Onödiga behandlingar ett globalt problem

Utbredd över- och underanvändning av mediciner stort problem i allt fler länder, skriver forskare.

9 januari 2017, klockan 14:20
2

"I USA beräknar forskarna att omkring 14 000 patienter årligen drabbas av komplikationer efter att ha genomgått en onödig höft- eller knäoperation. "

I en första artikel i en serie av fyra, belyser forskare från flera länder problemet med överanvändning av läkemedel och medicinska behandlingar i världen i en systematisk översikt.

Över- och underanvändning av mediciner och vård är svårt att mäta. Flera sätt finns ändå att undersöka ämnet. Ett sätt är exempelvis att se när konsumtionen av ett visst läkemedel skiljer sig åt kraftigt mellan olika geografiska områden, utan att förekomsten av sjukdomen som behandlas med läkemedlet gör det.

Ett av de bäst dokumenterade områdena vad gäller konsumtion av läkemedel är antibiotika, som ju är ett välkänt problem med en ökande resistensutveckling. Många studier har påvisat onödig antibiotikabehandling av övre luftvägsinfektioner. I en systematisk översikt från 2012 i USA hittades 59 studier som visade stora variationer i antibiotikabehandling för luftvägsinfektioner.

I Europa är förskrivningen hög i Sverige, Polen och Storbritannien, där hälften av patienterna får onödig behandling, skriver forskarna i artikeln.

Dessutom visar studier från flera länder stora variationer i antibiotikabehandling mot hosta, utan att tiden för tillfrisknande kortas.

I låg- och medelinkomstländer har antibiotikakonsumtionen ökat mest. I världen gick konsumtionen upp med 36 procent mellan 2000 och 2010. Brasilien, Kina, Indien, Ryssland och Sydafrika stod för 76 procent av ökningen. Flera stora studier har visat på felaktig antibiotikabehandling i låginkomstländer, med bland annat utbredd konsumtion av ”restantibiotika”.

Utöver läkemedelskonsumtion ses även screeningtest, diagnostiska test och behandlingar över i artikeln i the Lancet. Bland annat nämns flera amerikanska studier som visat på onödiga screeningtest i befolkningsgrupper med låga risker, medan hälsoinsatser i befolkningsgrupper där de behövs, saknas.

Även vissa screeningtester för cancer görs i onödan. I Indien finns exempelvis mobila fordon som erbjuder mammografi för kvinnor från 18 års ålder, vilket innebär en icke adekvat hälsoinsats, skriver forskarna. I Sydkorea görs ultraljud-screening för sköldkörtelcancer, vilket har lett till en dramatisk ökning av papillär sköldkörtelcancer i landet. Andelen som dör i cancersjukdomen har inte påverkats i och med screeningen. Författarna skriver att över 99 procent av fallen som upptäcks genom ultraljud beräknas vara överdiagnostiserade.

Vad gäller diagnostiska test är endoskopi en undersökning som överanvänds världen över, enligt artikeln. Studier från Portugal, Spanien, Italien och Norge visade på en överanvändning på mellan 13 och 33 procent. En israelisk studie visade på 16 procent onödiga endoskopiundersökningar och studier i USA har visat på så hög andel onödiga undersökningar som 60 procent.

I Saudiarabien där tillgången till endoskopiundersökningar är fri, bedömdes nära hälften av undersökningarna som onödiga, skriver författarna.

Även en viss andel
kirurgiska ingrepp har rapporterats onödiga i höginkomstländer. Stora datamängder finns som visar hur stor andel av PCI-operationer, ballongvidgning av kranskärl i hjärtat, som gjorts i onödan. I USA har andelen visat sig vara 4-12 procent, i Tyskland 10-14 och i Spanien 20 procent.

Vårdnivå på sjukhus nämns också som en faktor i över- och underanvändning av hälso- och sjukvård. Att patienter ligger på sjukhusavdelningar med onödigt avancerad vårdnivå har framkommit i flera studier i både höginkomst- och låg- och medelinkomstländer.

Vård i livets slutskede är också föremål för kritik i artikeln i the Lancet. Studier från flera länder visar att döende patienter utsätts för aggressiv cancerbehandling, samtidigt som palliativa vårdåtgärder utförs i för låg utsträckning. I Kanada, USA och Storbritannien har det identifierats som ett utbrett problem att aggressiva cancerbehandlingar fortsätter för patienter i livets slutskede.

De exakta konsekvenserna av de onödiga vårdåtgärderna är svåra att uppskatta. Vissa saker finns dock dokumenterade i olika studier. Större operationer innebär till exempel alltid en ökad risk för komplikationer, som till exempel infektioner, svårläkta sår, hjärt-kärlproblem och dödsfall. I USA beräknar forskarna att omkring 14 000 patienter årligen drabbas av komplikationer efter att ha genomgått en onödig höft- eller knäoperation.

Därutöver nämns bland
annat psykologiskt lidande av sjukhusvård, rädsla för sjukdomar och inte minst stora kostnader för patienter och hälso- och sjukvårdssystem. Över hälften av personliga bankrutter i USA orsakas av sjukvårdskostnader, skriver artikelförfattarna. Hur stor del av dessa som innefattar onödig vård, är okänt.

Följande artiklar artikelserien i the Lancet ska bland annat handla om problemet med underanvändning av medicinska behandlingar, orsakerna bakom under- och överanvändning, och möjliga lösningar för båda problemen.

2 Kommentarer

Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer

  1. Vad gäller antibiotika, så borde placeboeffekten vara ett mått hur viktig antibiotikabehandling är. De som blir botade av placebo behöver knappt antibiotikabehandling. För UVI är väl placeboeffekten 50 %, men risken för övre UVI ökar vid placebo. Kan vara bra att veta placeboeffekten på antibiotika för att se betydelsen av infektionsförsvaret vid infektioner. Minns salig Professorn i farmakognosi och läkaren Finn Sandberg, som på 70-talet skrev i DN att te på torkade odonblad (Folium uvae ursi) skulle vara bra mot urinvägsinfektion. En professor i infektionssjukdomar blev väldigt upprörd av detta och replikerade i DN: Enfaldigt. Betänkligt. Odonblad fanns att köpa på apoteken då.

  2. Borde kanske berätta om behandlingen av UVI på 70-talet. Sulfa eller trimetroprim-sulfa var en mycket vanlig behandling. Trimetoprim enbart kom först på 80-talet. Steven-Johnssons syndrom inträffade ibland och orsakade uppståndelse. Kvällstidningarna kunde ha en bild på en kvinna i 20 års ålder före och under Steven-Johnssons syndrom. Alla kunde se att en banal urinvägsinfektion fick alltför stora konsekvenser för henne. Så sulfa fasades ut med tiden. Men en del äldre personer som upplevt när sulfan introducerades kunde tycka att sulfa var bäst. En mormor till en på apoteket var en sådan sulfafan. Bara sulfa dög för henne.

Lägg till ny kommentar

15 − 10 =

Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se

Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här