Vilseledande annonser för antidepressiva

En tredjedel av alla annonser för antidepressiva läkemedel innehåller felaktigheter. Det visar forskare som gått igenom reklam i Läkartidningen.

2 maj 2013, klockan 14:19
0

Många annonser innehöll felaktigheter. iStockphoto.

Av de annonser för antidepressiva läkemedel som publicerades i Läkartidningen mellan 1994 och 2003 innehöll 34 procent vilseledande information. Det konstaterar Shai Mulinari, forskare vid Lunds universitet som granskat samtliga 722 annonser som fanns i tidningen under tidsperioden.

Han menar att den egentliga siffran förmodligen är högre eftersom de utgått från de annonser som fällts av IGM eller NBL.
– Det kan ha funnits annonser som aldrig anmäldes. Vi upptäckte också att en hel del vilseledande reklam hade passerat granskningen obemärkt. Till exempel innehöll många annonser överdrivna påståenden om läkemedlets effekt, säger han.

Sveriges system där branschen kontrollerar sig själv med hjälp av Informationsgranskningsmannen, IGM, och Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation, NBL, lyfts ofta fram internationellt som föredömliga system.  Men lundastudien, som publicerats i Plos One, är den första som undersökt hur det ser ut.

Att så stor del som 34 procent av de granskade annonserna fälldes kan ses som ett tecken på att systemet fungerar. Men det kan också ses som att det är ganska tandlöst eftersom konsekvenserna inte blir såsstora, menar Shai Mulinari
– Under den period vi granskat kunde företag som fälldes betala så lite som 10 000 kronor vilket var ungefär en fjärdedel av priset för en enskild annons. Det vi såg var att samma företag upprepade felen om igen, även om de blivit fällda. Nu är avgifterna högre och det är möjligt att det har gett effekt.

Den största delen av anmälningarna initierades av IGM själv. Näst flest anmälningar kom från andra företag, ofta med konkurrende preparat på marknaden. Minst antal kom från Läkemedelsverket och läkare.
– Vi konstaterade till exempel att det fanns en diskussion i Läkartidningen bland allmänläkare om en annons för Effexor. Annonsen ansågs vara vilseledande men ingen anmälde den. I det läget borde läkarna och Läkemedelsverket tagit ett större ansvar. Annars rikserar vi att till exempel läkemedel som saknar konkurrens inte granskas, säger Shai Mulinari.

Ett annat fynd forskarna gjorde var att det tog i snitt 15 veckor mellan det att den felaktiga annonsen publicerades tills det kom en dom. Under den tiden kan företagen fortsätta att publicera samma annons obemärkt.

Shai Mulinari menar inte att det svenska granskningssystemet är dåligt och behöver bytas ut, men att det bör fortsätta att utvärderas.
 

Lägg till ny kommentar

Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se

Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här