Högintensiv träning bra vid kemoterapi

Bröstcancerpatienter som följde ett högintensivt träningsprogram under cellgiftsbehandlingen behöll eller förbättrade sin muskelfunktion.

18 maj 2018, klockan 06:00
0

Cytostatika är ofta en viktig del av behandlingen vid bröstcancer. En av behandlingens baksidor är att cytostatika kan försämra muskelfunktionen genom sin verkan på muskelcellerna. Dessutom kan sjukdomen och behandlingen leda till minskad fysisk aktivitet, vilket också har en negativ effekt på musklerna.

I det stora svenska forskningsprojektet Opti Train pågår utvärdering av hälsoeffekterna av professionellt ledda träningsprogram för bröstcancerpatienter under behandling med cytostatika. Projektet är ett samarbete mellan Karolinska institutet, KI, och Karolinska universitetssjukhuset.

Bröstcancerpatienterna i projektet randomiserades till en av tre grupper. Kontrollgruppen fick standardråd om träning av sin onkolog. En annan grupp deltog under den 16 veckor långa cytostatikabehandlingen i ett träningsprogram som kombinerade högintensiv intervallträning på exempelvis träningscykel och/eller löpband med styrketräning. En tredje grupp fick ett träningsprogram som innehöll måttligt ansträngande konditionsträning och den högintensiva intervallträningen.

Sammanlagt har 240 kvinnor deltagit i Opti Train. Muskelbiopsier från 23 av dessa kvinnor analyserades i en nyligen publicerad studie där KI samarbetade med Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, i Stockholm. Forskarna mätte markörer för muskelfunktion och metabolism i musklerna. Studien har publicerats i tidskriften FASEB Journal.

Analysen av muskelvävnad visade att båda typerna av träningsprogram till skillnad från standardråden skyddade musklernas funktion under cytostatikabehandlingen.

Hos de kvinnor som enbart fick onkologens motionsråd försämrades muskelmetabolismen och muskelfibrerna minskade i storlek under cytostatikabehandlingen.

Muskelproverna från de tränande kvinnorna visade däremot på bibehållen eller förbättrad metabolism. Även muskelfibrernas storlek bibehölls eller ökade. Sammantaget tyder detta på bibehållen eller förbättrad muskelfunktion hos dem som deltog i träningsprogrammen.

– Det är viktigt att införa erbjudande om strukturerad, övervakad fysisk träning för patienter som får en bröstcancerdiagnos. Detta för att så tidigt som möjligt motverka skadliga effekter av cellgifter på muskelfunktionen och förbättra livskvaliteten, säger Daniele Cardinale, GIH, doktorand och en av studiens författare.

Den som inte är van att träna, kan kanske vara tveksam att börja med det i samband en cancerbehandling. Att anpassa träningen och ge motivation och stöd var därför viktiga delar av arbetssättet inom Opti Train.

– Det är få bröstcancerpatienter som inte kan träna under en cellgiftsbehandling, säger en annan av den aktuella studiens författare, Sara Mijwel, doktorand vid KI. Många som var med i träningsstudien hade aldrig tränat tidigare och tränar nu regelbundet, så om man lyckas motivera patienterna finns inte många hinder för att träna under behandlingen.

Forskarna har inte undersökt om träningen har någon betydelse för sjukdomsutvecklingen. Däremot visar andra studier inom Opti Train-projektet på positiva hälsoeffekter av träningsprogrammen som gör att kvinnorna mår bättre under behandlingen. En studie som tidigare i år publicerades i tidskriften Breast Cancer Research and Treatment visar bland annat att de tränande kvinnorna blev starkare och mindre smärtkänsliga.