Skev fördelning av forskningsmedel

Manliga forskare inom cancerområdet får både större andel av tillgängliga forskningsmedel och större anslag än sina kvinnliga kollegor, visar en studie i BMJ.

14 maj 2018, klockan 23:30
0

Det är välkänt att andelen kvinnor inom akademin minskar ju högre upp i den akademiska hierarkin man kommer. Tidigare forskning inom EU visar till exempel att på doktorsexamen-nivå är andelen kvinnor 46 procent, men att siffran därefter sjunker. Av de som fortsätter att göra forskarkarriär är andelen kvinnor 33 procent medan endast 22 procent av forskarna på professorsnivå utgörs av kvinnor.

I en ny studie publicerad i BMJ har forskare vid Harvard, University of Oxford och Imperial Collage i London undersökt fördelningen av forskningsanslag inom cancerområdet i Storbritannien mellan åren 2000 och 2013.

Forskarna analyserade data från flera publika källor liksom från privata forskningsfinansiärer och konstaterar att en övervägande andel av forskningsmedlen inom cancerområdet gick till män.

Totalt handlade det om 2,3 miljarder brittiska pund, motsvarande cirka 2 686 miljarder kronor, från bland annat Europakommissionen, forskningsstiftelsen Wellcome Trust och brittiska hälsoministeriet.

Resultaten visar att 69 procent av anslagen, till ett värde av totalt 1,8 miljarder pund, gick till manliga huvudsökanden jämfört med 31 procent till kvinnliga. I reda pengar innebar det att 78 procent av de medel som delades ut gick till manliga huvudsökanden medan kvinnorna fick 22 procent av kakan, motsvarande 0,5 miljarder pund.

Anslagen till manliga huvudsökanden var i genomsnitt 1,3 gånger större än till kvinnliga, och skillnaderna bestod oberoende av forskningssajt, vilken typ av cancerforskningen handlade om, nivå på forskningen eller finansiär.

Vad gäller olika cancerområden fann forskarna en statistiskt säkerställd skillnad för tre. Manliga forskare fick i median 2,9 gånger mer än kvinnliga inom livmoderhalscancer, medan kvinnor fick i median 2,4 respektive 2,0 mer finansiering än män inom levercancer respektive mesoteliom.

Inom olika cancergrupper var könsskillnaderna störst för könsrelaterade cancertyper. Inom prostatacancer fick manliga forskare totalt 13,8 gånger och i median 2,0 mer av investeringarna än kvinnliga forskare. Inom livmoderhalscancer fick männen totalt 9,9 gånger och i median 2,9 gånger mer än sina kvinnliga kollegor.

Forskarna har tidigare gjort en liknande analys av forskningsfinansiering men för infektionssjukdomar. Även där kom man fram till att det var en skev fördelning av forskningsanslagen till männens fördel.

I diskussionsdelen av sin artikel skriver forskarna att obalansen mellan kvinnor och män på olika positioner i forskarvärlden inte kan förklara hela skillnaden i fördelning av forskningsmedel eftersom skillnaderna är tydliga i samtliga forskningsstadier.

Författarna skriver också att deras studie är av beskrivande karaktär och att de observerade skillnaderna sannolikt beror på många faktorer. Vidare skriver de att de utifrån resultaten inte kan säga något om underliggande mekanismer.

– Icke desto mindre visar denna studie substantiella könsskillnader i investeringar i cancerforskning. Vi uppmanar starkt politiska beslutsfattare, finansiärer och det akademiska och vetenskapliga samfundet att undersöka de faktorer som leder till våra observerade skillnader och försöka se till att kvinnor på lämpligt sätt stöds i den vetenskapliga strävan, säger forskarna i ett uttalande i samband med publicering av studien.