp forskare vid universitetet i Oxford, Storbritannien, kommit fram till efter att ha analyserat 31 randomiserade studier på sammanlagt 4400 patienter.
Behandlingstiden var längre än tolv månader i merparten av studierna, men det varierade mellan sex månader och tre år. Alla patienter hade fått behandling för akut depression och var randomiserade till antingen fortsatt antidepressiv behandling eller placebo.
Forskarna fann att fortsatt behandling reducerade risken för återfall med omkring två tredjedelar. Den genomsnittliga risken för återfall var 41 procent i placebogruppen jämfört med 18 procent vid aktiv behandling. Effekten var densamma för olika klasser av antidepressiva. Riskreduktionen var generellt oberoende av den underliggande risken för återfall och längden på behandlingen innan studierna startade.
Författarna pekar på behovet av ytterligare studier för att kunna bestämma den optimala längden på terapin. De menar att nya studier bör inkludera patienter med mildare depression eftersom de flesta studier som ingick i analysen gällde patienter med hög risk för återfall. Man kan inte göra specifika rekommendationer om vilka patienter som ska ha eller inte ha långtidsbehandling med antidepressiva, eftersom det är individuella riskfaktorer som spelar in, skriver forskarna. Men en författare tillägger: ?Vi vet att många patienter kvarstår på hög risk för återfall efter fyra till sex månaders antidepressiv terapi och att fortsatt behandling på ett eller två år minskar den risken med omkring hälften.?
Forskarna påpekar vikten av att skilja på olika typer av depression. Längre behandlingstider gäller inte patienter som har någon form av kris eller har blivit deprimerade för första gången. Mild till moderat depression kan behandlas lika bra med psykoterapi, men när tillståndet är allvarligt behövs läkemedel.
Det är viktigt att läkaren tar hänsyn till familjehistoria, den kliniska bilden samt om det är tredje gången patienten blir deprimerad. Då ska depression räknas som en kronisk sjukdom som kan jämställas med diabetes, högt blodtyck eller kronisk astma. Hittills finns inget som tyder på att långtidsbehandling skulle innebära större risk än upprepade depressioner, menar forskarna. Studier har visat att depressionerna tenderar att bli svårare för varje återfall.
Lancet 2003;361:653-661

Alzheimer kopplad till angiogenes

0

Trots enorma forskningsinsatser är orsaken till Alzheimers sjukdom fortfarande oklar. Epidemiologiska studier har visat att långtidsanvändning av antiinflammatoriska läkemedel förebygger sjukdomen. Det kan emellertid inte förklara den riskreduktion som åstadkoms av läkemedel som inte är antiinflammatoriska som statiner, antihistaminer eller kalciumantagonister, menar engelska forskare.
De tror att den skyddande effekten till stor del beror på dessa läkemedels förmåga att hämma angiogenes och ska nu gå vidare med att testa sin hypotes.
LANCET 2003;361:605-608

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng