tvist Både Sanofi Pasteur MSD och Glaxosmithkline kör aggressiv marknadsföring direkt till patienter av sina respektive hpv-vacciner Gardasil och Cervarix. Att det är möjligt, trots att det är ett receptbelagt läkemedel, beror på ett undantag i läkemedelslagen som säger att företag får annonsera direkt till patienter om det handlar om ett vaccin mot infektionssjukdomar.

Men enligt miljöpartisten Thomas Nihlén tillåts marknadsföringen enbart på grund av att Sverige feltolkar den europeiska läkemedelslagen.
– Det är tydligt i förtexterna till lagen att det här undantaget i lagen ska gälla för resevacciner, det är det man har tänkt sig när man skrev in vacciner mot infektionssjukdomar i undantaget. Det är därför ytterst tveksamt att ett vaccin mot livmoderhalscancer ryms inom det här undantaget, säger Thomas Nihlén.

I den europeiska läkemedelslagen finns också kravet att marknadsföring av vaccin till allmänhet först ska godkännas av behörig myndighet, men när Sverige införde lagen tog man bort det kravet eftersom man ansåg att det bröt mot tryckfrihetsförordningen. Även detta anser Thomas Nihlén är felaktigt.

Innan jul skickade han därför in en fråga till Läkemedelsverket där han undrar om myndigheten tänker agera och göra något åt marknadsföringen. I sitt svar skriver Läkemedelsverket att de har tolkat lagen rätt och att de därför inte kan begränsa marknadsföringen. Enligt Läkemedelsverket är hpv-vaccin i grunden ett vaccin mot en infektion, och ryms därför inom undantaget. Att vaccinet sedan också skyddar mot en komplikation av infektionen, det vill säga livmoderhalscancer, är i sig inget unikt för hpv-vaccinerna.
– Ett vaccin mot mässling skyddar ju till exempel också mot den allvarliga komplikationen hjärnhinneinflammation, säger Lennart Forslund, chef för medicinsk information på Läkemedelsverket.

Men det här svaret är inte Thomas Nihlén nöjd med, och tillsammans med EU-parlamentarikern Carl Schlyter skickade han igår in tre frågor om ämnet till EU-kommissionen. Det första kommissionen ska svara på är om de anser att Sverige införlivat läkemedelslagen på rätt sätt. Den andra frågan Thomas Nihlén  och Carls Schlyter vill ha svar på är om kommissionen anser att ett vaccin mot hpv-virus kan betecknas som ett vaccin mot infektionssjukdomar.  Slutligen vill de också höra om kommissionen anser att Sveriges tolkning av lagen är förenlig med gemenskapslagstiftningen, det vill säga att alla europeiska länder ska ha samma lagar.
– Det är många nya vaccin på gång och vi tycker därför att det är viktigt att en gång för alla få den här frågan ordentligt utredd, säger Thomas Nihlén.

Exakt vad resultatet ska bli av den här förfrågan till kommissionen vet inte Thomas Nihlén.
– Men om det visar sig att Sverige inte införlivat lagen på rätt sätt så får vi ju börja arbeta med det. Och när det gäller tolkningen av begreppet infektionssjukdomar så får vi väl hoppas att Läkemedelsverket rättar sig efter EU-kommissionen om det är så att de anser att Läkemedelsverket tolkat begreppen fel.

Lennart Forslund på Läkemedelsverket tycker det är bra att frågan utreds.
– Uppenbarligen kan den här lagen tolkas på olika sätt, och det är väl bra att vi får ett förtydligande så vi vet vad vi ska förhålla oss till i framtiden. Vi har gjort en tolkning av lagen så som den ser ut nu och som vi anser är riktig, och den tolkningen måste vi fortsätta med till dess att någon visar att det är fel. Just nu kan vi inte göra annat än att avvakta, säger han.  

Thomas Nihlén och Carl Schlyter räknar med att få svar på sina frågor inom en månad.