Både intresset och möjligheterna för att behandla lindriga åkommor och sjukdomar på egen hand ökar. Likaså utbudet av egenvårdsprodukter och möjligheten till rådgivning via exempelvis 1177 Vårdguiden.
Samtidigt påtalas bristen på kvalitetssäkring av de råd som ges om bland annat receptfria läkemedel.
– I dag finns ingen reglering kring vilka kvalitetskrav som ställs på olegitimerad personal på apotek för att få ge råd om receptfritt, utan det är upp till varje apoteksaktör själv att avgöra kompetensen. Det ser vi från förbundet som ett stort problem och en risk vad gäller patientsäkerheten, säger Kristina Billberg Fritjofsson, ordförande för Sveriges Farmaceuter.
Det saknas också en samstämmighet kring vilket underlag man utgår från vid rådgivning om egenvård och receptfria läkemedel. Hälso- och sjukvården använder upplysningstjänsten 1177. Även många apotek, men inte alla, använder tjänsten i olika utsträckning.
– Det vore bra med en större samverkan mellan apoteken och 1177, anser Ellen Vinge, ordförande i nätverket för Sveriges läkemedelskommittéer, LOK.
– Det bästa vore om alla inblandade kring en patient, från läkare och sjuksköterska till sjukgymnast och apotekspersonal har en gemensam bas och hänvisar till samma källor.
Frågan om samlat kunskapsstöd för rådgivning inom egenvårdsområdet diskuteras nu som en möjlig punkt i nästa års upplaga av Nationella läkemedelsstrategin, NLS.
– Det finns stora fördelar med att få med en sådan aktivitet i NLS just med tanke på behovet av att all rådgivning bör utgå från samma underlag. Kunskapsstöd på apoteken kring rådgivning är i dag hög men det är en klar fördel om alla information till patient utgår från samma underlag, säger Robert Svanström, chefsfarmaceut på Sveriges Apoteksförening.
Vid Luleå tekniska högskola forskar Silje Gustafsson om kvalitetssäkring och patientnöjdhet vid rådgivning om egenvård. Hon har bland annat undersökt hur människor agerar och var man söker information när man är lindrigt sjuk.
– Apoteken är populära källor till råd och högst tillförlitlighet har man för råd från sjukvården och 1177, säger Silje Gustafsson.
Den faktor som inverkade mest var hur nöjd man var med rådgivningen från 1177 var hur trygg man kände sig efteråt. Det handlade enligt deltagarna som ingick i studien på hur väl man hade blivit lyssnad på av sjuksköterskan och hur väl man upplevde att hen förstått situationen.
– Det var viktigt att man fick tydliga och konkreta råd om vad man själv kunde göra och att man kände sig välkommen tillbaka, säger Silje Gustafsson.
Även hon tror att 1177 skulle kunna användas mer systematiskt för rådgivning inom hela vårdkedjan.
– Råden i 1177 är väldigt väl standardiserade, tanken är att man ska få samma råd oavsett om man bor i Malmö eller i Luleå, säger Silje Gustafsson.
Både Kristina Billberg Fritjofsson och Robert Svanström menar att här skulle apoteken kunna ta en mer aktiv roll.
– I dag är inte apoteken med i framtagandet av informationen, men det vill vi vara i framtiden, säger Robert Svanström.
Vad gäller själva egenvårdsprodukterna ser Ellen Vinge ett behov hos vården att på ett enkelt sätt få överblick över hur sortimentet på apotek ser ut. I dag finns inte den möjligheten annat än att själv gå in på apotek och titta i hyllorna.
– Som läkare vill jag gärna kunna rekommendera olika receptfria läkemedel till mina patienter och då behöver jag veta vad som finns, säger Ellen Vinge.
Även rådgivning inom affärsmässig verksamhet väcker frågor som bör belysas menar Silje Gustafsson.
– Ibland kan ju det bästa rådet vara att inte ta något läkemedel och hur påverkas rådgivningen då om den som ger råd också vinner ekonomiskt på att rekommendera preparat som patienten inte behöver?
Frågan om kvalitetssäkring av rådgivning om receptfria läkemedel diskuteras under Läkemedelskongressen den 8 november. Läs mer om programmet här.
