Att ge kortison till gravida kvinnor som ska föda för tidigt är en metod med decennier på nacken. Kortisonet får barnets lungor att mogna snabbare, och med metoden har man sett att fler barn överlever en för tidig förlossning. Även risken för svåra komplikationer efter förlossningen, som till exempel andningsproblem eller hjärnblödning, minskar. Rekommendationerna säger att gravida som riskerar att föda före vecka 34 ska ges kortison.
Tidigare har man trott att effekten av kortisonbehandlingen nås omkring ett till två dygn efter administrering. Vid akuta fall, då förlossning beräknas ske inom några få timmar, har man därför inte trott att kortisonet hinner få någon effekt.
Men en stor observationsstudie gjord bland annat vid Karolinska Institutet visar nu att effekten av kortison kommer snabbare än vad man tidigare trott. Kortison givet sex till tolv timmar före förlossningen innebar en minskad dödlighet hos barnen med 51 procent. När kortisonet getts bara tre timmar före förlossning sågs ändå en minskning i dödlighet med 26 procent.
– Jag blev överraskad att se att effekten tycks komma så fort, säger studiens försteförfattare Mikael Norman, professor vid Karolinska Institutet.
Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften JAMA Pediatrics. Den ingår i forskningsprojektet EPICE (Effective perinatal intensive care in Europe), och hade som syfte att undersöka sambanden mellan administrering av kortison till mammor inför en förlossning, och överlevnaden hos de för tidigt födda barnen. Även sambanden med svåra komplikationer hos barnen studerades.
Den studerade kohorten bestod av 4 594 barn. Den genomsnittliga graviditetstiden vid förlossning var 28,5 veckor. Den genomsnittliga födelsevikten hos barnen var 1213 gram.
Resultatet visade att dödligheten hos de barn vars mammor inte fått någon kortisonbehandling var 20,6 procent. Det var 15 procent av mammorna som inte fick kortison. Behandling med kortison innebar en direkt nedgång i dödlighet. Barnen vars mammor fick kortison tolv timmar före förlossning hade samma överlevnad som barnen vars mammor fått kortison 18 till 48 timmar före förlossning. En platånivå nåddes vid en femtioprocentig minskning, då kortisonbehandlingen hade getts 18 till 36 timmar före barnets födelse. Liknande resultat sågs när det gällde de flesta svåra komplikationer hos barnen.
– Det här är första studien som kunnat göras med den här höga tidsupplösningen, säger Mikael Norman. Vi har kunnat studera hur risken för död och svår sjuklighet hos barnen förändras timme för timme när det gäller tiden från att mamman har fått kortison till barnets födelse.
En annan styrka med studien, menar Mikael Norman, är bredden av observationer. Mammor och barn i elva länder och på flera olika typer av sjukhus har observerats.
– Det gör studiens resultat generaliserbart, säger Mikael Norman. Vi har studerat för tidiga födslar i många olika situationer.
Resultatet stöds dessutom av nya data från djurexperiment, berättar han. I djurstudier i USA har man också nyligen sett att kortisonet haft effekt på bara ett fåtal timmar.
Kan den här nya kunskapen få omedelbar klinisk betydelse?
– Studien har ju inte högsta graden av evidens eftersom det är en observationsstudie, säger Mikael Norman. Men det är den bästa tillgängliga kunskap vi nu har. De nuvarande rekommendationerna baseras också på observationsdata.
De exakta storlekarna på effekterna kommer kanske att behöva justeras, tror Mikael Norman. Men att kortisonet har en snabbare effekt än vad man tidigare trott, och att tidig behandling kan minska både dödlighet och svåra komplikationer, borde det inte råda någon tvekan om.
– Så den kliniska betydelsen får väl diskuteras, säger han. Jag tror att det här kommer att påverka praxis och kliniskt tänkande, att man känner till att kortisonet har snabbare effekt.
Studien finansierades av EU:s sjunde ramprogram, French Institute of Public Health Research, Polish Ministry of Science and Higher Education, Stockholms läns landsting, Karolinska Institutet och Karolinska universitetssjukhuset, med flera.
