Ny metod från Lund kan producera sjuka hjärnceller
Illustration av aktiv nervcell.

Ny metod från Lund kan producera sjuka hjärnceller

Ett sätt att massproducera sjuka, åldrade celler ger helt nya möjligheter att förstå sjukdomar som Alzheimer.

26 jun 2017, kl 11:50
1

Malin Parmar, professor Lunds universitet. Foto: Lunds universitet

Mekanismerna bakom sjukdomar som Parkinson och Alzheimer är till stor del fortfarande en gåta. Ett problem för forskningen är att det inte går att ta ut nervceller ur hjärnan hos en patient utan att skada hjärnan, som man kan göra för att studera sjuka celler i andra organ, som blod- eller hudceller. Men nu har forskare i Lund utvecklat en metod för cellomvandling som drastiskt kan förändra förutsättningarna för forskningen och snabba på processen att förstå sjukdomarna i hjärnan.

– Redan inom tre års tid tror jag att vi har ny kunskap om sjukdomar i hjärnan tack vare den här metoden, säger Malin Parmar, professor i utvecklings- och regenerativ neurobiologi vid Lunds universitet och huvudförfattare bakom studien som publiceras i tidskriften EMBO Molecular Medicine.

Med den nya tekniken kan forskarna transformera hudceller från en patient så att de blir hjärnceller. Cellerna blir ålders- och sjukdomsspecifika, det vill säga de blir lika cellerna i patientens hjärna. Tricket för att få cellerna att bli ålders- och sjukdomsspecifika handlar om att man hoppar över stamcellsstadiet.

– Om man gör om celler till stamceller sker en föryngring av cellen, förklarar Malin Parmar.

Med den här metoden där hudcellen direkt görs om till en hjärncell behålls genetiken för ålder och sjukdom i cellerna. En ännu opublicerad studie från Malin Parmars forskargrupp, och annan forskning, har visat att patologin i de framproducerade cellerna liknar de som finns i den sjuka patientens hjärna.

Metoden att transformera hudceller till nervceller utan att gå via ett stamcellsstadium utvecklade Malin Parmars forskargrupp för några år sedan. Men då var det på celler från foster eller nyfödda.

– Redan då förstod hela fältet potentialen med detta, säger Malin Parmar. Att kunna producera friska celler för att använda till cellterapi, eller sjuka celler från patienter för sjukdomsforskning.

Men den metoden fungerade dåligt på celler från vuxna individer. Det fanns inte heller någon möjlighet att producera en stor mängd celler. Men nu har forskarna alltså utvecklat ett sätt där fibroblasterna från hudceller från vuxna patienter, tagna genom en enkel biopsi från till exempel höften, effektivt kan transformeras och produceras som nervceller i en nästan obegränsad mängd. Lundaforskarna har testat metoden på friska individer och på patienter med Alzheimer, Parkinson och Huntingtons sjukdom.

Genombrottet öppnar för en rad nya möjligheter för forskare att studera sjukdomar, utveckla diagnostik och testa nya läkemedel.

När tror du att den här kunskapen kan vara till klinisk nytta?
– Vi har redan flera samarbeten med experter på de här sjukdomarna, både i Sverige och andra länder, berättar Malin Parmar. Så det finns redan pågående studier. Inom tre år tror jag att vi har vi lärt oss mycket mer om hur cellerna påverkas av de här sjukdomarna. Sedan kan det ta lång tid från ny kunskap till att ha en ny behandling.

Malin Parmar berättar att liknande metoder för omprogrammering redan används i USA där forskare till exempel försöker ta reda på vad ett läkemedel kan få för effekt för patienter med schizofreni genom att testa läkemedlen in vitro på patientens egna framtagna hjärnceller. Den nya metoden som utvecklats i Lund skulle även kunna underlätta den typen av studier, då tekniken är effektivare och fler nervceller kan tas fram. På sikt kan det innebära ett steg framåt för att ta fram skräddarsydda behandlingar, så kallad personalized medicine, för hjärnans olika sjukdomar.

1 Kommentar

Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer

  1. Intressant men lite skeptisk. Hjärnan består inte av enbart neuron utan av annat också, som kan inverka. Att omvandla hudceller, som levt i en annan miljö än hjärnan kan vara osäkert. Man kan missa miljöpåverkan eller bli utsatt för felaktig miljöpåverkan. Hjärnan har en barriär, som skyddar hjärnan från ämnen, som kan finnas på huden. Sedan kan kanske hudceller vara utsatt för mutagener som UV-ljus och annat. I luktnerven i näsan kan man ta cellprov , som är kan man säga en del av hjärnan, eftersom luktnerven tillhör hjärnan. Det låter som en bättre väg tycker jag.