Liten ökad risk med adhd-läkemedel

Medicinering mot adhd med metylfenidat under graviditetens första trimester innebar en något ökad risk för hjärtfel hos barnet, visar en ny studie.

13 december 2017, klockan 17:00
0

Kerstin Arnsvik-Malmberg, specialist barn- och ungdomspsykiatri, Stockholms läns landsting.

Andelen i befolkningen som tar läkemedel för adhd har ökat kraftigt under flera års tid. Ökningen gäller även kvinnor i fertil ålder. Hittills har kunskapen varit låg om de eventuella risker som finns med att medicinera med adhd-läkemedel, vanligen centralstimulantia, under graviditet. I Läkemedelsverket behandlingsrekommendationer för adhd konstateras att erfarenheten är begränsad och att medicinering vid graviditet är otillräckligt studerat.

En ny studie som publiceras i JAMA Psychiatry visar nu att medicinering med metylfenidat under graviditetens första trimester innebär en något ökad risk för barn att födas med missbildning på hjärtat.

– Det här är ny viktig kunskap, säger Kerstin Arnsvik-Malmberg, överläkare och specialist i barn- och ungdomspsykiatri inom Stockholms läns landsting. Inte minst eftersom tonårsgraviditeter är vanligare i gruppen flickor som har adhd jämfört med gruppen som inte har det.

Studien, som nu bidrar till att fylla i en stor kunskapslucka, är en registerstudie gjord på stora kohorter i USA och de fem nordiska länderna Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island. I de amerikanska registren ingick drygt 1,8 miljoner och i de nordiska registren drygt 2,5 miljoner kvinnor. Samtliga som ingick i studien hade genomgått enkelgraviditeter med levande födda barn som resultat. Studien genomfördes mellan första juli 2015 och sista mars 2017.

Forskarna analyserade registren genom att studera förskrivna adhd-läkemedel under graviditetens första trimester och förekomsten av medfödda missbildningar. Som en underkategori studerades missbildningar på hjärtat. De läkemedel som studerades var de vanligaste vid adhd-medicinering: metylfenidat och amfetamin.

Resultatet visade att risken för ett barn att födas med missbildning på hjärtat ökade om mamman hade tagit metylfenidat under graviditetens första trimester. För amfetamin sågs ingen ökad risk. Ingen ökad risk sågs heller för generell missbildning för något av läkemedlen efter att resultaten kontrollerats för bakomliggande faktorer.

Även om risken för hjärtmissbildning om mamman tog metylfenidat ökade med 28 procent var den absoluta risken fortfarande relativt liten. Generellt i populationen är risken för hjärtmissbildning 10 per 1000 födda barn. Riskökningen med metylfenidat innebar att för varje grupp om tusen kvinnor som tar metylfenidat under graviditetens första trimester skulle ytterligare tre barn födas med missbildning på hjärtat, skriver forskarna i artikeln.

– Gravida patienter med adhd försöker man att medicinera med så låga doser som möjligt, som man gör med all medicinering vid graviditet, säger Kerstin Arnsvik-Malmberg. Men med den här nya kunskapen kan man ju byta från metylfenidat till amfetamin i de fall det behövs.

Kerstin Arnsvik-Malmberg påpekar, liksom forskarna i artikeln, att uppehåll i medicinering också kan innebära risker.

– För de som inte klarar sig utan mediciner fallerar ju livet och vardagen om de inte får sina läkemedel. Det är inte heller bra för barnet.

Studiens resultat är därför viktig information för de läkare som måste väga nytta mot risker i behandlingen av kvinnor i fertil ålder och gravida med adhd, skriver forskarna. Men ytterligare forskning behövs förstås, menar Kerstin Arnsvik-Malmberg.

– Vi vet fortfarande inte vad långtidseffekterna är av adhd-medicinering, till exempel på centrala nervsystemet. Vi vill vara försiktiga med att medicinera små barn eftersom vi inte vet vad som händer med en växande hjärna, och vi vet givetvis lika lite om långtidseffekterna på barn som exponeras under graviditet.