Förordningen stärker enskildas rättigheter, men det kommer finnas undantag på vissa områden, som i dag. Foto: iStockphoto

Fortfarande oklart hur registerforskningen påverkas

Registerforskningen ser ut att räddas i den nya dataskyddsförordningen som väntas beslutas formellt under våren. Dock är det för tidigt att i detalj säga hur den kommer att påverka forskningen.
21 januari 2016, klockan 8:08

I slutet av förra året träffades en politisk överenskommelse om en ny europeisk dataskyddsförordning. Men i nuläget finns ingen formellt antagen lagtext. Därför är det svårt att säga hur förordningen kommer att påverka registerforskningen, mer än i generella termer.

EU-förordningen väntas formellt beslutas under våren i år och det är ungefär två år kvar till den träder i kraft, 2018.

I slutet av förra året drog Datainspektionen igång ett projekt lett av myndighetens chefsjurist, som mer i detalj, ska utreda förordningen och hur den kommer att skilja sig från nuvarande svensk lagstiftning. Hur förordningen kommer att påverka registerforskningen är en av många frågor som ska utredas under de kommande två åren.

– Förordningen kommer gälla i stället för dataskyddsdirektivet och man kan utgå ifrån att den kommer skilja sig från hur det är i dag på vissa områden. Men på vilket sätt och mer specifikt går inte att säga än. Det måste analyseras när texten kommer, säger Eva Maria Broberg, jurist på Datainspektionen.

Att det är en förordning innebär att det är en direkt gällande lag i Sverige och övriga EU-länder. För svensk del innebär det att förordningen ersätter personuppgiftslagen.

Tidigare lagförslag från EU-parlamentet innebar bland annat att ett nytt godkännande skulle krävas från varje individ varje gång registerdata användes i en ny studie. Detta var något som oroade många och sågs som ett stort hinder för registerforskning. Även förordningsförslaget stärker enskildas rättigheter, dock finns det en del undantag.

– Förordningen stärker enskildas rättigheter, men det kommer finnas undantag på vissa områden, som i dag. Men undantagen måste analyseras noga innan man kan dra några slutsatser, säger Eva Maria Broberg.

Det är för tidigt att säga hur förordningen kommer att påverka registerforskningen. Däremot kommer det med stor sannolikhet att finnas möjlighet för EU-länder att själva ha en kompletterande lagstiftning till dataskyddsförordningen.

– Det vi vet är att det kommer att finnas ett utrymme för medlemsländer att ha lagstiftning på specifika områden, men i vilken utsträckning och vad man får lagstifta om går inte att säga ännu, säger Eva Maria Broberg.

Fakta:

Det finns en politisk överenskommelse mellan EU-kommissionen och EU-parlamentet och EUs ministerråd. Det var den 15 december 2015 som man kom överens om förslaget till ny EU-förordning om dataskydd. Överenskommelsen i textform ska granskas av juristlingvister, översättas, tas formellt beslut om och publiceras. Man kan utgå från att överenskommelsen kommer att gå igenom. Förordningen beräknas bli formellt antagen under våren 2016 och sedan, två år senare 2018, träda i kraft och ersätta den svenska personuppgiftslagen.

Andra artiklar inom samma ämne