Fortsatt ökning av resistenta bakterier
ESBL, MRSA och VCR ökar i Sverige. Foto: iStockphoto

Fortsatt ökning av resistenta bakterier

Antibiotikaförskrivningen minskade och resistenta bakterier ökade i Sverige under förra året, visar statistik från Folkhälsomyndigheten.

12 jun 2014, kl 07:28
0

Folkhälsomyndighetens årsstatistik för 2013 visar att resistenta bakterier fortsätter att öka i Sverige. Vankomycinresistenta enterokocker, VRE, ökade med 49 procent till 227 fall under förra året. Ökningen beror enligt myndigheten på ett större och flera mindre utbrott inom vården. Det större utbrottet i Gävleborgs län pågår fortfarande och har hittills drabbat fler än 200 personer.

MRSA, meticillinresistent Staphylococcus aureus, ökade också under 2013, med 17 procent till 2 454 fall. 37 procent smittades utomlands, medan 43 procent smittades i Sverige. Bland de som smittades utomlands var det vanligare att de fick smittan på sjukhus.

Förra året anmäldes 8 131 fall av ESBL, Extended Spectrum Beta-Lactamase, en ökning med 13 procent jämfört med året innan. Alla landsting förutom fem rapporterade en ökning. ESBL-CARBA har en särskilt allvarlig resistensmekanism. Den blev anmälningspliktig 2012. Förra året anmäldes 39 fall, vilket kan jämföras med 23 fall under 2012.

Under 2013 inträffade också ett utbrott med fyra dödsfall av Clostridium difficile typ 27. Folkhälsomyndigheten påpekar i rapporten att det behövs ett utökat förebyggande arbete mot sjukhusutbrott.

Däremot visar årsstatistiken att antibiotikaförskrivningen minskade med åtta procent. Det är den största procentuella minskningen under 2000-talet. Antalet recept per tusen invånare är nu 343 i landet. Förskrivningen av samtliga antibiotikagrupper minskade, förutom nitrofurantoin och pivmecillinam, som ökade. Det tycker myndigheten är positivt, då de är rekommenderade förstahandspreparat mot urinvägsinfektioner. Antibiotika som används mot luftvägsinfektioner minskade med 14 procent. 

Antibiotikaförsäljningen minskade i alla åldersgrupper, men mest bland barn mellan 0-6 år. Där minskade försäljningen med 19 procent. Även i slutenvården minskade antibiotikaanvändningen något, med 1,8 procent.

Enligt Folkhälsomyndigheten visar undersökningar att antibiotika används på ett bättre sätt och att förskrivarna i större grad följer de behandlingsrekommendationer som finns jämfört med tidigare.