Demonstration på Copley Square. Fotograf: Dag Kättström.

Stor oro för forskningens framtid i USA

Vetenskapskonferensen i Boston genomsyrades av en oro för vetenskapens framtid under president Donald Trump.

23 februari 2017, klockan 10:18
0

John Holdren, president Obamas senior advisor och tidigare chef för Departementet för vetenskap och teknologi i Vita Huset.

Rush Holt, vd AAAS och tidigare kongressledamot.

Andrew Rosenberg, chef för Centrum för vetenskap och demokrati på Union of Concerned Scientists.

– Jag är orolig för de amerikanska medborgarnas hälsa och säkerhet.

Den som säger det är John Holdren, Barack Obamas senior advisor i vetenskapsfrågor under Obamas tid som president, och tidigare chef för Vita husets departement för vetenskap och teknologi. På vetenskapskonferensen AAAS tredje dag sitter han i en panel i en sent insatt programpunkt.

Sessionen har rubriken ”Att försvara vetenskapen och den vetenskapliga integriteten i Trumps tid” och har fyllt konferenssalen till bristningsgränsen.

President Donald Trump har talat om att dra ner på budgeten för ”regulatory science”, det vill säga det vetenskapliga arbete som bedrivs för att underlag och beslut i Vita huset ska baseras på fakta och vetenskap.

– Det gör mig orolig, säger John Holdren. Om budgeten minskas för den verksamheten, blir det till nackdel för hälsan och säkerheten hos den amerikanska befolkningen.

Presidenten har också uttryckt en önskan om att lätta på regelverk, inklusive de som rör den amerikanska läkemedelsmyndighetens, FDA:s, arbete.

– Att dra ner på regelverken som rör effekt och säkerhet kring läkemedel är en mycket dålig idé, säger John Holdren.

Ännu har ingen vetenskaplig rådgivare utsetts av Trumpadministrationen. Inget har över huvud taget sagts från Trumps stab om vetenskapens betydelse eller plats i politiken. Rush Holt, vd för AAAS och tidigare politiker i representanthuset i kongressen, tolkar tystnaden som olycksbådande.

– Oron som forskare och vetenskapsmän känner just nu är något helt annorlunda jämfört med andra presidentskiften, säger han. Att en representant för regeringen använder en term som ”alternativa fakta” utan att skämmas, som om det vore ett helt accepterat koncept, har gjort många människor väldigt oroliga, både inom vetenskapen och utanför.

Men vetenskapens degradering och tendensen att vetenskapligt baserade fakta börjar ses som likvärdiga med enskilda åsikter, är en trend som funnits före Donald Trump, menar Rush Holt, och nämner Brexit som ännu en händelse som visar på åsikters och känslors företräde framför fakta i samhällsdebatten.

Andrew Rosenberg från organisationen Union of Concerned Scientists, som anordnat paneldebatten om hotet mot vetenskapen, skickar en hälsning till svenska forskare:

– Sluta inte samarbeta med oss. Vi behöver ert stöd. Vi kan inte ge efter för de här isolationistiska påtryckningarna. Om våra utländska kollegor skulle sluta samarbeta med oss för att det inte går att bedriva effektiv forskning här, så skulle det göra allt mycket värre.

Trodde du någonsin att du skulle be forskare från andra länder att inte sluta samarbeta med USA?
– Jag trodde inte att jag skulle behöva det. Men olyckligtvis är det den politiska situationen vi är i, säger Andrew Rosenberg.

Men oron för vetenskapens ställning och förutsättningarna för forskningen, har också lett till mobilisering. Att ”låta fakta tala för sig själva” och stanna kvar i laboratoriet, är inte längre något alternativ, det säger flera talare under konferensen. Bland andra Naomi Oreskes, historieprofessor vid Harvard och författare till boken Merchants of Doubt, som handlar om hur ett fåtal personer lyckats kasta tvivel över vetenskapligt bevisade fakta kring tobakens hälsofaror och klimatförändringar.

– Forskare måste bli bättre på att förmedla till allmänheten vad de gör och varför, delta i samhällsdebatten och hjälpa folk att förstå betydelsen av vetenskap i deras dagliga liv, säger hon, och får medhåll från en rad andra.

Temat går som en röd tråd genom vetenskapskonferensens fem dagar. Forskningens osäkra framtid, föraktet för evidens och ett vetenskapligt förhållningssätt nämns i seminarierum och utanför.

Och kampviljan finns. Under konferensens näst sista dag anordnas en demonstration. Skyltar med texter som ”Make America smart again” och ”vaxxed” (vaccinerad) nerstucken i barnvagnen, fyller torget Copley Square i centrala Boston. En större internationell uppslutning väntas den 22 april, då ”March for science” anordnas internationellt.

Rush Holt säger att det engagemang han nu ser bland forskare, är något han inte sett under sina femtio år i yrket.

– Tidigare har folk tagit ställning i sakfrågor, som till exempel i kärnkraftsfrågan. Aldrig har jag sett forskare ställa sig upp på det här viset för vetenskapen i sig.

På hans eget kavajslag sitter en stor brosch där det står ”Ask for evidence!”.

Lägg till ny kommentar

Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se

Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här