Kolesterol-vaccin rycker närmare klinik

En vaccinkandidat mot högt kolesterol har visat god effekt i prekliniska försök och nu utvärderas den i en fas I-studie på människor. Resultat väntas i slutet av året.

20 juni 2017, klockan 01:05
4

Sedan år 2015 pågår en fas I-studie i människor med läkemedelskandidaten AT04A som ett möjligt vaccin mot förhöjda blodfetter och i förlängningen hjärt- kärlsjukdom. I den kliniska prövningen, som genomförs vid det medicinska universitetet i Wien och väntas vara klar i slutet av året, ingår 72 friska frivilliga personer – både män och kvinnor.

Studien genomförs av det österrikiska läkemedelsbolaget Affiris och är en blindad, randomiserad, placebokontrollerad studie. Det primära effektmåttet är säkerhet. Studien mäter också bland annat effekt på nivåerna av total mängd kolesterol, LDL-kolesterol och triglycerider samt inflammatoriska biomarkörer.

Målsättningen med studien är att upprepa de resultat forskarna sett med vaccinkandidaten i prekliniska studier. I en artikel i tidskriften European Heart Journal redovisar forskarna, som delvis är kopplade till Affiris, hur möss som modifierats genetiskt för att få en lipoproteinnedbrytning som liknar den i människa, signifikant sänkte sina blodfetter efter de injicerats med AT04A jämfört med vildtypsmöss.

Både grupperna gavs fettrik mat i 18 veckor samtidigt som de fick vaccinkandidaten enligt ett dosschema, med den första dosen fyra veckor in på den fettrika dieten.

I de genetiskt modifierade mössen såg forskarna en signifikant sänkning av kolesterolet med 53 procent jämfört med i vildtypsmössen efter de fått vaccinkandidaten. Även de aterosklerotiska skadorna på blodkärlen liksom biomarkörer för blodkärlsinflammation minskade i de transgena mössen efter vaccination.

– Om dessa resultat kan upprepas i människa skulle det kunna innebära en behandling med lång effekt där det efter den första vaccinationen bara krävs en årlig påfyllnad. Resultatet skulle vara en mer effektiv och bekvämare behandling för patienterna med högre följsamhet, säger Günther Staffler, teknisk chef på Affiris och en av artikelförfattarna, i en kommentar till studien.

Den kolesterolsänkande effekten var, till skillnad från de PCSK9-hämmande läkemedel som finns på marknaden i dag, besående över tid. PCSK9-hämmarna har visserligen god effekt på kort sikt, men behandlingen behöver upprepas med relativt täta mellanrum.

I en kommenterande artikel, också publicerad i European Heart Journal skriver brittiska och amerikanska forskare att de preklinska resultaten med AT04A är intressanta. Särskilt lyfter de fram de faktum att vaccinationen inte bara sänker halterna av LDL-kolesterol utan också förhindrar inflammation i kärlen samt bildandet av aterosklerotiska plack som särskilt positiva.

De poängterar dock vikten av säkerhet och långtidsuppföljningar vid kliniska försök i människa och lyfter det faktum att blodfettssänkning med hjälp av statiner och statinliknande läkemedel är kopplade till en ökad risk för nyinsjuknande i diabetes.

”På kort sikt verkar dock värdet av sänkning av LDL-kolesterol med statiner och PCSK9-hämmare med råge vara större än risken för att drabbas av diabetes”, skriver forskarna och fortsätter:

”Långtidseffekterna av dålig blodsockerkontroll och diabetes inducerad av långvarig LDL-sänkning är ännu okända och behöver kontrolleras noggrant i fortsatta utvecklingsprogram för vaccin riktade mot PCSK9.

Så fungerar kolesterol-vaccinet

Vaccinkandidaten AT04A består av korta peptider som liknar en del på enzymet PCSK9 i människa. PCSK9 bildas i levern och binder till receptorn för LDL-kolesterol, vilket leder till att förmågan att transportera bort blodfetter försämras. Genom att hämma PCSK9 kan dessa receptorer verka som de ska och halten LDL-kolesterol sänks.

En del av peptiderna som används för immunisering i AT04A uppfattas som främmande av immunsystemet vilket triggar produktionen av antikroppar mot PCSK9. Antikropparna binder till PCSK9 och gör att enzymet i sin tur inte kan binda till LDL-receptorerna med bättre borttransport av LDL-kolesterol som följd.

De PCSK9-hämmare som finns på marknaden, alirokumab (Praluent) och evolcumab (Repatha), består av antikroppar som hämmar PCSK9. Dock skapar de inget immunsvar vilket gör att läkemedlen har relativt kortvarig effekt och måste injiceras en till två gånger i månaden.

Dela
Föregående artikelNytt pris ska belöna patientvänlig information
Nästa artikelVanligare med anmälda biverkningar hos kvinnor

4 Kommentarer

Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer

  1. Detta är en oroväckande nyhet. Att sänka kolesterolet kan medföra allvarliga biverkningar hos en stor del av de behandlade. I vanliga fall kan man sluta med att ta medicinen, men ett vaccin kan resultera i livsvariga plågor.

    Vi visade förra året i BMJ i en översiktsartikel över 19 studier omfattande mer än 68,000 människor över 60 år som man följt i många år, att de som hade högst LDL-kolesterol lever längst; till och med längre än de som behandlades med statiner. inget studie visade det motsatte. Artikeln kan läsas här: http://bmjopen.bmj.com/content/bmjopen/6/6/e010401.full.pdf
    Vi har även en förklaring till fenomenet.

    Varför sänka kolesterolet, om de som har högst LDL-kolesterol lever längst?.

  2. Håller med Uffe Ravnskov, detta är ett mycket oroväckande påhitt från Big Pharma. Nu börjar alla patenten på statiner gå ut så man letar givetvis med ljus och lyckta efter nya sätt att kunna fortsätta att tjäna pengar på den framgångsrika kolesterolhypen.

  3. Suck. Fettskräcken hålls vid liv. Det torde vara bevisat att högt intag av fett inte alls eller mycket litet påverkar kolesterolet då vår lever justerar kolesterolet till den nivån som kroppen behöver. Det ÄR bevisat att högt kolesterol inte är farligt, tvärtom behövs det för att reparera trasiga kroppar. Däremot är det positivt med inflammationshämmande effekter då den stora boven till sjukdomar är inflammationer i kroppen. Men att ta ett kolesterolsänkande läkemedel enbart för den sakens skull och med alla biverkningar är helt enkelt fel. Det finns mer naturliga vägar att minska inflammationer i kroppen, nämligen ketogen kost. Tippar dock på att detta kommer bli en storsäljare om det godkänns, tyvärr.

  4. Utvecklingen av AT04A är ett spännande steg i utvecklingen av nya förebyggande behandlingar mot hjärtkärlsjukdom – vår alltjämt vanligaste dödsorsak i Sverige. Den nyligen genomförda FOURIER-studien med evolocumab visade att sjukdomen kan förbyggas även om man sänker det onda (LDL)-kolesterolet till mycket låga värden utan att några anmärkningsvärda biverkningar uppkommer. Med anledning av de mycket låga kolesterolvärden som åstadkoms med de nya behandlingarna samlades internationell expertis till ett möte för att ta reda på möjliga skadliga effekter av lågt kolesterol. Slutsatserna har nyligen publicerats https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28295777. Noggrann uppföljning måste till för att säkerställa att inga oönskade effekter uppkommer av mycket låga kolesterolvärden heller under långtidsbehandling men i dag finns inga hållpunkter för att lågt kolesterol skulle menligt påverka någon organfunktion. Noggrann uppföljning av alla möjliga positiva och negativa effekter av behandling med AT04A är förstås nödvändiga och bestämmelserna finns reglerade båda av amerikanska Food and Drug Administration (FDA) och den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA).
    Jag vill påminna Uffe Ravnskov om den ärftliga sjukdomen familjär hyperkolesterolemi (FH), ärftligt högt kolesterolvärde, som obehandlad leder till tidiga kärlsjukdom och död.

Lägg till ny kommentar

Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se

Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här