Remissvaren på Edhag-utredningen: Positiva tongångar från läkarhåll ? industrin skeptisk

Läkemedelsvärldens kartläggning av remissvaren på Olof Edhags läkemedelsutredning (se även sidan 7) visar att förslagen om expeditionsavgifter och en läkemedelsförmånsnämnd tas emot positivt av en övervägande del av de tunga aktörerna. Läkarorganisationerna och Apoteket välkomnar de flesta av förslagen, medan Läkemedelsindustriföreningen och Riksförsäkringsverket är mycket skeptiska.

22 aug 2002, kl 17:18
0

Landstingsförbundet och de flesta landsting uttrycker samstämmigt en mycket positiv inställning till förslaget om en läkemedelsförmånsnämnd. Läkemedelsverket och SBU är också positiva, men är oense om hur nämnden bör sammansättas.
Prissättningen bortglömd
SBU anser att den politiska representationen är viktig och förordar en blandad kommitté med politiker och experter, medan Läkemedelsverket anser att nämnden bör ?domineras av medicinsk och farmakoekonomisk expertis?.
I SBU:s yttrande behandlas nästan uteslutande frågan om en ny läkemedelsförmånsnämnd och man betonar vikten av villkorade beslut och omprövningsmöjligheter. Stiftelsen NEPI är också positivt inställd till en nämnd, men understryker att det nuvarande prissättningssystemet för läkemedel också borde vara moget för revision. Socialstyrelsen anser att den nya myndigheten även bör få ta över denna uppgift.


?Sexualitet blir klassfråga?
Mest negativa till nämnden är patient-
och pensionärsföreningarna, läkemedelsindustrin samt Riksförsäkringsverket. Den sistnämnda myndigheten, som idag företräder staten vid prisförhandling av nya läkemedel, är tämligen ensam om att framhålla att det i ?dagens system finns mekanismer som tillhandahåller samhället möjligheter att göra subventionsbedömningar av nya läkemedel?. RFV anser även att en läkemedelsförmånsnämnd, om den blir verklighet, bör förläggas i anslutning till just RFV snarare än Läkemedelsverket. Här får man medhåll från Läkemedelsindustriföreningen, LIF, som kraftfullt tar avstånd från tankarna på en ny nämnd (se LV 11/00). De kommersiella motiven anas bakom föreningens argumentering, som bland annat bygger på att en utvärdering av ett läkemedel inte kan göras i det skede som föreslås i utredningen eftersom inga kliniska erfarenheter från den svenska sjukvården finns vid denna tidpunkt.
Konkurrensverket, som visserligen är positiva till införandet av nämnd, varnar för att mångfalden av produkter kan hämmas eftersom ett nytt läkemedel i princip måste omfattas av subventionen för att nå större försäljningsvolymer. Pfizer AB, som marknadsför impotensmedlet Viagra, kritiserar i sitt yttrande inte helt oväntat förslaget om att så kallade livstilsläkemedel bör lyftas ut ur läkemedelsförmånen och hävdar att sexualiteten därmed ?riskerar göras till en klassfråga?.


Läkemedelsförråd välkomnas
Ett förslag som en överväldigande majoritet av instanserna tycks eniga om är det om inrättande av kompletta läkemedelsförråd i kommunernas särskilda boende för äldre, med påföljande kostnadsbefrielse för denna patientgrupp. Socialstyrelsen är den enda instans i Läkemedelsvärldens granskning som motsätter sig förslaget om fullständiga läkemedelsdepåer; man välkomnar dock så kallade akutförråd.
Kommentarerna kring utredningens förslag att låta landstingen utveckla producentobunden utbildning för läkare och förskrivarstöd rymmer inga större överraskningar. Socialstyrelsen med flera menar dock att mer kraftfulla åtgärder än de som föreslås i utredningen bör vidtas.


NEPI värnar apotekare
NEPI understryker i sitt yttrande inte bara att apotekarna inom Apoteket AB bör få en nyckelroll i den fortbildningssatsning som skisseras av utredningen, utan även att yrkesgruppen bör bli en integrerad del i den dagliga sjukvårdsverksamheten och att klinisk farmaci bör bli en yrkesspecialitet.
Farmaceutiska fakulteten i Uppsala berör dock överraskande inte alls farmaceuternas tänkbara roll i den föreslagna utbildningssatsningen i sitt kortfattade yttrande. I stället fokuserar man på att universiteten som kunskapsresurs generellt fått en alltför undanskymd plats i utredningen.
Vikten av att i linje med utredningens förslag införliva EU-förbudet mot reklam för receptbelagda preparat direkt till allmänheten i svensk lag (se LV 1-2/01) understryks till exempel av Läkemedelsverket, Konkurrensverket och Läkarförbundet, men avvisas av Läkemedelsindustriföreningen och Apotekarsocieteten. Förslaget att låta förebyggande behandling inkluderas i läkemedelsförmånen mottas generellt positivt.
Kommentarerna kring förslaget om att högkostnadstrappan tas bort följer i stort sett förväntade mönster (se tabell på sidan 7). Inte minst fackförbunden på farmacisidan välkomnar den förenkling som detta skulle innebära för apotekskunderna och personalen; möjligtvis underskattar Farmaciförbundet apotekskunderna när de kallar den nuvarande läkemedelsförmånen ?obegriplig?. LIF, som gjort en trycksak av sitt yttrande, argumenterar för en sänkning av högkostnadstaket.


Gedigen genomlysning
I stora drag verkar utredningen fallit i god jord hos de remissinstanser som i mindre grad än andra utgör tydliga särintressen. Många förmedlar i inledande sammanfattningar en positiv grundsyn på arbetet; Apoteket AB och Läkemedelsverket tillhör de aktörer som uttryckligen välkomnar utredningen. Socialstyrelsen har fler invändningar än dessa men kallar likväl Olof Edhags genomlysning ?gedigen?. Klart mest kritiska generellt sett är inte helt oväntat konstellationen läkemedelsindustrin samt landets patient- och pensionärsorganisationer. Bland de senare kan noteras att tonläget i Pensionärernas Riksorganisations inlaga är betydligt skarpare än i Sveriges Pensionärsförbunds dito; PRO kan alltså tyckas leva upp till slutledet i sin devis ?mer erfarenhet, mindre tålamod?.


Osäkra besparingar
Allra mest positiva till betänkandet är läkarorganisationerna SFAM, Läkarsällskapet och Läkarförbundet ? kanske är detta i någon mån en spegling av utredaren och medicinaren Olof Edhags egen bakgrund och att detta påverkat utredningens utformning. Läkarsällskapet stöder till exempel ?i allt väsentligt? utredarens förslag.
Många remissinstanser framhåller dock att de kalkylerade besparingsvinsterna vid ett eventuellt genomförande av utredningens förslag är osäkra. Riksförsäkringsverket och Svensk Förening för Allmänmedicin hör till de instanser som ifrågasätter utredarnas beräkningar. Den hårdaste kritiken på denna punkt kommer dock från Riksrevisionsverket. Besparingarna till följd av slopandet av ?trappan? är högst osäkra enligt verket eftersom antalet personer med frikort antagligen ökar och perioden då patienterna befinner sig över högkostnadsskyddet förlängs. Det enda förslaget som med säkerhet ger besparingar är enligt RRV det om att ?livsstilsläkemedlen? lyfts ut ur förmånen.
Konkurrensverket, Västerbottens läns landsting med flera anser att utredaren underskattat de besparingsmöjligheter som så kallad generisk substitution skulle medföra, och Socialstyrelsen och SFAM vill båda gå längre än vad utredaren föreslår i frågan om generisk förskrivning.


Proposition att vänta i höst
Apotekarsocietetens remissvar andas kompromiss mellan de industriverksamma farmaceuternas och de övriga medlemmarnas ståndpunkter. I motsats till LIF är man till exempel för expeditionsavgifter, men man försvarar i stora drag den rådande ordningen i frågan om läkemedelsreklam.
Nu sammanställs som bäst remissvaren på Regeringskansliet, och sedan väntar lagrådsbehandling.
? I planeringen av årets propositioner som precis är färdigdiskuterad med statsrådsberedningen ligger en propp på grundval av Edhagutredningen inplanerad först under hösten 2001, säger Anders Blanck, departementsråd vid Socialdepartementet.