Hälften av alla som drabbas av en TIA-attack förstår inte vad som hände. Att symtomen är övergående gör att många väntar med att söka hjälp. TIA är en liten propp som orsakar en tillfällig och övergående syrebrist i hjärnan och enligt Socialstyrelsen ska akut utredning och behandling av misstänkt TIA alltid göras vid en strokeenhet på sjukhus.
– Flera studier har visat att cirka tio procent av de som har fått en TIA drabbas av stroke inom två dagar. Det är en mycket större risk än man tidigare trott, säger professor Bo Norrving i Lund som ingått i arbetsgruppen för Socialstyrelsens nya riktlinjer och som är ordförande för Världsstroke-organisationen.
Han menar att det är dags för strokevården att leva upp till det som hjärtinfarktvården åstadkom för många år sedan. Där kan patienter med TIA jämföras med dem med instabil kärlkramp som man alltid lägger in på intensivvårdsavdelningar och övervakar för deras risk att drabbas av akut hjärtinfarkt.
– Tiden är avgörande och det finns studier som visar att snabbt påbörjad behandling innebär starkt minskad risk för stroke, poängterar han.
Bland annat analyserade brittiska forskare tidsfaktorns betydelse vid omhändertagandet av 1247 patienter som drabbats av en TIA i en studie som publicerades förra året. Den visade att efter sex timmar ökade risken för en ny stroke med 1,2 procent, efter 12 timmar ökade risken med ytterligare en procent och vid 24 timmar var den fem procent. I en stor metaanalys från 2009 kombinerade forskare resultaten från 18 studier på sammanlagt 10 126 patienter. Sammantaget var risken för stroke efter en TIA i de ingående studierna 5,2 procent efter 7 dagar, vilket innebär att en på 20 patienter med TIA kommer att drabbas av stroke inom en vecka. Enligt forskarna var risken för stroke mindre i de studier där patienterna hade fått hjälp på speciella strokeenheter.
Här i Sverige har omhändertagandet av patienter med TIA kunnat variera beroende på var man bor, men skillnaderna är på väg att utjämnas, menar Bo Norrving.
– Från och med nästa år kommer vi att ha ett speciellt avsnitt i kvalitetsregistret Riks-Stroke där vi ska registrera patienter med TIA. Då kan vi följa upp vården på ett bättre sätt.
Under senare år verkar det som om att det har skett en ökning av antalet TIA-attacker, men Bo Norrving menar att det också kan bero på att fler personer med TIA-attacker söker vård idag.
– Vi har också insett att det är betydligt vanligare med kliniskt tysta blodproppar i hjärnan än de proppar som ger symtom. En del av de som haft tysta blodproppar får sedan en större stroke, men det behöver inte vara så. Mellan 10 och 20 procent av den äldre befolkningen har haft en liten blodproppsskada som visar sig med känslig undersökning, säger han.
Även om en obemärkt propp förefaller ha gått spårlöst förbi kan den ge vissa bestående men. En amerikansk studie undersökte personer med så kallad tyst stroke som visats genom röntgen och där hade en del av dem lägre värden vid tester av mental och fysisk funktion.
När det gäller förekomsten av stroke är det väl belagt att det har ökat sedan slutet av 1980-talet samt att det drabbar allt yngre personer. Störst är ökningen bland kvinnor, 33 procent på drygt tio år, medan motsvarande siffra för männen är 18 procent i åldersgruppen 30 till 65 år.
Även om yngre personer generellt får lindrigare stroke än äldre kan de bli mer drabbade på sikt, de har ofta svårt att komma tillbaka till arbete och klara av olika aktiviteter i det dagliga livet.
Rehabiliteringen efter en stroke är idag anpassad till äldre patienter och främst inriktad på att återställa kroppsliga funktioner.
– Det ställs idag höga krav på att vi ska kunna hålla många bollar i luften, både på arbetet och på fritiden, säger Jenny Röding vid Umeå universitet.
Hennes avhandling visar att den självskattade fysiska och kognitiva förmågan försämrades väsentligt mer hos kvinnor än hos män. Generellt blev patienterna fort trötta och hade sämre förmåga att röra sig i miljöer där det finns mycket människor.
Vid en uppföljande intervju på 46 yngre personer med mild stroke uppgav flertalet att de inte arbetade lika snabbt och många hade koncentrationssvårigheter. Hon tycker att det finns mycket som kan förbättras i rehabiliteringen av yngre patienter.
– Det kan vara viktigt att få med familjerna i rehabiliteringen för att få en ökad förståelse för patientens nedsatta förmåga. Även om skadan i hjärnan inte syns så påverkar den människan i stor utsträckning, förklarar hon.
I de nya riktlinjerna lyfter Socialstyrelsen också fram sambandet mellan livsstilsfaktorer och stroke. Ny forskning har visat att risken för stroke grundläggs i redan i barndomen, bland annat en amerikansk studie där man undersökt personer som bor i det så kallade »stroke-bältet« i södra USA. Den publicerades i Neurology den första december förra året och visar att de som bor i södern har större risk att dö av stroke även om de flyttar därifrån jämfört med personer som föds i andra delar av landet.
– Studien kan inte peka ut en enskild riskfaktor, men i likhet med annan forskning visar den på betydelsen av levnadsvanor och socioekonomiska förhållanden som grundläggs redan i barndomen, säger Maria Glymour vid Harvard School of Public Health i Boston som lett studien, i ett uttalande.
Enligt den världsomspännande World Stroke Organization fördubblas risken för stroke om man röker eller om man har högt blodtryck jämfört med normalt tryck. Men den största enskilda riskfaktorn är förmaksflimmer som kan öka risken med upp till fem gånger. Regelbunden fysisk aktivitet är däremot ett effektivt sätt att minska risken. Ny forskning har till och med visat att de som motionerar regelbundet får lindrigare stroke och återhämtar sig snabbare än personer som rört sig mindre.
– Ändring av livsstilsfaktorer är också det som främst kan förbättras när det gäller behandling av stroke, menar Bo Norrving. Det handlar om att äta hälsosamt och motionera. Och att sluta röka är lika viktigt som läkemedelsbehandlingen och det bör man trycka mycket mer på.
När det gäller läkemedel framhåller han vikten av att sätta in trombocythämmare tidigt och där är förstahandspreparaten idag ASA plus dipyramidol.
– I nuläget finns ingen ny trombocythämmare i sikte som studerats för stroke än, säger han.
