”Vi måste hitta effektivare läkemedel”

Varje år insjuknar 15 000 personer i Alzheimers sjukdom. I dag finns inget botande läkemedel, men intensiv forskning pågår för att utveckla ett sådant.

9 februari 2017, klockan 11:17
0

Bengt Winblad.

Bror Jonzon, Läkemedelsverket.

Alzheimers sjukdom är en av vår tids största utmaningar. Många läkemedelsbolag och akademiska forskare arbetar för att utveckla ett effektivt läkemedel som kan angripa själva sjukdomen och inte bara lindra symtomen. Men hur redo är vi för ett sådant?

Mer än hälften av de 25 000 personer som insjuknar i demenssjukdom varje år får diagnosen Alzheimer. Globalt är siffran många gånger högre och enligt Världshälsoorganisationen, WHO, lever mer än 46 miljoner människor med demens. År 2050 beräknas siffran ha ökat till mer än 130 miljoner människor.

De alzheimerläkemedel som finns i dag påverkar acetylkolin- och glutamatsystemen i hjärnan och har en lindrande effekt på symtomen, men påverkar inte sjukdomsförloppet i sig.

– För att nå dit måste vi gå in på underliggande mekanismer och förstå sjukdomen i grunden, säger Bengt Winblad, professor i geriatrik vid Karolinska institutet och alzheimerforskare.

Och det pågår forskning för att ta fram nya, så kallade sjukdomsmodifierande läkemedel. Flera utgörs av antikroppar som på ett eller annat sätt har siktet inställt på att minska de amyloida placken, det vill säga plack av proteinet beta-amyloid, som ansamlas i hjärnan vid Alzheimers sjukdom.

I höstas meddelade dock läkemedelsbolaget Eli Lilly negativa resultat från en stor fas III-studie med antikroppen solanezumab, som inte visade sig ha någon effekt på den kognitiva förmågan i patienter med mild alzheimer.

Eli Lilly är inte de första att misslyckas inom alzheimerområdet, men Bengt Winblad menar att vi trots det kommer allt närmare ett bättre läkemedel. Många bolag, däribland Eli Lilly, har olika läkemedelskandidater i utveckling, men för att lyckas är det dock många faktorer som ska stämma.

– Vi måste hitta rätt molekyl som angriper rätt mål, men också rätt patienter att behandla. Sjukdomen startar långt innan de första symtomen och det är viktigt att identifiera patienterna så tidigt som möjligt.

En annan svårighet med just antikroppar är att få dem över blod hjärn-barriären och till hjärnan, där de gör nytta.

– Det är inte så lätt att få in antikroppar i hjärnan eller i nervceller. Ett sätt är att utveckla molekyler som kan bära dem över blod hjärn-barriären, säger Bengt Winblad.

En annan strategi är att ge sig på processen som föregår plackbildningen. Eftersom peptiden beta-amyloid uppstår efter att ha kluvits från det större proteinet APP är ett mål för läkemedelsutvecklarna själva enzymet som klyver peptiden. Enzymet heter Bace och läkemedelskandidaterna kallas Bace-hämmare.

Till skillnad från antikropparna, som injiceras, är Bace-hämmarna småmolekyler och tas oralt. Storleken på molekylen kan ha betydelse för hur effektivt läkemedlet är när det gäller att påverka sjukdomsförloppet, menar Bengt Winblad.

– Personligen tror jag mest på Bace-hämning. Jag tror att det är svårt att få in tillräcklig koncentration av antikroppar i hjärnan.

Ett nytt läkemedel som kan påverka själva sjukdomsförloppet i Alzheimer skulle innebära en milstolpe. Bror Jonzon, ämnesområdesansvarig inom farmakoterapi på Läkemedelsverket, kallar det ett paradigmskifte, och menar att när ett sådant läkemedel kommer behöver många problem vara lösta för att det ska få så bra effekt som möjligt.

– Alzheimers sjukdom är en av de största utmaningarna vi har och att introducera ett nytt sjukdomsmodifierande läkemedel ställer stora krav på olika delar i samhället. Men om vi börjar i god tid hinner vi fortfarande förbereda oss, säger Bror Jonzon.

Bland utmaningarna nämner han bland annat att patienterna måste identifieras tidigt, helst innan de har några märkbara symtom. Vem som ska göra det, när och hur är i dagsläget oklart, men något man måste titta närmare på, poängterar Bror Jonzon.

Han påpekar också svårigheten att bedöma långsiktig behandlingseffekt och att de kliniska prövningarna måste kompletteras med uppföljning och registerstudier av god kvalitet.

– Frågan är om de register som finns är tillräckligt bra med till exempel relevanta kontrollgrupper, eller om registren behöver kompletteras. Dessutom behöver vi mer kunskap om det normala åldrandet, säger Bror Jonzon.

Även om de nya alzheimerläkemedlen fortfarande är under utveckling tror både Bror Jonzon och Bengt Winblad att ett sådant kan finnas på marknaden om tio år. Och att det är nödvändigt.

– Det blir allt fler dementa i samhället och vi måste hitta läkemedel som är mer effektiva än de vi har i dag. Det hjälper inte med bara prevention i form av diet och motion utan här måste det till nya läkemedel, säger Bengt Winblad.

Den 15 mars arrangerar Läkemedelsvärlden.se mötet Jakten på en bot mot Alzheimer. Under dagen ges exempel på den senaste forskningen inom läkemedelsutveckling och diagnostik. Mötet tar också upp samhällets beredskap för ett eventuellt nytt läkemedel och hur vi kan förbereda oss så väl som möjligt. Mer information om mötet och om hur du anmäler dig hittar du här.

Dagens alzheimerläkemedel

I dag finns fyra läkemedel som används för att behandla symtomen på Alzheimer. Tre av dem, rivastigmin, donepezil, galantamin, är acetylkolinestrashämmare och används vid mild till måttlig sjukdom. Acetylkolin är ett signalämne i hjärnan och i takt med att nervcellerna som använder acetylkolin förtvinar vid alzheimers sjukdom blir det brist på signalämnet. Läkemedlen hämmar nedbrytningen av acetylkolin så att mer av signalämnet kan tas upp av mottagande nervcell. Läkemedlen som påverkar acetylkolin kallas med ett gemensamt namn kolinestrashämmare.

Läkemedlet memantin används senare i sjukdomsförloppet och vid måttlig till svår demens och minskar nivåerna av signalämnet glutamat som är skadligt för nervcellerna. Kallas för NMDA-hämmare.

Källa: Alzheimer Sverige, Alzheimerfonden

Dela
Föregående artikelHur kan det vara så svårt?
Nästa artikelStor studie avbryts

Lägg till ny kommentar

Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se

Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här