Skillnaden mellan användandet av ryggbedövning, epiduralanestesin, EDA, är stor mellan landstingen. Foto: iStockphoto

Ryggbedövning som smärtlindring ökar

Användningen av smärtlindring vid förlossning skiljer sig mycket mellan olika landsting och farmakologisk smärtlindring i form av ryggbedövning fortsätter öka.
22 januari 2016, klockan 8:08

Användningen av ryggbedövning, EDA, började kraftigt öka i början av 1990-talet och har sedan dess fortsatt öka. För fem år sedan, 2010, fick 48,9 procent av förstföderskorna EDA vid vaginal förlossning medan motsvarande siffra 2014 var 52,7 procent.

– Det som kommit på senaste år och har blivit vanligare är att man blandar bedövningsmedel med morfinpreparat. Det ger effekten att kvinnan inte blir lika bedövad i benen, vilket gör att hon kan vara uppe och gå. Det bidrar till att epidural används i högre utsträckning, säger Karin Gottvall på Socialstyrelsen.

Skillnaden mellan användandet av ryggbedövning, epiduralanestesin, EDA, är dock stor mellan landstingen. År 2014 fick 37,3 procent av förstföderskorna i Kronobergs län ryggbedövning, vilket kan jämföras med 63,2 procent i Västmanland.

Karin Gottvall menar att skillnader mellan landstingen gällande användningen av ryggbedövning kan ha flera orsaker. Bland annat kan mer komplicerade förlossningar och förlossningar med stora barn öka behovet av smärtlindring. Även arbetsbelastning och vårdrutiner kan ha betydelse.

– När förlossningsvården är väldigt pressad med många förlossningar och stor belastning på barnmorskorna som innebär att de ska ha hand om flera kvinnor samtidigt i ett aktivt förlossningsarbete kan det kanske vara enklare om hon har effektiv smärtlindring, säger Karin Gottvall och hänvisar till studier som visar att kvinnor som får mer personligt stöd under förlossningen kan ha mindre behov av EDA.

Andra möjliga orsaker kan vara kulturen och attityder hos personalen samt hur tillgången på narkosläkare som lägger epidural ser ut. Även sociodemografisk bakgrund och efterfrågan från kvinnorna kan spela in, menar Karin Gottvall.

– Många skillnader inom vården handlar om klass och social status. Om man är väldigt upplyst och ställer krav så kanske man i högre utsträckning får epidural, men det kan variera, säger hon.

Det finns inga nationella riktlinjer när det gäller vilka preparat som ska användas vid ryggbedövning, det avgör varje sjukhus. Den vanligaste farmakologiska smärtlindringen är lustgas, följt av ryggbedövning.

Bör man försöka jämna ut skillnaderna mellan landstingen?
– Man bör i alla fall försöka att ta reda på vad de beror på. Samtidigt vet man inte vad den optimala nivån för användning av epidural ska ligga på. Det får man avgöra från fall till fall, beroende på vad som är lämpligast för just den kvinnan och hennes barn, säger Karin Gottvall.

Det är även stora skillnader mellan landstingen sett till andelen kejsarsnitt och andelen allvarliga bristningar. En anledning till skillnaderna skulle, enligt Karin Gottvall, kunna vara urvalet av kvinnor.

– Har man mer komplicerade graviditeter och förlossningar med kvinnor som har högre risk för medicinska komplikationer så är sannolikheten för kejsarsnitt högre, än om man har en lågriskgrupp med kvinnor som har tidigare fött vaginalt, säger hon.

Användningen av smärtlindring vid förlossningar skiljer sig bland landstingen

Ryggbedövning, EDA:
År 2014 var andelen förstföderskor som fick EDA 52,7 procent.
Den lägsta andelen ryggbedövningar bland förstföderskor hade Kronoberg och Skåne med 37,3 respektive 38,1 procent. Högst andel hade Västmanland med 63,2 procent, Norrbotten med 62,5 procent och Stockholm med 62,2 procent.

Användning av lustgas:
Uppsala och Jönköping hade år 2014 högst frekvens lustgasanvändare med 91,7 procent respektive 91,5 procent.
Lägst användningen av lustgas hade Gävleborg och Värmlands läns landsting med 73,6 respektive 84 procent.

Andra artiklar inom samma ämne