Mindre antibiotika med delaktiga patienter

Antibiotikaförskrivningen minskade med nästan 20 procent när patienter fick vara med och tillsammans med en läkare fatta beslut om sin behandling.

18 nov 2015, kl 16:40
0

När läkare delade beslutsfattandet med patienter skrevs färre antibiotikarecept, visar en granskning som publicerats av Cochrane institutet.

Akuta luftvägsinfektioner, så som akut hosta eller halsont, är bland de vanligaste anledningarna till att sjukvårdspersonal förskriver antibiotika, trots att det finns bevis för att antibiotikan gör liten nytta vid dessa förhållanden, skriver författarna bakom granskningen.

Cochrane institutet gjorde genomgången för att ta reda på om delat beslutsfattande var bättre eller sämre än traditionell vård för att minska förskrivningen av antibiotika vid akut luftvägsinfektion.

Vid delat beslutsfattande går läkare tillsammans med patient igenom alternativen för behandling och dess för- och nackdelar. Sedan vägs även patientens värderingar och preferenser in.

I genomgången ingick tio studier med över 1 100 läkare och runt 492 000 patienter. Granskningen baseras på en analys av åtta studier. Den visade att 29 procent av patienterna som delade beslutsfattandet med sin läkare fick antibiotika utskrivet. Detta kan jämföras med 47 procent som fick antibiotika på recept utan en diskussion med läkaren.

Författarna till genomgången drar slutsatserna att ett gemensamt beslutsfattande minskar förskrivningen av antibiotika på kort sikt inom primärvården. På längre sikt är värdet av gemensamt beslutsfattande osäkert och det behövs mer fakta för att avgöra om det resulterar i någon varaktig minskning av förskrivningen av antibiotika. Dessutom behöver man ta reda på hur en minskad förskrivning påverkar antalet sjukhusinläggning samt lunginflammation och död.

Även om uppgifterna endast belyser kortsiktig förskrivning kan resultaten vara till hjälp i kampen mot antibiotikaresistens, säger en av granskarna vid Cochrane.
Urvalet av studier gick till så att Cochranes granskare sökte i bland annat Medline, Embase och Web of Science. Kravet var att det skulle vara randomiserade kontrollerade studier som utvärderade effekten av insatser som främjar gemensamt beslutsfattande om förskrivning av antibiotika i primärvården.