Ok för behandling av antipsykotika-biverkning

För första gången godkänns ett läkemedel för allvarlig biverkning som ger ofrivilliga ansiktsrörelser.

16 maj 2017, klockan 09:45
1

Tardiv dyskinesi är en neurologisk störning med en symtombild av ofrivilliga, långsamma och upprepande rörelser, till exempel smackande med läpparna eller konstanta rörelser med tungan. Det är ett tillstånd som patienter kan få som behandlats med neuroleptika under lång tid. Det gäller särskilt de äldre sorterna antipsykosläkemedel, som haloperidol och klorpromazin.

Nyligen godkände den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA för första gången ett läkemedel mot tardiv dyskinesi, läkemedlet valbenazin, med produktnamnet Ingrezza, genom ett påskyndat förfarande. Fram tills nu har ingen behandling funnits för detta tillstånd, som är väl känt inom psykiatrin.

Tillståndet började ses redan på 1950-talet, när man började behandla långvariga svårare psykiatriska tillstånd som schizofreni och bipolaritet med neuroleptika. Men även andra patientgrupper, till exempel de som får antipsykotisk behandling för depression eller vissa andra läkemedel för bland annat magproblem, kan drabbas av biverkningen.

Biverkningen gäller inte bara ansiktet, även armar och ben kan drabbas av oavsiktliga extrarörelser. Dagens doser med neuroleptika är lägre än tidigare, så biverkningen tros bli ovanligare med tiden. Undersökningar på äldre patienter har visat att mellan 20 och 30 procent av de som behandlats med neuroleptika i mer än tio år får biverkningen i någon grad. Om man slutar medicinera, brukar biverkningen först förvärras för att sedan långsamt klinga av. Hos äldre patienter är det vanligare att symtomen består även efter att de har slutat ta medicinen.

”Tillståndet kan vara handikappande och bidra till än mer stigmatisering av patienter med psykisk sjukdom”, kommenterade en representant för FDA:s avdelning för psykiatri när godkännandet meddelades i ett pressmeddelande.

Det nyligen godkända läkemedlet visade sig ha god effekt i en klinisk prövning med 234 deltagare. Efter sex veckors behandling uppvisade de som fått verksam substans förbättringar vad gällde ofrivilliga rörelser, jämfört med gruppen som fick placebo.

Valbenazin kan i sin tur också ge allvarliga biverkningar, som sömnighet och problem med hjärtrytmen. Patienter med vissa hjärtproblem ska därför inte ta valbenazin, och de som behandlas ska till exempel inte köra bil innan man vet säkert hur läkemedlet påverkar dem, skriver FDA.

1 Kommentar

Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer

  1. Kan vara värt att notera att klozapin, som 30 % med schizofreni får har tardiv dyskinesi som sällsynt biverkan. Atypiska antipsykotika har lägre risk än klassiska antipsykotika. Själv har jag bara sett ett fall av tardiv dyskinesi under alla år. En kvinna som grimascherade rejält och som avslutning räckte ut tungan. Omöjligt att missa. Gissar att mindre än 1 % som får antipsykotika har tardiv dyskinesi. Om man är intresserad av tardiv dyskinesi skall man titta på videos på olika typer av rörelser. Mycket givande med att se dem och de flesta rörelser är i ögonen fallande. Det positiva med att vara med i EU är att vi kan få tillgång till läkemedel, som inte annars registrerats specifikt för Sverige för det är för liten marknad.

Lägg till ny kommentar

Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se

Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här