Resultaten visar att barn till mödrar som fick kortison hade en signifikant lägre risk att utveckla svåra andningsproblem strax efter födseln jämfört med placebogruppen.Foto: iStockphoto

Kortison effektivt vid sen prematur förlossning

Risken för att barn födda i vecka 34-36 ska få respiratoriska komplikationer minskar om mamman får kortison, visar en ny studie.
12 februari 2016, klockan 11:11

Att ge kortison till gravida, som riskerar att föda för tidigt i vecka 34-36, minskar risken för att barnen ska få allvarliga respiratoriska komplikationer. Det visar en studie som är publicerad i New England journal of medicine.

Kortison ges till kvinnor som riskerar att föda för tidigt innan vecka 34 för att barnets lungmognad ska skyndas på. Nu visar en ny studie att kortison till kvinnor som föder ett par veckor för tidigt kan ha stor nytta av behandlingen. Risken för att barnen ska utveckla respiratoriska komplikationer minskade signifikant om kvinnan som väntades föda under den ”sena” prematura perioden, vecka 34-36 fick kortison.

I Sverige ges kortison vanligen från vecka 23-33+6. Studiens forskare menar att resultaten kan komma att förändra vården av mödrar som riskerar att föda för tidigt under den sena prematura perioden. Men Bo Jacobsson, överläkare och professor i obstetrik och gynekologi vid Sahlgrenska akademin menar att det krävs mer forskning först.

– Resultaten är intressanta men det krävs att det värderas i vår population, vi förstår nog inte hela vidden av det. Vi måste se om resultaten är tillämpbara även här, säger han.

I studien deltog över 2800 gravida kvinnor med risk att föda för tidigt mellan gravidvecka 34-36. Kvinnorna delades slumpvis in i två grupper, där ena gruppen fick två injektioner med kortison och den andra placebo, med ett dygns mellanrum.

Resultaten visar att barn till mödrar som fick kortison hade en signifikant lägre risk att utveckla svåra andningsproblem strax efter födseln jämfört med placebogruppen. Barn i behandlingsgruppen hade även en signifikant lägre risk för att behöva en långvarig sjukhusvistelse eller behöva andningsbehandlingar.

Studien är gjord av forskare från Columbia university medical center och Newyork-Presbyterian och har finansierats av bland annat amerikanska National Institutes of Health, NIH.

Andra artiklar inom samma ämne