Fredrik Elinder, professor i molekylär neurobiologi, är expert på jonkanalernas funktion och initierade studien som visar att kåda kan ge nya läkemedel mot epilepsi.
– Vi började med en molekyl som vi förstod hade effekterna och sen modifierade vi den och hittade flera syntetiserade substanser som hade stor effekt, berättar han.
Sjukdomar som epilepsi, hjärtarytmi och kronisk smärta orsakas av att retbarheten i nervcellerna är för hög. Många av dagens epilepsiläkemedel verkar genom att korka igen kanaler för natriumjoner, men många patienter svarar dåligt på behandlingen som dessutom ger biverkningar.
Förra året publicerade Fredrik Elinder med flera en studie som visade att en annan typ av resinsyra hade effekten av att i stället verka på kaliumkanaler där substansen på elektrostatisk väg håller dörren öppen och bromsar den skadliga nervaktiviteten. Därför valde man nu att följa upp och gå vidare med att syntetisera och testa 71 resinsyror.
I den nya studien kom man fram till att tolv av resinsyrorna skulle kunna vara kandidater för nya läkemedel.
– Verkningsmekanismen är helt ny och det skapar möjligheter till att designa helt nya typer av läkemedel mot epilepsi eller andra sjukdomar där nervcellcellerna har en förhöjd elektrisk retbarhet, säger Fredrik Elinder.
Nu kommer gruppen att gå vidare med att försöka se om substanserna har effekter i större system. Vidare kommer även toxikologiska studier att behöva göras.
Studien har nyligen publicerats i Natures open access-tidsskrift Scientific Reports.
