Det är landstingen som ersätter kostnaderna för läkemedel som skrivs ut via smittskyddslagen men i lagen står det inte hur det regleras. Det innebär att det är otydligt vilket landsting som ska stå för kostnaden, om det exempelvis är landstinget där läkemedel hämtas ut, där det förskrev, eller i landstinget där kunden är bosatt.
Enligt ett nytt lagförslag ska det dock bli lättare att koppla ihop kostnaden för de utskriva smittskyddsläkemedlen med rätt landsting. I huvudsak är det landstinget där kunden som hämtar ut läkemedlet är bosatt i som ska betala.
Mikael Svensson, handläggare av läkemedel på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, välkomnar förslaget som han menar innebär en bättre och mer kvalitetssäkrad debitering av kostnaderna för landstingen.
– För landstingen ökar säkerheten i att de får bära de kostnader för smittskyddsläkemedel som hör ihop med de invånare som bor i det aktuella länet. För den samlade kostnaden ska det inte bli någon skillnad mot för hur det är i dag, säger han.
Patienter med en misstänkt eller konstaterad allmänfarlig sjukdom, så som hiv, hepatit C eller klamydia, har rätt till kostnadsfri undersökning och behandling, enligt smittskyddslagen. Detta för att minska smittrisken av sjukdomen. Läkemedel som ryms inom smittskyddslagen är bland annat antibiotika, antivirala läkemedel och interferon vid behandling av infektionssjukdomar.
År 2012 uppskattades kostnaden för smittskyddsläkemedel till totalt 833 miljoner kronor, varav 705 miljoner bedöms vara försäljning enligt smittskyddslagen. Smittskyddsläkemedel till en kostnad av cirka 130 miljoner kronor debiterades alltså inte landstingen.
Vid förskrivning av smittskyddsläkemedel markerar förskrivaren på receptet att läkemedlet är ”utan förmån” samt anger i fritextfält att debitering ska ske via smittskyddslagen. På öppenvårdsapotek registreras dock läkemedlen endast som en expediering utan egenavgift. I samma kategori ingår förutom smittskyddsläkemedel även bland annat läkemedel till asylsökande och vissa preventivmedel och det är därför svårt att särskilja och följa upp kostnader för smittskyddsläkemedel.
Genom det nya förslaget ska uppföljningen av smittskyddsläkemedel förbättras väsentligt, både när det gäller kostnader och behandling. Detta eftersom uppgifter om uttag av kostnadsfria läkemedel som är förskrivna enligt smittskyddslagen blir bättre.
Receptregistret, med information om vilka receptbelagda läkemedel som säljs i Sverige, ska även innehålla uppgifter om kostnadsfrihet enligt smittskyddslagen, enligt förslaget.
– Smittskyddsläkemedel ligger i dag i receptregister under ”utan förmån” och går inte att särskilja. Med de här nya ändringarna så kan man det, så att man i receptregistret kan se smittskyddsläkemedel som en egen post, säger Zandra Milton, jurist på socialdepartementet.
Enligt lagförslaget ska det också bli lättare för apotek att fakturera landstinget som ska betala för läkemedlet enligt smittskyddslagen. I dag fakturerar apotek till landstingen och landstingen betalar direkt till apoteken. Men med det nya förslaget ska öppenvårdsapotek lämna ut uppgifter om kostnadsfrihet till E-hälsomyndigheten som i sin tur får lämna vidare informationen till landstingen som ska betala smittskyddsläkemedlet.
– Nu vill man att faktureringen ska gå via E-hälsomyndigheten på samma sätt som för läkemedel inom förmånen. Både landsting och staten kommer att få en bättre uppföljningsmöjlighet. Det gör det möjligt för apotek att expediera fakturor som rör smittskyddsläkemedel till landsting på ett enkelt sätt, säger Zandra Milton.
De förslagna ändringarna föreslås träda i kraft 1 oktober i år.
