Helhetssyn viktig vid långvarig smärta

Patienter som lider av långvarig smärta bör behandlas från ett helhetsperspektiv med både fysisk och psykisk rehabilitering. De patienter som bara behandlats med riktade punktinsatser har högre sjukfrånvaro. Enligt en ny SBU-rapport saknas det effektiva läkemedel mot långvarig smärta idag.
16 juni 2006, klockan 12:12

Cirka 20 procent av Sveriges befolkning lider av långvarig smärta och många av de drabbade är idag sjukskrivna, under behandling eller väntar på behandling. De direkta och indirekta kostnaderna för samhället beräknas uppgå till 87,5 miljarder.
Samordnade rehabiliteringsprogram som pågår under lång tid och hjälper patienten på flera olika plan, så kallad multimodal rehabilitering, är den metod som bäst lindrar smärta. Det är statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) som i sin rapport om långvarig smärta sett att patienter som genomgår multimodal rehabilitering får bättre rörlighet, oftare återgår till arbetet och har färre sjukdagar än de som inte har fått sådan behandling.

Långvarig smärta är ett samlingsnamn för flera olika smärttillstånd som pågått i minst tre månader. Tillståndet skiljer sig från akut smärta genom att det sker permanenta förändringar i nervbanor och vävnader.

- Ett smärtminne startas i hjärnan och kanske även ute i nerverna som gör att kroppen reagerar annorlunda än normalt, säger Märta Segerdahl, docent och överläkare i anestesi och smärtlindring.

För den drabbade innebär sjukdomen inte bara smärta utan även en allmänt försämrad livskvalité med trötthet, sömnstörningar och depression. Vid en multimodal rehabilitering blir patienten hjälpt med alla symptom, inte bara smärtan. Rehabiliteringen ska ske med hjälp av olika team där sjuksköterskor, läkare, arbetsterapeuter, psykologer och sjukgymnaster kan ingå.
SBU rekommenderar inte enbart läkemedelsbehandling, däremot är läkemedel en viktig del av behandlingen. Alla sätt som kan minska smärtan gör vardagen lättare för den som är drabbad.
Vid behandling av långvarig värk måste det fastställas om patienten har vävnadssmärta, nervsmärta eller smärta på grund av psykologiska faktorer. Läkemedel varierar i effekt beroende på vilken typ av smärta det är. Om all smärta behandlas likartat är det fler patienter som inte blir hjälpta.

Men trots anpassad behandling är det många, nästan hälften av alla patienter, som inte får hjälp av de mediciner som finns idag.
- Vi vet för lite om hur smärtan verkar biologiskt och därför är det svårt att behandla den, säger Märta Segerdahl.

Oväntat om läkemedel

De läkemedel som används idag mot långvarig värk är paracetamol, icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID-preparat), antidepressiva läkemedel, morfinpreparat, capsaicin och epilepsiläkemedel.

En nyhet från SBU-rapporten är att morfinpreparat lindrar vid neuropatisk smärta, något som tidigare inte varit fastställt. Att capsaicin hjälper mot värk i småleder är inte heller allmänt känt.
Flera av de olika läkemedlen fick bättre effekt när de kombinerades med varandra. Exempelvis får det morfinliknande preparatet tramadol bättre effekt mot nervsmärta om det tas med paracetamol.

- Om medicinerna verkar på bred front kan de ibland hjälpa bättre. Nackdelen är att också risken för biverkningar ökar, säger Märta Segerdahl.

Många av de läkemedel som används idag vid behandling av smärta togs ursprungligen fram för andra indikationer, till exempel antidepressiva medel. Men enligt Märta Segerdahl behöver inte ett smalt läkemedel fungera bättre.
- Man kan säga att kroppen är ekonomiskt byggd vilket gör att flera receptorer på olika ställen i kroppen kan reagerar på samma medel. Ett exempel på sådana mediciner är tricykliska antidepressiva medel, som påverkar både hjärnan och nervsystemet.

Använts mycket länge

Men helt klart behövs det fler läkemedel för behandling av smärta. Enligt Märta Segerdahl har det bara kommit ett fåtal nya läkemedel under de senaste femton åren.

- De flesta preparaten som används idag är flera tusen år gamla, några exempel är morfinpreparat eller antiinflammatoriska medel från pilbark.

Neuropatiska smärtor, fibromyalgi, muskelvärk samt värk i nacke och rygg är exempel där läkemedelsbehandlingens effekt för patienterna varierar kraftigt. Förhoppningen är att nya mediciner skulle kunna hjälpa dessa patientgrupper.
Eftersom behandling med läkemedel vid långvarig smärta pågår under lång tid och smärtlindringen varierar mycket mellan drabbade är det viktigt att behandlingen är väl utprovad för den enskilde patienten. Vanliga problem vid längre medicinering är att patienten får kraftiga biverkningar och upplever en sämre smärtlindrande effekt från läkemedlet.

Bra mediciner och fungerande rehabilitering är viktigt för patienten men även för samhällets ekonomi. Förhoppningen med rapporten är att minska både de ekonomiska utgifterna och det mänskliga lidandet som finns. Det ska ske genom att få bort de verkningslösa behandlingsmetoderna och lyfta fram de effektiva.

- Vi hoppas att rapporten kommer till användning på alla nivåer, både för sjuksköterskor såväl som politiker, säger Susanna Axelsson, projektledare för SBU-rapporten.