Liten förbättring på högskoleprov med medicin

Personer med adhd presterade något bättre under perioder då de medicinerade, visar ny registerstudie.

29 juni 2017, klockan 15:51
0

Att personer med adhd har större svårigheter i skolan än övriga befolkningen är känt. Utbildningsnivån och betyg är i genomsnitt lägre för personer med adhd. Läkemedelsbehandling för adhd kan lindra symtom som rastlöshet och koncentrationssvårigheter och därmed underlätta för elever att delta i skolundervisningen. Nu har forskare vid Karolinska institutet undersökt vilken effekt medicinering har på verkliga resultat, genom att undersöka hur personer med adhd har presterat på det svenska högskoleprovet. Studien publiceras i tidskriften JAMA Psychiatry.

I en stor kohortstudie studerades data från 61 640 individer med adhd, alla födda mellan 1976 och 1996. Perioden de studerades var januari 2006 – december 2013.  Information om personernas läkemedelsbehandling hämtades från läkemedelsregistret.

Forskarna har tagit hänsyn till och kontrollerat för en rad faktorer som kan påverka resultatet vid högskoleprovet, bland annat effekten av ålder och träning efter att gjort provet upprepade gånger, men även intelligenskvot och föräldrars utbildningsnivå. Jämförelser gjordes både mellan grupper och inom samma individer då personerna gjort högskoleprovet vid flera tillfällen, under perioder utan och med medicinering. Jämförelser har också gjorts mot en kontrollgrupp av personer utan adhd-diagnos.

Resultatet visade att 3 718 personer av de dryga 61 000 hade gjort högskoleprovet under den studerade perioden. Av dessa tog 73,8 procent medicin mot adhd. Resterande 26,2 procent tog ingen läkemedelsbehandling alls under den studerade perioden. I en jämförelse dessa grupper emellan var poängskillnaden mer än 0,1 poäng högre i gruppen som fick medicin (högsta poäng vid högskoleprovet är 2,0). Resultatet av studien visade också att andelen som gjort högskoleprovet någon gång var avsevärt lägre i gruppen med en adhd-diagnos jämfört med övriga populationen.

I en grupp på 930 personer med adhd kunde forskarna göra jämförelser inom samma individer som skrivit provet vid flera tillfällen, med eller utan medicinering. Adhd-medicinering associerades här med en resultatökning med 0,13 poäng på högskoleprovet, men när ökningen korrigerats för de beräknade effekterna av ålder och träning av att ha gjort flera prov, blev ökningen endast 0,048 poäng.

Förbättringen i poäng var jämförbar med den som generellt uppnås av att ha gjort ett högskoleprov tidigare, skriver forskarna. Förbättringen kan också vara större för de som presterat högre på sitt första test. Studiens resultat går i linje med tidigare forskningsresultat som visat att adhd-medicinering leder till små förbättringar när det gäller skolprestationer, som standardiserade prov och betyg.

Den lilla förbättringen, avrundad till 0,05, kan ändå för en individ som står och väger innebära en skillnad och öka chanserna att komma in på en utbildning, skriver forskarna. Yi Lu är post doc-forskare vid Karolinska institutet och förstaförfattare till studien. Hon påpekar att de i studien endast undersökt ett utfall, nämligen högskoleprovsresultat. Resultatet är troligen bara toppen av ett isberg, säger hon.

– Om man kan se förbättringar vid det här viktiga provet är det möjligt, eller till och med sannolikt, att det finns förbättringar även på andra områden för de här personerna när det gäller akademiska prestationer, säger hon. Resultatet från vår studie skickar en signal om att medicinering för adhd kan hjälpa patienter i deras akademiska prestationer, utöver att lindra de viktigaste symtomen av adhd.

Yi Lu och hennes författarkollegor vill också betona att effektens storlek pekar på att fler åtgärder än bara läkemedel behövs för att hjälpa personer med adhd inom utbildningsväsendet.

Studien har med sin design flera begränsningar. Till exempel finns inga försäkringar om att personerna som enligt läkemedelsregistret förskrivits adhd-läkemedel verkligen tagit läkemedlen under samma period. Forskarna drar heller inga slutsatser om kausalitet. Att adhd-medicinering associeras med förbättrade resultat på högskoleprovet bör tillsammans med övriga för- och nackdelar vägas in i kliniska beslut om medicinering, skriver forskarna.

I Sverige fortsätter förskrivningen av adhd-läkemedel att öka, som Läkemedelsvärlden.se rapporterat om. I USA ökade förskrivningen mellan 2002 och 2010 med närmare 50 procent. Men långtidseffekterna av medicinering för adhd hos barn och unga är fortfarande inte kända.

Lägg till ny kommentar

Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se

Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här