Alkoholens skyddande effekt kan vara antiinflammatorisk

Allt mer tyder på att lätt till måttlig alkoholkonsumtion har en viss skyddande effekt mot insjuknande i hjärtinfarkt. Nu visar en tysk studie att den skyddande effekten kan bero på en antiinflammatorisk verkan av alkohol i måttliga mängder.

13 jun 2001, kl 12:44
0

Allt mer tyder på att lätt till måttlig alkoholkonsumtion har en viss skyddande effekt mot insjuknande i hjärtinfarkt. Nu visar en tysk studie att den skyddande effekten kan bero på en antiinflammatorisk verkan av alkohol i måttliga mängder.
Flera epidemiologiska studier har visat att risken för kranskärlssjukdom och slaganfall är högst för dem som har hög alkoholkonsumtion, lägre för dem som har låg till måttlig alkoholkonsumtion samt något högre igen för de grupper som inte dricker alkohol alls. Sambandet har beskrivits som en U-kurva.

Förutom förändringar i blodfetter som, ökade HDL-, kolesterol- och apolipoprotein A1-nivåer, har flera studier visat ett samband mellan alkoholkonsumtion och blodets koagulationsförmåga. Men tillgängliga data tyder på att det kan finnas andra mekanismer och tyska forskare har undersökt om det kan finnas en inflammatorisk koppling till den skyddande effekten.

Samband med inflammation
I en studie som publicerades i Lancet (2001;357:763-766) undersöktes sambandet mellan c-reaktivt protein (CRP) och alkoholkonsumtion hos 781 män och 995 kvinnor. CRP är ett blodäggviteämne som ökar vid inflammation. I studien fann man att nykterister och personer med hög alkoholkonsumtion hade högre koncentrationer av CRP än de med måttlig konsumtion. Sambandet var större för män än för kvinnor.

Forskarna drar slutsatsen att det kan vara en antiinflammatorisk verkan av alkohol som bidrar till sambandet mellan moderat alkoholkonsumtion och lägre kardiovaskulär dödlighet.

Inflammation och ateroskleros
Utgångspunkten för den tyska studien är att det finns allt fler bevis för att inflammation har en central roll vid ateroskleros. Olika riskfaktorer som ökad koncentration av LDL kolesterol, fria radikaler genererade genom rökning, hypertoni, dia-
betes, genetiska förändringar samt en kombination av dessa och andra hittills okända faktorer leder till ett karaktäristiskt inflammatoriskt svar.

I den här processen är olika typer av celler involverade som monocyter, makrofager, T-lymfocyter, mastceller samt proinflammatoriska molekyler som cytokiner och tillväxtfaktorer.
Förutom den lokala processen i artärväggen har man också kunnat koppla markörer för inflammation i blodet till kliniska fynd av ateroskleros.

Forskarna som gjort den tyska studien anser att interleukin-6, som är det viktigaste cytokinet i den akuta fasen av inflammatoriskt svar, kan vara den faktor som har störst betydelse för den skyddande effekten. Moderat alkoholkonsumtion verkar hämma produktionen av interleukin-6 och omvänt har man hittat höga koncentrationer av interleukin-6 och andra cytokiner vid alkoholrelaterad leversjukdom.

Svensk ståndpunkt
Vid en svensk alkoholkonferens arrangerad av Medicinska forskningsrådet för ett par år sedan drogs slutsatsen att det kan finnas skyddande effekter av lågt eller måttligt intag av alkohol på kranskärlssjukdom och slaganfall.

Professor Ulf de Faire, som är forskare och hjärt-kärl-läkare vid Karolinska sjukhuset, påpekar att den skyddande effekten bara gäller för personer över cirka 50 års ålder.

? Det går inte att extrapolera och påstå att effekten gäller andra grupper, säger han. Det kan också finnas fällor när man tolkar resultaten i de olika studierna. Den skyddande effekten av måttlig alkoholintag kan också beror på socioekonomiska eller psykologiska faktorer och dessa behöver klarläggas bättre.

Han tycker att teorin bakom den tyska studien är intressant och att det kan ligga något i att det skulle finnas ett inflammatoriskt samband.

? Men CRP är ett grovt mått på inflammatoriskt svar och sambandet måste studeras ytterligare, säger han. De två förhärskande teorierna är fortfarande att den skyddande effekten skulle bero på förändringar i HDL-kolesterol och/eller blodets koagulationsförmåga.