Många får antipsykotika utan diagnos

Socialstyrelsen har i en ny rapport om insatser och stöd till personer med funktionsnedsättningar granskat jämlikhetsaspekter och insatser enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Enligt rapporten kan det röra sig om uppemot 30 procent av unga på LSS-boenden som behandlas med läkemedlen utan att ha fått psykiatrisk diagnos.

– Vi har sett att många barn och unga behandlas med antipsykotiska läkemedel under långa perioder trots att de inte fått någon psykiatrisk diagnos, säger Karin Flyckt, samordnare av funktionshindersfrågor på Socialstyrelsen, som gjort rapporten.

På LSS-boende fick 28 procent av pojkarna i åldern 13-17 år antipsykotiska läkemedel trots att bara 0,8 procent hade en psykos- eller schizofrenidiagnos, visar rapporten. Även bland flickorna i samma åldersgrupp var förskrivningen hög. Där fick 16 procent läkemedlen, medan endast 3 procent hade en diagnos.

– Antipsykotiska läkemedel har även en stämningsstabiliserande effekt och verkar lugnande, vilket skulle kunna vara en förskrivningsorsak. Vissa av läkemedlen kan användas vid beteendestörningar, som utagerande beteende och bristande impulskontroll men då handlar det om kortvarig behandling och inte långvarig som i detta fall, säger Karin Flyckt.

Det är vanligt att barn och unga med intellektuella funktionsnedsättningar, som utvecklingsstörning och autism, använder antipsykotiska läkemedel under långa perioder. Det är något som är förknippat med vissa risker, menar Karin Flyckt.

– Med läkemedlen finns det generellt höga risker för biverkningar med långtidsbehandling. Både neurologiska och metabola, som viktuppgång och diabetes.

För att komma åt problemet med läkemedelsbehandling utan diagnos tror Karin Flyckt att man kan öka användningen av andra behandlingsmetoder.

– Det är viktigt att få behandling vid psykisk ohälsa men med tanke på riskerna med läkemedlen är det också viktigt att balansera upp läkemedelsanvändningen med andra metoder i större utsträckning i de fall antipsykotika förskrivs av andra orsaker, säger Karin Flyckt.

Hon menar att det är viktigt med läkemedelsgenomgångar och uppföljningar på individnivå. Hon tror också att läkemedelsanvändningen kan minska genom att i höra grad uppmärksamma och använda pedagogiska och kognitiva behandlingsmetoder som alternativ till läkemedel.