Magnus Thyberg från Stockholms läns landsting berättar om nya grepp i arbetet mot antibiotikaresistens vid ett möte arrangerat av Läkemedelsvärlden.se och Apotekarsocieteten. Modererade gjorde Ingrid Helander, chefredaktör för Läkemedelsvärlden.se. Medverkade gjorde även Karin Carlin från Folkhälsomyndigheten och Karin Meyer, vd för Apotekarsocieteten.

Stort engagemang på möte om antibiotikaresistens

Både skräddarsydda budskap och breda utbildnings-
insatser behövs i arbetet mot antibiotikaresistens.

7 maj 2018, klockan 15:19
0

Läkemedelsvärldens och Apotekarsocietetens möte om antibiotikaresistens, i dag måndag, lockade en både stor och engagerad publik. Mötets ämne berör alla och engagerar många som arbetar med läkemedel.

Hur ska vi få ut budskapen om mer evidensbaserad antibiotikaanvändning på ett sätt som gör skillnad? Det räcker inte att alla vet att det är viktigt att bara använda antibiotika när det behövs och gör nytta – vi måste också förändra beteenden.

– Vi i Läkemedelssverige har ett ansvar att öka kunskapen om vad som är god antibiotikaanvändning, så att vi kan minska antibiotikaanvändningen utan att försämra folkhälsan, sade Apotekarsocietetens vd Karin Meyer, som inledde mötet.

Behovet av att ”växla upp” i kampen mot antibiotikaresistens var ett återkommande tema. I en internationell jämförelse var Sverige tidigt ute och det breda, långsiktiga arbetet har bidragit till att antibiotikaförskrivningen i vårt land minskar.

– Men minskningen går inte tillräckligt snabbt. Om vi inte ökar takten kommer vi inte att nå våra nationella mål. Därför behöver vi tänka nytt, konstaterade Magnus Thyberg, avdelningschef inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholms läns landsting.

Magnus Thyberg berättade om ett projekt där Stockholms läns landsting nu vill pröva ett nytt grepp i kunskapsspridningen. Idén är, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, att komplettera den breda informationen till allmänheten med mer skräddarsydda budskap till olika grupper. Förebilden är hämtad från kommersiell marknadsföring. Idéarbete och andra förberedelser pågår och Magnus Thyberg räknar med projektstart i höst.

– Vår hypotes är att olika grupper av människor har olika drivkrafter, upplevda behov och barriärer som påverkar inställningen till antibiotika och beteendet. Om vi förstår mer om olika gruppers syn på antibiotika kan vi hitta delar av kommunikationen som kan skräddarsys, sade Magnus Thyberg.

Ett liknande arbetssätt hade Folkhälsomyndigheten när myndigheten nyligen tog fram ett material om hälsa och antibiotika riktat till nyanlända, berättade Karin Carlin, utredare vid Folkhälsomyndigheten. En undersökning med hjälp av fokusgrupper gav nödvändig förståelse så att materialet kunde anpassas till olika gruppers kunskap och erfarenheter.

– Det finns ingen ”quick fix” i kampen mot antibiotikaresistens, sade Karin Carlin. Vi måste bedriva ett långsiktigt arbete för att skapa ett hållbart förhållningssätt till antibiotika.

I sitt arbete för att skapa ett sådant förhållningssätt samarbetar Folkhälsomyndigheten med Jordbruksverket, som är den andra huvudansvariga myndigheten. Sammanlagt deltar 25 myndigheter och organisationer i kunskapsspridningen, där webbplatsen www.skyddaantibiotikan.se , en Facebookgrupp och ett Twitterkonto är viktiga verktyg. För närvarande pågår också diskussioner med Skolverket om hur antibiotikaresistens ska kunna få en tydligare plats i skolans undervisning på olika nivåer.

Karin Carlin framhöll att många olika samhällsaktörer måste engageras och är glad över det stora intresset för dessa frågor hos många som arbetar med läkemedel.

– Vi vill få ut kunskap om hur vi kan skydda antibiotikans kraft genom vårt beteende i vardagen, om hur allt hänger ihop. Då måste vi vara många aktörer på många olika arenor. Apoteken och apotekspersonal har en jätteviktig roll som kan utvecklas ännu mer, sade Karin Carlin.