Annons

Månads arkivering augusti 2002

Svensk upptäckt bakom proteinläkemedel mot sepsis

Läkemedelsvärlden
-
0

Medlet blir därmed det första preparatet på marknaden med svår sepsis som huvudindikation. Medlet godkändes i november i fjol i USA och finns även på marknaden i bland annat Australien, Israel och Argentina.
Det positiva EU-utlåtandet grundas främst på den omfattande fas III-studien Prowess. I studien visade sig den relativa mortalitetsrisken minska med 20 procent och den absoluta med sex procent hos patienter som fick drotrecogin alfa som tillägg till sedvanlig terapi. Patienterna hade alla svår sepsis med minst en organsvikt. Resultaten innebär att en av sexton patienter överlever tack vare behandlingen med drotrecogin alfa ? en relativt stor mortalitetssänkning i en fas III-studie.

Leif Tokics, överläkare på intensivvårdsavdelningen vid Huddinge sjukhus, är den läkare i Sverige som hittills har störst klinisk erfarenhet av medlet. På kliniken har man hittills behandlat tolv patienter, bland annat inom ramen för den öppna studien Enhance.
? Behandlingen är odramatisk och man ser ingen omedelbar effekt av den i vården i form av normalisering av cirkulationen eller annat. Men mortalitetssänkningen som man observerat i fas III-studien är imponerande. Detta är det första medel uteslutande mot sepsis som visat sig ha en effekt och då har ändå många kandidater prövats genom åren, säger Leif Tokics.
? Behandlingen lär bli dyr och det kommer att bli viktigt att hålla sig inom ramarna för indikationen. Alla IVA-patienter med sepsis varken ska eller kan få läkemedlet, diskussioner pågår redan om vilka patienter som kan bli aktuella. Mellan tummen och pekfingret skulle jag gissa att ungefär 10-15 av de 50-100 fall av sepsis som vi har här på Huddinge sjukhus varje år kan bli aktuella för behandling, men det är svårt att avgöra i dagsläget.

Svensk upptäckt

Drotrecogin alfa utgörs av rekombinanttillverkat aktiverat protein C. Proteinet upptäcktes 1974 av den Malmöbaserade koagulationsforskaren och sedermera professorn Johan Stenflo.
Kroppseget protein C, som aktiveras genom att en del av proteinkedjan klyvs bort, har en nyckelroll i koagulationssystemet. Den mångfacetterade substansen har såväl antitrombotiska som fibrinolytiska egenska-
per (se grafik på nästa sida). På 1980-talet försökte Lilly utan framgång utveckla ett antikoagulatoriskt läkemedel baserat på proteinet.

Det inflammatoriska svaret på infektion är nära sammanlänkat med koagulationssystemet och protein C har även en inte helt kartlagd antiinflammatorisk effekt. Några mekanismer bakom denna effekt är kända (se grafik).
Tillverkningsprocessen som används för att framställa drotrecogin alfa via rekombinantteknik är komplex.
? Inför lanseringen har vi lagt ner stor möda på att säkerställa att det inte ska uppstå produktionssvårigheter, säger John Ahlmark, informationsdirektör på Lilly.
Läkemedlet kommer troligen att finnas tillgängligt i Sverige under september och lanseringen startar månaden därpå.

Ny biverkningsdatabas i Uppsala

Läkemedelsvärlden
-
0

WHO-centret för biverkningsövervakning i Uppsala (UMC) uppdaterar nu sin databas. I den nya databasen Vigibase ingår mer information om varje läkemedel och varje biverkning än i föregångaren INTDIS.

? Dessutom kan man få tillgång till historisk information på ett bättre sätt. Vi kan erbjuda mer med denna lösning men samtidigt innebär den nya databasen merarbete i form av ytterligare information att mata in, säger Sven Purbe, kvalitetssäkringsansvarig på Uppsala Monitoring Centre.

Webbgränssnitt

Utvecklingen av Vigibase har pågått under en femårsperiod i samarbete med företaget Pharmasoft. Efter det senare företagets konkurs förra året har några av deras medarbetare knutits till UMC.

Det nya systemet möjliggör också för andra medlemsländer i WHO:s internationella läkemedelsövervakningsprogram att direkt mata in data via ett webbgränssnitt.

? Först ut är Schweiz och flera andra länder har visat intresse för detta, säger Sven Purbe.

4 minuter med…

Läkemedelsvärlden
-
0

Vilka är de viktigaste framtidsfrågorna för läkemedelsindustrin?

? Långsiktigt är det viktigaste att göra Sverige mer attraktivt vad gäller forskning och utveckling. LIF bör kunna bidra till att få politikerna att aktivera sig i dessa frågor.

Du har varit verksam i Schweiz i nio år, ett land som liksom Sverige har en stark läkemedelsindustri. Vad kan Sverige lära av alplandet och vice versa inom läkemedelsområdet?

? Schweizarna har en del att lära av det goda samarbetsklimat som råder mellan de olika parterna på läkemedelsområdet i Sverige. Enkanalsdistributionen i Sverige är också imponerande effektiv liksom apotekssystemet, även om jag inte är någon monopolanhängare. I Schweiz är läkemedlen dyrare, men det kommer inte industrin till del utan beror bland annat på ineffektiv distribution.
? Schweiz har varit bättre på att behålla sin forskande läkemedelsindustri i landet. Man har haft en större förståelse för betydelsen av ett gott företagsklimat. Vi bör liksom i Schweiz kunna mobilisera alla tänkbara krafter för att se till att läkemedelsindustrin stannar i Sverige, det är sent men inte för sent.

Vilka är dina styrkor och svagheter med koppling till ditt arbete?

? Jag har varit ute i Europa i nio år och har en bra bild av andra länders försök att få kontroll på läkemedelskostnaderna. Jag tycker om att arbeta i gräns- och kontaktytor mellan olika parter och hitta ?win-winsituationer?. Att jag blivit ganska patriotisk som svensk på senare år kan man kanske se som negativt. Jag har mer och mer insett styrkan i den svenska modellen.

Ny apotekskista hittad på Kronan

Läkemedelsvärlden
-
0

Kistan är något mindre än den som togs upp sommaren 2001 (se LMV 7-8/02). Tidigare har även två andra kistor med visst farmacevtiskt innehåll bärgats från vraket.

Den nybärgade kistan är hel och fortfarande oöppnad efter 326 år på havets botten. Locket var dock något förskjutet vid upptäckten vilket avslöjade en fackindelning inuti kistan.

? Av utseendet att döma är en kvalificerad gissning att det handlar om ännu en apotekskista. Men man vet ju aldrig, det kanske rasar ut guldmynt, säger Lars Einarsson, antikvarie och projektledare vid länsmuséet i Kalmar.

Kistan kommer att öppnas i slutet av augusti.

Scheelepriset vartannat år

Läkemedelsvärlden
-
0

? Denna förändring har diskuterats under lång tid. Tanken är bland annat att göra priset större så att det kan få ett bättre internationellt genomslag, säger Björn Lindeke, vd för Apotekarsocieteten.

?Svenska verksamheten riskerar försvinna?

Läkemedelsvärlden
-
0

Den 15 juli offentliggjordes att amerikanska Pfizer lagt ett bud på Pharmacia för 60 miljarder dollar i aktier, som båda företagens styrelser godtagit.
Förutsatt att aktieägare och konkurrensmyndigheter godkänner affären bildas världens största läkemedelsföretag med namnet Pfizer. Samgåendet väntas fullbordas under slutet av 2002.


Fientligt övertagande oroar


Huruvida de omkring 4 000 anställda inom Pharmacias produktionsenheter i Sverige påverkas är ännu ovisst.
? Trenden går internationellt mot allt färre produktionsenheter. En fabrik måste nog bedömas besitta någon speciell kompetens för att motivera sin existens i det framtida företaget, säger Peter Abelin, läkemedelsanalytiker på Robur.
Finns då dessa specialkunskaper i Pharmacias svenska delar?
? Ja, jag tror det. Sverige har traditionellt sett varit duktiga inom farmacevtisk produktion. Men det är svårt att sia om företagets planer, det finns förstås en risk att verksamheten försvinner.
Pfizers fientliga övertagande av Warner-Lambert häromåret ? en jätteaffär som bland annat gav företaget kontroll över storsäljaren Lipitor ? kan enligt Peter Abelin antyda Pharmacias framtida öde.


Måttlig oro


Han tror att fusionen på kort sikt ger de båda företagen en något säkrare tillväxt.
? Men på längre sikt kan storleken snarare bli ett hinder, produktiviteten inom företagens FoU är inte precis lysande idag och jag har svårt att se vad som skulle kunna förbättra produktiviteten i den nya konstellationen, säger Peter Abelin.
Inger Nilsson, laboratoriebiträde och vice ordförande i industrifacket på Pharmacia i Stockholm, har inte märkt någon större oro bland sina kollegor.
? Det kan delvis förklaras av att det varit semestertider, men vi är också ganska luttrade. Jag tycker personligen att det ska bli spännande, jag ser fler möjligheter än hot med denna lösning.

McKinell vid rodret

Nya Pfizer får en årlig FoU-budget på nästan sju miljarder dollar, nästan dubbelt så mycket som dess största rival Glaxosmithkline och en total marknadsandel på omkring elva procent.
Pfizers koncernchef Hank McKinnell blir enligt planerna koncernchef och ordförande i jätteföretaget, medan Fred Hassan axlar rollen som vice ordförande med ansvar för integration och strategi.
Fusionen har ? tillsammans med den globala börsnedgången som gjort uppköpskandidater billigare ? fött spekulationer om ytterligare företagssammanslagningar inom läkemedelsbranschen.
Peter Abelin nämner Novartis och Bristol Myers Squibb samt Aventis och Sanofi Synthelabo som möjliga fusionspartners.
? Men det är förstås rena spekulationer.
Frågan är hur många stora läkemedelsföretag det finns plats för på framtidens globala läkemedelsarena. Tom McKillop, vd för Astrazeneca, svarade nyligen så här på frågan i en intervju med Läkemedelsvärlden.
? Jag tror att vi kommer att få se ett tiotal stora företag, och utöver dessa ett stort antal nischföretag som kan göra mycket bra ifrån sig inom sina respektive områden.

Läkemedelsförsäkringen utreds

Läkemedelsvärlden
-
0

Regeringen beslutade att tillsätta utredningen vid sitt sammanträde den 27 juni.
? Patientskadelagen som bland annat omfattar regler om den allmänna patientförsäkringen infördes för drygt fem år sedan och redan då bestämdes att en översyn var lämplig relativt snart. Sedan dess har synpunkter inkommit från olika håll kring tillämpningen. I mindre omfattning gäller detta även läkemedelsförsäkringen, säger Elin Michelsen, departementssekreterare på Socialdepartementet.
I direktiven anges bland annat att informationen till patienterna om försäkringssystemet är bristfällig.


Brister i kunskap


Man pekar också på brister i kunskapen hos sjukvårdspersonalen när det gäller de båda försäkringarnas existens och uppbyggnad, vilket leder till att patienter kan få felaktig information. Anita Werner ska särskilt belysa detta, liksom försäkringarnas preskriptionstid som av många anses för kort.
Den övergripande uppgiften för utredaren är dock att överväga om det nuvarande försäkringssystemet ger ett tillfredställande skydd för patienter som skadas inom hälso- och sjukvården eller av läkemedel.
Anita Werners utredning ska vara färdig senast den 31 december 2003.

?Vår uppgift blir inte att hålla nere läkemedelskostnaderna?

Läkemedelsvärlden
-
0

Den nya Läkemedelsförmånsnämnden (LMFN), med ansvar för såväl subventionerings- som prisregleringsbeslut för läkemedel, ska starta sin verksamhet den 1 oktober. Myndigheten kommer att flytta in i lokaler på Sundbybergsvägen 1 i södra Solna.
En rad frågor som direkt kommer att påverka nämndens kärnverksamhet befinner sig under statlig utredning och man kan fråga sig om timingen från regering och departement varit den bästa.
? Visst hade det varit en fördel om dessa frågor varit utklarade innan vi börjar, säger Ann-Christin Tauberman, generaldirektör för LMFN.


Räknar med få sätta marginal


En av dessa utredningar genomlyser läkemedelsprissättningens framtida former och genomförs av en grupp inom Regeringskansliet under ledning av departementsrådet Anders Blanck. Gruppens betänkande ska vara klart 30 september ? en dag innan LMFN ska börja arbeta.
? Arbetsgruppen har fått ett ganska öppet mandat och vad man kommer fram till påverkar i högsta grad vårt arbete. Vi kommer att tillämpa samma principer för prissättningen som idag till att börja med, men om arbetsgruppen vill ha stora förändringar jämfört med dagens ordning kan vi tvingas göra en kursomsvängning relativt tidigt, säger Ann-Christin Tauberman.
Statens avtal med Apoteket är som bäst föremål för översyn (se LV 6/02). Tidigare har företagets handelsmarginal beslutats av Riksförsäkringsverket, men frågan var denna uppgift hamnar i framtiden ligger nu obesvarad på ?prisgruppens? bord.
? Vi räknar med att få denna arbetsuppgift, säger Ann-Christin Tauberman.
Utöver detta tillsattes i mars en statlig utredning av medicinsk och ekonomisk uppföljning inom läkemedelsområdet ledd av Leif Ekberg.
Regeringen ska dessutom enligt propositionen initiera en översyn över förbrukningsartiklarnas status inom läkemedelsförmånen, och man har gett Läkemedelsverket i uppdrag att se över läkemedels miljöpåverkan och hur denna kan minimeras. Samtliga dessa utredningar berör i olika grad nämndens verksamhetsområden.


Inte sänka läkemedelsnotan


Den nya lagstiftningen träder i kraft samma dag som nämnden börjar arbeta och nämnden måste kunna vara i stånd att fatta beslut tämligen omgående.
? Så fort ledamöterna är utsedda kommer jag att sammankalla dem till ett internat för samtal om vilka bedömningskriterier som ska tillämpas för subventionering, säger Ann-Christin Tauberman.
Frågan om dessa kriterier tilldrar sig av naturliga skäl stort intresse bland läkemedelssveriges aktörer. I propositionen i våras tecknades huvudlinjerna ? stor vikt ska fästas vid parametrar som kostnadseffektivitet och marginalnytta ? men det åligger LMFN att utarbeta praxis på området.
? Vår uppgift kommer inte att vara att hålla nere läkemedelskostnaderna utan att se till att skattekronorna används så kostnadseffektivt som möjligt, säger Ann-Christin Tauberman.
Vid starten kommer myndigheten att ha ett tjugotal anställda på tjänstemannanivån. Tio av dessa kommer från Riksförsäkringsverkets läkemedelsenhet.
? Dessa farmacevter, ekonomer med flera utgör en gedigen kompetensbas för myndigheten, säger Ann-Christin Tauberman.
I övrigt rekryteras nu för fullt den ?overheadpersonal? som behövs på varje myndighet; ekonomiadministratörer, jurister, informatörer med flera.
Regeringen hade vid denna upplagas pressläggning fortfarande inte utsett nämndens ledamöter. Förutom en ordförande ska fyra av dessa hämtas från landstingen (sannolikt åtminstone delvis läkemedelsexperter från förskrivarledet, exempelvis läkemedelskommittéordföranden), fyra från myndigheter och andra aktörer med kunskap inom läkemedelsområdet samt två lekmän från patient- och pensionärsorganisationer.
Enligt vad Läkemedelsvärlden erfar tillfrågades samtliga tilltänkta ledamöter och ersättare redan innan sommaren, men alla hann inte svara och därför hann regeringen inte heller fatta beslut före semestertiden.

Beslut fattas nu istället tidigast vid regeringssammanträdet den 22 augusti. Anna-Märta Stenberg, sekreterare i organisationskommittén och blivande chefsjurist i nämnden, ger uttryck för en viss frustration över att tillsättningen av ledamöterna dragit ut på tiden.
? Tillsättningen kan tänkas vara problematisk eftersom de ledande läkemedelsexperterna i landet redan är hårt arbetsbelastade.


Två spår för gamla läkemedel


Nämndens digra arbete i form av genomgångar och subventioneringsbedömningar av äldre läkemedel kommer enligt Ann-Christin Tauberman att ta 4-5 år och ske enligt två parallella spår.
? Dels kommer det att ske i samband med nya ansökningar, då man i anslutning till det nya medlet även kan ta upp äldre inom samma terapiområde, och dels kommer det att ske enligt ett löpande schema.
Organisationskommittén överlämnade den 14 juni en rapport till regeringen, som bland annat innehåller förslag till instruktioner om hur nämnden ska arbeta. Innan en slutlig förordning antas ska dock instruktionerna beredas på Socialdepartementet.
I förslaget anges bland annat att nämnden är beslutsför när ordföranden och minst hälften av ledamöterna är närvarande. Generaldirektören ska delta vid nämndens möten men har inte beslutsrätt. Det har inte heller de specialexperter som kan adjungeras till nämnden i vissa ärenden. Brådskande ärenden ska enligt förslaget kunna avgöras genom utväxling av meddelanden mellan ordföranden och minst hälften av ledamöterna, men om detta inte kan tillämpas har ordföranden egen beslutsrätt.

Mer läkemedel mot depression och hjärtsjukdom till de äldsta

Läkemedelsvärlden
-
0

? När det gäller behandling för hjärt-kärlsjukdomar kan vi konstatera att förskrivningen förändrats i positiv riktning. Samtidigt innebär fler läkemedel större risker för biverkningar. "Bättre" läkemedelsanvändning kan innebära att man avstår från vissa läkemedelbehandlingar för personer som är 80 år eller äldre, säger Johan Fastbom, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

De som är 80 år och äldre utgör idag 5 procent av Sveriges befolkning men konsumerar 19 procent av alla läkemedel. Det är de sjukaste äldre ? och därigenom de känsligaste ? som använder mest läkemedel och därför utsätts för en betydande risk för läkemedelsproblem av olika slag.

En jämförelse mellan 1999 och 2001 visar att det för vissa läkemedel skett betydande förändringar i förskrivningen till äldre, som till stor del tyder på en mer ändamålsenlig behandling:

* ACE-hämmare och betablockerare ordineras i allt större utsträckning, vilket tyder på att fler äldre hjärtpatienter får en behandling som följer moderna riktlinjer.

* Ungefär 14 procent av alla äldre idag använder antidepressiva läkemedel jämfört med cirka 1 procent i slutet av 1980-talet, då depression bland äldre var underbehandlat. Under de senaste 10 åren har det således skett en kraftig ökning i förskrivningen, men aktuella uppgifter visar inte i vilken utsträckning "rätt" person får "rätt" behandling.

* Färre som använder lugnande och sömnmedel ordineras långverkande bensodiazepiner, som kan leda till dagtrötthet och öka risken för förvirring och fall.

Förskrivningen av kalciumblockerare ökar. De används vi högt blodtryck och kärlkramp, men utgör inte förstahandsalternativ vid dessa tillstånd. Orsaken till denna utveckling är oklar.

De totala kostnaderna för läkemedel som expedieras mot recept i hela befolkningen uppgick under första halvåret 2002 till 12,1 miljarder kronor. Detta var 7,4 procent (830 miljoner) mer än under första halvåret 2001.

Läkemedel för att behandla förhöjda blodfetter var den grupp vars kostnader ökade kraftigast under första halvåret 2002. Landstingens kostnader för första halvåret 2002 jämfört med första halvåret 2001 var 76 miljoner kronor högre (16 procent). Ökningen ligger huvudsakligen på de så kallade statinerna, till exempel simvastatin (Zocord) och atorvastatin (Lipitor). Statiner är förstahandspreparat för behandling av höga blodfetter hos patienter med förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom.

Allt talar mot långtidsbehandling med östrogen

Birgitta Gerne
-
0

En stor amerikansk studie på långtidsanvändning av östrogen efter klimakteriet har stoppats i förtid efter en analys som visade ökad risk för bröstcancer och hjärtkärlsjukdom jämfört med de kvinnor som fick placebo.

I den så kallade WHI-studien (Womens Health Initiative) ingick 16 608 postmenopausala kvinnor i åldern 50 till 79 år som använde en kombination av östrogen och gulkroppshormon.
Studien startade 1997 och det var meningen att den skulle pågå i åtta och ett halvt år. Utslaget på
10 000 kvinnor per år innebär den ökade risken för bröstcancer att åtta kvinnor drabbas och den ökade risken för stroke respektive blodproppar är också åtta kvinnor. Trots att östrogen samtidigt minskade höftfrakturer och risk för cancer i tjocktarmen anses nackdelarna överväga.
I Sverige går rekommendationerna ut på att hormonersättning bara bör ges under några år till kvinnor som har besvär vid klimakteriet.

Studie ska pröva Viagra vid lungsjukdom

Birgitta Gerne
-
0

Pfizer ska starta en internationell multicenterstudie på effekt och säkerhet av det kärlvidgande medlet sildenafil (Viagra) som behandling för pulmonell hypertoni hos vuxna. Det är ett tillstånd som förekommer vid vissa lungsjukdomar och en del hjärtfel med svaghet i vänster kammare.
Bakgrunden är de rapporterade försök som gjorts på bland annat nyfödda med så kallat blue baby-syndrom som beror på ett medfött hjärtfel som ger bristande syrsättning av blodet.
Behandlingarna har utförts i London och flera andra centra runt om i världen. New Scientist har rapporterat att så små barn som åtta timmar gamla har fått läkemedlet i Boston och Toronto.

Debatt i Indien
Behandlingen har även prövats i Indien där den har gett upphov till en intensiv debatt bland barnläkare. Men de indiska läkarna som prövat Viagra menar att behandlingen gav bättre resultat än den gängse behandlingen med kväveoxid och att de nyfödda barnens tillstånd hade varit livshotande. I Glasgow, Storbritannien, har Viagra prövats på sex vuxna patienter med pulmonell hypertoni.
Resultaten av de olika försöken har varit varierande.
Enligt British Medical Journal (2002;325:238) ska Pfizers studie göras på vuxna patienter med en injicerbar form av Viagra. Möjligheten att göra en studie på barn övervägs också av företaget.

Ny princip för magsårsvaccin

Birgitta Gerne
-
0

Forskare vid universitetet i Umeå har i samarbete med kolleger i Sverige, Estland, Frankrike och USA identifierat ett nytt vidhäftningsprotein som är förutsättningen för att magsårsbakterien ska kunna fästa i magslemhinnan. De har också kun-
nat visa hur Helicobacter pylori utnyttjar den inflammation som den själv orsakar och hur den förändrar sitt sätt att binda till magslemhinnan beroende på immunsystemets olika motreaktioner. Forskarna menar att de nya kunskaperna ökar förutsättningarna för att kunna utveckla ett vaccin mot magsår (Science 2002;297:573-578).
Forskarna ska nu testa att hämma det nya vidhäftningsproteinet SabA (se figur) tillsammans med det tidigare upptäckta BabA i djurmodell.
? I och med att vi nu har två komponenter i en och samma mekanism så räknar vi med att få en bättre effekt, säger Thomas Borén docent vid Institutionen för Odon-
tologi vid Umeå universitet.
? När vi tar bort båda proteinerna så vidhäftar bakterien inte över huvud taget.
Om principen fungerar kan det vara realistiskt att testa på människa om 3 till 4 år, menar han. Det betyder att det dröjer sex till åtta år innan det kan finnas tillgängligt för patienter.

Framgångsrik princip
Många företag har under de senast åren satsat på att ta fram ett magsårsvaccin men inget har hittills gett resultat. Thomas Boréen menar att det som är intressant med vidhäftningsproteiner som vaccinkomponent är att vidhäftningen är så viktig för att bakterien ska kunna hålla sig kvar i en så turbulent miljö som magsäcken. Principen har också visat sig framgångsrik när det gäller till exempel kikhostevaccin och experimentvacciner mot urinvägsinfektioner.
? Som vi ser det måste man komma fram med något som
är ett alternativ till antibio-
tikabehandling, säger Thomas Boréen.
? Beroende på att så otroligt många är Helicobacterinfekterade är antibiotikabehandling inte realistiskt. Det finns också en stark koppling mellan Helicobacterinfektion och magcancer. Den utväg vi tänker oss är i första hand ett terapeutiskt vaccin.

Anpassningsbar bakterie
Den aktuella studien visar också att Helicobacter pylori har stora möjligheter att anpassa sig till sin miljö. Det kan förklara varför en inflammation i magsäcken varierar i omfattning över tid och varför den är så svår att bota.
Forskarna har upptäckt att när Helicobacter pylori infekterar magsäcken så leder det först till en mild inflammation. På denna inflammation svarar cellerna i magsäcken med att producera en sockermolekyl, sLex, i det infekterade området. Normalt är denna sockermolekyl en signal för att locka immunsystemets vita blodkroppar till området och en ökad mängd sockermolekyler är ett tecken på kraftigare inflammation.
Det visar sig att Helicobacter pylori istället utnyttjar inflammationen för att kunna fästa mer intimt till cellytorna via dessa sockermolekyler. På så sätt kan bakterierna bättre tillgodogöra sig näringsämnen från cellerna i magen. Detta förvärrar inflammationen ytterligare och leder till fler sockermolekyler på cellytorna som i sin tur leder till att inflammationsprocesserna aktiveras ytterligare. I magsäckens föränderliga miljö är bakteriens förmåga att binda till magslemhinnan en viktig överlevnadsfunktion.
I de här försöken har man använt ett nyupptäckt adhesionsprotein, SabA, som bara binder när magslemhinnan är inflammerad och det är den vanligtvis av Helicobacter pylori.

? Bakterien har alltså ett vidhäftningsprotein som är specialiserat för att känna igen någonting i magslemhinnan när magen väl är inflammerad. Denna anpassning tycker jag egentligen är det mest intressanta i vårt arbete, säger Thomas Boréen.

Aktiveras igen
När immunsystemet träder in och försöker bekämpa infektionen försvarar Helicobacter pylori sig med att ta ett steg tillbaka och fästa med ett annat vidhäftningsprotein längre ifrån cellytorna och på behörigt avstånd från immunförsvaret. När immunsystemet senare lugnat ner sig och slemhinnan tillfälligt blir bättre avancerar Helicobacter pylori på nytt och binder in tätare igen.
? Detta kan man också se genom att det är väldigt stor skillnad på en akut respektive kronisk infektion, och av Helico-
bacter pylori blir man infekterad i princip för resten av livet, säger Thomas Boréen.
Bakterien har uppenbarligen en förmåga att anpassa sig på ett otroligt effektivt sätt. Beroende på den här förmågan att anpassa sig till inflammationsprocessen är det viktigt att sätta sig in i hur bakterien svarar på förändringar i sin miljö när man försöker ta fram vaccinkomponenter mot Helicobacter pylori och magsårssjukdom

Statinernas effekt på Alzheimers sjukdom bekräftas av nya studier

Birgitta Gerne
-
0

Tre nya studier som presenterades på den stora Alzheimerkongressen i Stockholm i juli bekräftar det samband mellan användning av statiner och minskad risk för Alzheimers sjukdom som tidigare epidemiologiska studier har indikerat. Den nya forskningen ger också vissa förklaringar till varför och hur dessa läkemedel som används för att minska risken för hjärtkärlsjukdom kan påverka cellulära processer som orsakar Alzheimers sjukdom.
En epidemiologisk studie i Boston, USA fann att individer som tog statiner för att sänka kolesterol reducerade risken att utveckla Alzheimers sjukdom med 39 procent. Med 2 378 deltagare var studien den största hittills som undersökt sambandet samt den första studien som inkluderade patienter från Afrika. Forskarna fann dessutom att sänkning av kolesterol på annat sätt än med statiner inte reducerade risken för sjukdomen.
En studie som gjorts i London pekar på biokemiska mekanismer som kan stå för statinernas skyddande effekt. I cellkultur hittade forskarna samband mellan statiner, kolesterolnivåer och produktion av beta-amyloid som aggregerar till de skadliga plack som orsakar Alzheimers sjukdom. Forskarna fann att användning av statiner för att reducera kolesterolnivåer drastiskt sänkte produktion av beta-amyloid. Tidigare har forskargruppen visat att ökat cellulärt kolesterol ökar bildning av beta-amyloid.
Normalt finns en liten mängd beta-amyloid i blodet hos friska personer och det kan snabbt renas från hjärnan. Hos människor med Alzheimers sjukdom produceras abnorma mängder amyloid som lagras in i hjärnan där det byggs upp till amyloidplack.
Även japanska forskare har studerat effekten av statiner på beta-amyloid. De fann att statiner i cellkultur reducerade produktionen av beta-amyloid och att reduktionen var direkt proportionell till statindos.
Ett ökande antal studier som visar att människor med kardiovaskulära riskfaktorer har en ökad risk för Alzheimers sjukdom har gjort att förhållandet mellan kolesterolnivåer och Alzheimers sjukdom fortsätter att vara ett av de mest aktiva områdena av Alzheimerforskning.

Nervceller kan nybildas efter stroke

Birgitta Gerne
-
0

En princip för hjärnans självläkning har kunnat visas av en forskargrupp inom restorativ neurologi vid Lunds universitet under ledning av professor Olle Lindvall.
Fyndet är det första exemplet på att den vuxna hjärnans egna stamceller aktiveras vid skador och bildar nya nervceller som försöker ersätta de celler som dött.
Om man kan kartlägga de mekanismer som styr hjärnans självläkning och stimulera processen så skulle det kunna leda till helt nya principer för behandling av stroke och andra skador i hjärnan. Studien ska publiceras i septembernumret av Nature Medicine.
Under de senaste åren har flera forskargrupper rapporterat om nybildning av nervceller i ett hjärnområde som heter hippocampus och som är viktigt för olika minnesfunktioner. Men forskargruppen i Lund har arbetat med ett område i hjärnan som heter striatum. Vid en stroke skadas ofta det området och den närliggande hjärnbarken. Ingen har tidigare visat nybildning av nervceller i striatum. Studien, som har gjorts på råtta, visar att nya nervceller bildas från stamceller i detta område strax efter en stroke. Att de nya cellerna vandrar till skadeområdet och att en del av dem utmognar till samma typ av nervceller som dog vid skadan tror Olle Lindvall kan förklara den spontana förbättring som inträffar både hos människor och försöksdjur efter en stroke.
Han tror också att detta och andra resultat så småningom kommer att kunna omsättas i nya behandlingsmetoder och att den självläkningsförmåga som man nu har visat på råttor sannolikt är densamma hos människa.

Vaccin mot vattkoppor vid bältros

Birgitta Gerne
-
0

Amerikanska forskare har upptäckt att om man ger en inaktiverad form av vattkoppsvaccin till vuxna så kan det minska risken för bältros, en sjukdom som drabbar äldre och personer med nedsatt immunförsvar. Transplanterade patienter har också hög risk att få bältros.

Forskarna menar att även andra riskgrupper kan ha nytta av inaktiverat vaccin, till exempel att vaccinera före olika transplantationer.
British Medical Journal 2002;325:120

Rekommenderad dos ändras ofta

Esbjörn Börjesson
-
0

De förändrade rekommendationerna kan bland annat bero på brister i kliniska studier, nya resultat efter lansering och ekonomiska hänsyn. Doserna fick ofta sänkas till hälften eller mindre i efterhand. Antibiotika skilde sig från andra grupper av preparat genom att doserna ofta fick höjas efter introduktionen, förmodligen på grund av resistenta bakteriestammar. Allt enligt en holländsk och en amerikansk studie som publiceras i det senaste numret av Pharmacoepidemiology and Drug Safety.

Den holländska studien har sett till Världshälsorganisationens (WHO) rekommendationer för daglig dos, den amerikanska har granskat amerikanska rekommendationer. Den amerikanska studien jämför också läkemedel godkända 1980-1984 med dem godkända 1995-1999. Tvärtemot forskarnas antaganden var ändrade doseringar vanligare för nyare preparat. De kunde dock inte fastställa om det berodde på sämre studier före lanseringen eller på bättre kontroll efteråt.

1...345...7Sida 4 av 7