Så fungerar solskyddsmedel: Viktigt att skydda mot både UVA och UVB

Solskyddsmedel består av ett eller flera ämnen som skyddar mot ultraviolett (UV) strålning. Förutom UVB anses även UVA vara en starkt bidragande orsak till hudcancer. Solskyddsfaktorn anger skyddet mot UVB, men det finns hittills inget internationellt accepterat system att ange UVA skyddet på.

20 jul 2002, kl 16:34
0

Vår kunskap om ultraviolett strålning och dess effekt på huden har ökat på senare år. Solljusets ultravioletta strålning består till över 90 procent av UVA och resten är UVB. Både UVB och UVA kan ge rodnad och stimulera bildandet av melanin, men det krävs flera hundra gånger högre dos av UVA för att få samma hudrodnad. UVA tränger djupare ner i huden än andra UV-strålar och skadar de elastiska fibrerna.
FNs meteorologiska organ WMO meddelade nyligen att ozonskiktet har utsatts för en ännu större uttunning än i fjol och varnar att hudcancer kommer att öka till alarmerande nivåer om vi inte skyddar oss mot solen. I Storbritannien säljs, bland annat på apotek, speciella kläder som ger ett maximalt skydd mot solen.


Två typer
Det skyddande filtren i solskyddsmedel är av två typer. Det är dels kemiska ämnen som absorberar UV-strålar och dels ämnen som reflekterar UV strålar. De kemiska ämnena kan på grund av sina kromofora (färgbärande) grupper absorbera en viss del av UV-strålningen. Exempel på sådana ämnen är cinnamater och aminobenzoater som absorberar UVB-strålar och benzofenoner som kan absorbera både UVA och UVB strålar.
Solskyddsmedel med olösliga partiklar som titandioxid och zinkoxid absorberas inte av huden och ger därför färre allergiska biverkningar som allergier. De rekommenderas därför att användas av barn och personer med känslig hud.
Det är solskyddsmedel med absorberande ämnen som dominerar marknaden. Det kan vara svårt att få bra kosmetik på produkter med reflekterande filter eftersom de partiklar som används är vita.
? Under senare år har dock tillverkarna av titandioxid gjort mindre partiklar och man kan därför göra mer kosmetiskt acceptabla krämer, säger apotekare Marie Lodén på ACO Hud. Men de blir aldrig kosmetiskt lika bra som kemiska filter som löser i beredningen. 


Solskyddsfaktorer
Effektiviteten hos ett solskyddsmedel anges med en solskyddsfaktor. Den tas fram genom att beräkna förhållandet mellan den tid som behövs för att bestrålningen skall ge rodnad i huden med solskyddsmedel jämfört med den tid som krävs för att ge samma rodnad utan solskyddsfaktor. I praktiken uppfattas det som hur många gånger längre tid det tar att uppnå en mild solbränna när man använder solskydd.
Kemiska filter har absorbtionsmaximum vid olika våglängder. Genom att kombinera olika filter får man medel som skyddar olika mycket mot UVA respektive UVB eller mot båda typerna av strålning. I medel med höga skyddsfaktorer har man dels högre halt av det absorberande ämnet, men man kan också addera ytterligare ämnen.


UVA skyddet anges ibland
Det skydd som solskyddsfaktorn anger gäller mot UVB strålning. Olika system har föreslagits för att kunna ange hur ett medel skyddar mot UVA, men inget har hittills blivit universellt accepterat. I Australien har myndigheterna antagit en metod för att ange UVA skyddet. Om produkten släpper igenom högst 10% inom  UVA området får det anges som att produkten har bredspektrumskydd. Det är den enda myndighet i världen som har gett ut sådana riktlinjer.
? Man har svårt att enas internationellt om vad som är viktigt att skydda sig mot, säger Marie Lodén. När det gäller UVA är det inte rodnad man vill skydda mot utan till exempel skador på hudens bindväv som ger upphov till rynkor, ökad risk för cancer eller solskador när man har ätit vissa läkemedel.


Borde följa UVB
? Med ett medel som effektivt skyddar mot UVB-strålning får man inte någon varningssignal om att man har varit länge i solen. Därför kan man tycka att UVA skyddet borde följa UVB skyddet, säger Marie Loden.
Den modell som används i Australien har ett absolut värde för UVA-skyddet som är lika för faktor 4 som för faktor 40. I England praktiseras en annan modell av apotekskedjan Boots. Förhållandet mellan skyddet i UVA gentemot skyddet i UVB anges med ett antal stjärnor (från 1 till 4). Boots kräver att alla produkter som säljs via dem skall ha genomgått test för att kunna ange den här koden. Metoden används också i Norge. Där visade det sig när myndigheten testade solskyddsprodukter att merparten bara fick 1 eller 2 stjärnor.
? I Sverige brukar vi bara ange på produkterna att de har ett bra UVA-skydd, vi har inget sätt att ange hur bra, säger Marie Lodén. Men jag tror att det kommer.
Många menar att det blir för mycket information på produkterna och svårt för konsumenterna att hålla reda på. Apoteksbolaget har inte velat ta ställning till något system som inte är sanktionerat i vidare kretsar.


Allt högre faktorer
Utvecklingen går mot att använda allt högre solskyddsfaktorer. Det amerikanska läkemedelsverket FDA har beslutat att ett maximum bör vara faktor 30, dels på grund av att det är dyrt men också därför att höga koncentrationer ökar risken för allergier.
 -? Rent praktiskt har det inte så stor betydelse att öka solskyddsfaktorn när man kommer upp i högre värden, säger Marie Lodén. Man kan förledas att tro att exempelvis faktor 20 är väldigt mycket bättre än 15 eftersom 5 är mycket bättre än 0.
Man måste öka mängden filter i beredningen mycket för att få bort de sista procenten. Faktor 2 innebär att 50% av UVB tas bort och faktor 4 att 75% tas bort. Vid faktor 15 har man tagit bort 93%, vid faktor 30 är det 96,7% och vid 40 har man tagit bort 97,5%. 
? Det vore kanske bättre att i text ange skyddet exempelvis med att det ger maximalt skydd, mycket bra skydd, medelbra skydd osv, säger Marie Lodén.


Testas på människa
Studier har visat att man ofta använder för lite solskyddsmedel och inte sätter på tillräckligt ofta när man vistas i solen. Om man badar och svettas måste man smörja in sig även om solskyddet säljs som vattenfast. För att en produkt skall få klassas som vattenfast måste den tåla 4 x 20 minuter i vatten,
? För att få fram solskyddsfaktorn måste det testas på människor, säger Marie Lodén. De in vitro metoder som finns går inte att överföra på människa.
Ryggen delas in i små ytor som under olika tid belyses med en lampa som liknar solljus. Efter någon dag avläses rodnaden på ytorna. Vid försöken är det minst 10 personer som får sola med lampan och bada och soltorka för att se om den är vattenfast.


Internationell standard
Tidigare kunde det vara en viss skillnad på samma faktor mellan olika medel beroende på hur produkterna var testade. Apoteksbolaget har alltid använt FDAs metod för att fastställa solskyddsfaktorn. Där regleras hur lampan skall se ut och hur man skall smörja in sig när man bestämmer faktor. Man har gjort en internationell jämförelse och sett att det idag är samma över hela världen.
Det är känt att vissa solskyddsfilter inte är stabila i solen. När filtret absorberar solljus bryts det ner. Det är därför viktigt att man tar hänsyn till det när solskyddsfaktorn fastställs, att försöken görs under autentiska former, betonar Marie Lodén.