Domen är pedagogisk och tydlig inom det område som Högsta förvaltningsdomstolen har prövat, enligt jurist Helena Nilsson.

Fler samverkansavtal spås efter Cimzia-dom

Efter att Högsta förvaltningsdomstolen rivit upp Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets, TLVs, förbud mot att låta Region Skåne ingå avtal med ett läkemedelsföretag spås nu fler liknande avtal.
12 januari 2016, klockan 9:09

Helena Nilsson är jurist på Setterwalls och hon har tittat närmare på domen och svarar på frågor om den.

Vad betyder domen?
– Den säger att när det gäller läkemedel som omfattas av förmånerna och förskrivs på recept så gäller TLVs priser bara för öppenvårdsapoteken. Det innebär att TLV inte kan utfärda ett förbud mot andra aktörer än öppenvårdsapotek. Så om du har läkemedelsföretag eller landsting, som i det här fallet, som träffar ett avtal om ett annat pris än det som TLV sagt, som gäller inom förmånerna, kan inte myndigheten utfärda något förbud mot det avtalet. Domen är begränsad till prisöverenskommelser som gäller läkemedel som omfattas av förmånerna och förskrivs på recept. Det är det som Högsta förvaltningsdomstolen har prövat.

Vad innebär det konkret för Region Skåne?
– Att TLV inte kan förbjuda den här typen av prisöverenskommelser som gäller mellan läkemedelsföretag och landsting. Däremot har Högsta förvaltningsdomstolen inte uttalat om det skulle finnas en annan aktör som skulle kunna utfärda förbud på området med anledning av transparensdirektivet. Det är dock tveksamt om en sådan aktör skulle kunna göra det eftersom regelns ordalydelse inte ger utrymme för en tolkning som omfattar även andra aktörer än öppenvårdsapotek.

Vad blir konsekvenserna på kort sikt?
– Jag tror att vi kommer att se fler sådana här avtal. Det är många som har väntat på den här domen och undrat vad som skulle hända. Landstingen har ett stort intresse av det här i och med att det verkar i prispressande riktning. Man kan tänka sig att landstingen gärna vill ingå sådana här avtal.

Vad blir konsekvenserna på lång sikt?
– Min bestämda uppfattning är att om man ska ha sådana här samverkansavtal så bör det författningsregleras. Exempelvis hur man ingår avtal, hur det får se ut, var gränser går och så vidare. På så sätt blir det förutsägbart för alla parter, både landsting och läkemedelsföretag.

Går det att tolka domen på olika sätt?
– Jag tycker inte det. Jag tycker att den är pedagogisk och tydlig inom det område som Högsta förvaltningsdomstolen har prövat. Domstolen uttalar sig om läkemedel som förskrivs på recept och som omfattas av förmånerna. Sedan uttalar domstolen sig om andra aktörer än öppenvårdsapotek. Det som är tydligt i domen är att det pris som TLV har bestämt för läkemedel inom förmånerna gäller enbart för öppenvårdsapotek, inte för andra aktörer, som är fria att prisförhandla. Med den utgången blev det inte aktuellt för domstolen att ta ställning till transperensdirektivets inverkan och det beror även på att TLV inte har tillsyn över det direktivet. Dock skulle det nog inte göra någon skillnad om TLV hade tillsyn över det eftersom det ändå inte skulle kunna gå emot lagens ordalydelse. Det är väldigt tydligt i Sverige att priset tillämpas av öppenvårdsapoteken. Då kan du inte tolka in att priset ska tillämpas av landsting, läkemedelsföretag, sjukhusapotek eller andra aktörer.

Går det att överklaga domen?
– Nej. Högsta förvaltningsdomstolen är sista instans så det går inte att ompröva eller överklaga. Däremot kan lagstiftaren tycka att domen föranleder ny lagstiftning. Det har ju regeringen redan varslat om i en tidigare proposition (2014/14:93).

Vad skulle det i så fall innebära?
– Då skriver socialdepartementet ett direktiv till en utredning och kanske refererar till domen och pekar på ett problem, som exempel, att det här är ett oreglerat område. För att det ska vara förutsägbart för alla parter så behövs det ändringar och därför ska en utredare komma med förslag på ändringar till hur man ska få ett transparent system. Olika departement ska säga sitt, ordförande för utredningen utses och ett förslag presenteras som en SOU, statlig offentlig utredning, som sedan går ut på remissinstanser, därefter en proposition och en lagändring. Det är en ganska lång process, men det är någonting som jag bedömer som sannolikt.

Om Cimzia-fallet

Våren 2012 ingick Region Skåne avtal med UCB Pharma. Avtalet innebar att regionen skulle få en återbäring på 15 procent för all försäljning av läkemedlet Cimzia för behandling av reumatism. Tandvårds och läkemedelsförmånsverket, TLV, menade att avtalet innebar att priset på det subventionerande receptbelagda läkemedlet skulle bli olika i landet och valde därför att förbjuda regionen från att ingå avtal.

Region Skåne överklagade och Högsta förvaltningsdomstolen går emot tidigare instanser och ger regionen bifall. I domen skrev domstolen att TLVs beslut saknar författningsstöd och därför upphävs förbudet.

Andra artiklar inom samma ämne