Låg kortisolproduktion vid kronisk stress

Exponering för stress påverkar hela det neuroendokrina systemet. Till en början leder stress till en ökad produktion av kortisol, men vid långvarig stress minskar produktionen av kortisol ? ett av kroppens viktigaste hormon.

23 aug 2002, kl 22:22
14

Våra biologiska stressreaktioner är konstruerade för att vi ska klara av fysiska hot och stress. Stress är inte något negativt i sig, men om stressreaktionen pågår i månader och kanske år och individen inte får tillfälle att återhämta sig kan olika skadeverkningar uppstå.
Det är välkänt att det finns ett samband mellan stress och olika sjukdomar som hjärtinfarkt, ryggproblem och depression. Men det har varit svårt att hitta den biologiska kopplingen mellan stress och somatisk sjukdom och forskningen har främst varit inriktad på den akuta stressen.
Med ny kunskap kan de biologiska konsekvenserna av att leva under stress följas bättre och man vet idag att många av kroppens regleringssystem kan komma ur balans av långvarig stress.
Den vanliga uppfattningen är att kronisk stress i likhet med den akuta stressen resulterar i en ökad produktion av kortisol i binjurebarken. Senare års studier har dock visat att exponering för långvarig stress till slut leder till en mycket låg insöndring av kortisol över dygnet.
Det har blivit allt mer klart att den så kallade HPA-axeln (hypothalamus-hypofys-binjurebarksaxeln) har en central roll i samspelet mellan stress och sjukdom.


Central funktion
Kortisol är ett av kroppens viktigaste hormon med ett stort antal effekter som idag bara delvis är kända. Man vet att höga halter av kortisol kan resultera i bukfetma, hypertoni, åderförkalkning, typ 2-diabetes, depression och försämrat immunsystem. Det har till och med visats att en störd kortisolmetabolism kan ha betydelse för utvecklingen av reumatoid artrit.
Störningar i HPA-axeln kan också orsaka nedsatt sekretion av könssteroider och tillväxthormon. Proportionen mellan kortisol och könssteroider och tillväxthormoner är viktig för den perifera insulinkänsligheten och fettmassan. Preliminära forskningsresultat tyder också på att förändringar i HPA-axeln kan minska känsligheten för leptin och därmed orsaka stressätning med övervikt som följd.
Produktionen av kortisol sker i binjurebarken som i sin tur styrs av signaler från hjärnan (från hypotahalamus via hypofysen). Systemet slås på när vi utsätts för stress och hämmas när halten av kortisol blir hög i blodet. Kortisolnivåerna varierar även under dygnet med högre värden på morgonen och lägre på kvällen.


Mätningar i saliv
Men det är inte lätt att utvärdera HPA-axelns funktion och aktivitet. Enstaka analyser av kortisol i serum är inte till någon större hjälp på grund av dygnsvariationen. Upprepade kortisolmätningar i blod ger inte heller en riktig bild, eftersom nålsticket i sig kan vara stressande.
Därför har Per Björntorp, Roland Rosmond och medarbetare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg utvecklat en metod med kortisolmätningar i saliv. Saliv innehåller fritt, biologiskt aktivt kortisol och kan enkelt mätas under en vanlig arbetsdag.
De har gjort en studie på 600 personer som valdes ut slumpvis, hälften män och hälften kvinnor. Idag är resultaten för den del av studien som gäller män klar, medan den del som gäller kvinnor håller på att bearbetas.
 Samtliga män var födda 1944 och resultaten visade att det finns starka samband hos de som har en förändrad HPA-axel med hormonbrist, bukfetma, förhöjda kolesterolvärden och hypertoni. De som hade en normal HPA-axel med höga morgonvärden och normal dygnsvariation var också betydligt friskare i dessa avseenden.
? Resultaten visar hur viktig HPA-axelns funktion är för hälsan, säger Roland Rosmond. Det verkar också som om det sker en gradvis förändring till den utslätade HPA-axelfunktionen med en parallell ökning av andra sjukdomstillstånd.
Normalt går både ökningen och sänkningen av kortisolhalterna relativt snabbt när vi utsätts för stress. Men när stressen upprepas oftare och oftare blir svängningarna mindre, ökningen av kortisol går långsammare och det blir svårare att stänga av kortisolproduktionen när den väl kommit igång. Då stiger också den genomsnittliga halten av kortisol över dygnet. Men när det har gått riktigt långt sjunker kortisolhalten och ligger konstant mycket lågt med väldigt små svängningar.


Utbrända system
Kan man då säga att en sådan person är utbränd?
Roland Rosmond använder inte gärna uttrycket utbränd. Han ser stress som ett stimuli som påverkar människan och är mer intresserad av vad som händer i kroppen när man har blivit exponerad för stress.
? Utbrändhet är ett psykologiskt begrepp mer än ett fysiologiskt, säger han. I det kroniska stresstillståndet kan man möjligen säga att systemen är utbrända. En lång rad förändringar har resulterat i att systemet inte kan fungera som det ska.
Hur stora är möjligheterna att med rätt behandling reparera systemet så att det återgår till normala funktioner igen?
? Det vet man inte idag, säger Roland Rosmond. Det är naturligtvis lättare att reparera ju tidigare man går in, däremot är det mer tveksamt vid kronisk stress. Det mesta talar för att det då är irreversibelt. Man vet till exempel att personer som överlevt förintelsen fortfarande efter 40 år har störd funktion i HPA-axeln.


SSRI stabiliserande effekt
Från terapeutisk synpunkt öppnar de ökade kunskaperna nya möjligheter. Idag behandlas de olika symtomen och sjukdomarna som stressen leder till symtomatiskt ofta med flera olika läkemedel som följd.
Hormonell substitution med könssteroider och tillväxthormon har visat goda effekter vid tillstånd med kronisk stress, men det är inte något som kan användas mer allmänt än. Att sänka den perifera kortisoleffekten ytterligare innebär en risk när kortisolnivåerna redan är låga, menar Roland Rosmond.
? Det som har visat bäst resultat hittills är behandling med SSRI. Studier visar att de har en stabiliserande effekt på kortisolutsöndringen så att de som har för låga halter får ökade nivåer efter behandlingen och de som har för höga värden får sänkta nivåer, säger han.
Behandling av störningar i HPA-axeln förutsätter först och främst en korrekt diagnos. Rubbningar i regleringen av olika stresshormoner kan i framtiden bli ett viktigt hjälpmedel för att ställa diagnos på olika tillstånd. Det är till exempel stor skillnad på kortisolnivåerna vid depression och vid kroniskt trötthetssyndrom. Mätning av kortisolhalter i saliv gör det möjligt att på ett ganska enkelt sätt följa dygnsrytmerna hos olika individer.
Det är en utmaning för forskningen att ta reda på vad som händer i kroppen vid kronisk stress. Först måste man få upp ögonen för problemet, menar Roland Rosmond.
? Visserligen har stressforskare länge varnat för den här utvecklingen, säger han. Men det är först när man ser att antalet sjukskrivningar stiger som man har börjat ta det på allvar. 
Ytterst är det naturligtvis en politisk fråga. Det känns fel att medicinera folk när det egentligen är samhällsutvecklingen det är fel på. Men i det korta perspektivet måste man försöka hjälpa den enskilde individen som är drabbad.  

14 Kommentarer

Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer

  1. Var hittar man en läkare som kan hjälpa en när man har lågt kortisol? De vill ju inte ens mäta, och när jag fick uppmätt trots allt, och hade 140 (ref 150-550) sades det vara normalt eftersom jag inte var brunfärgad (Addison ger ju högt ACTH => brunfärgad, det gör inte lågt kortisol p.g.a. utbrändhet).

    10 olika läkare har sagt till mig att lågt kortisol p.g.a. långvarig och upprepad utbrändhet inte finns. Jag tog med denna artikel, men de sade att jag inte ska tro allt på internet. Mitt liv rinner bort, orkar inget, och blir helt utslagen vid ansträngning eller infektion.

    • Hagakliniken i Göteborg tog på mig. Privat så man får betala men värt om man får hjälp. Bor du nära Gbg kanske det kan vara värt det? Mvh Maria

  2. Hej Anna ! Jag har länge mått dåligt å alla prover vårdcentralen tagit har varit bra utom järn å b12 -fått upp dessa men mår ändå dåligt . Vände mig privat till hagakliniken i Göteborg å de tog kortisol på mig. Jag hade 168 å det är alldeles för lågt så nu har jsg varit inne å tagit prov på morg å på em för att se vad det visar. Så bor du nära Gbg kanske du ska ringa dom? Mvh Maria

    • Jag var på Hagakliniken, och hade 145 i kortisol (morgonen). Ägaren till kliniken, som jag gick till, sade “nedre ref 100, det är inget fel”. Det var bara två år sedan, så jag tror inte att det är någon större idé. Han har sagt emot mig hela tiden gällande lågt kortisol, jag har legat mellan 145 och 250.

  3. Hej!
    Min läkare har testat kortisol i blodet och gjort synacthen test och de har varit normala. Efter mycket tjat så gjordes också ett salivtest där resultatet visade mycket låga värden. Trots detta så tycker läkaren att allt är normalt och menar på att så länge synacthen testet är bra så är allt bra… men är det inte skillnad att testa kortisol i blodet och i salivet? Och hur kommer det sig att man kan ha så olika värden? Mvh Linn

  4. Så om jag förstår rätt så kan man få upp kortisolet med SSRI?
    Men är det en tillfällig behandling eller livstid?
    Finns det faktiska studier att det verkligen är så? Är det vetenskapligt beprövat?

  5. Långvarig stress ger brist på Serotonin som i sin tur leder till bla brist på Kortisol. SSRI återanvänder kroppens serotonin effektivare men ger inget nytillskott. En del får effekt av SSRI, andra inte vilket läkare har svårt att acceptera eller förklara. SSRI gavs ursprungligen när stressdrabbade kvinnor utmålades som deprimerade. Lite forskning ännu som fokuserar på stress som en samhällelig hälsofara och inte lägger ansvaret på individens psyke och personlighet.

  6. Är “hen” ansvarig? Det finns inga “hen”, “hen” är en politisk markör och del av en politisk människofientlig agenda med syfte att göra människor identitetslösa!

  7. Så fruktansvärt ironiskt att Roland Rosmond som är han som uttalar sig säger att; “behandling av störningar i HPA axeln först och främst kräver rätt diagnos”, när ingen läkare ens vill eller tror mig eller andra med lågt kortisol..
    Läkekonsten i sverige är så undermålig! Finns ingen helhetssyn.

    Och jag undrar kan man tro på att ssri verkligen? Gick upp 25kg på ssri och min kropp är i ännu sämre skick nu.

  8. Hej! Jag är utbildad psykolog. Förstår er frustration. Inom klassisk läkemedelstradition finns det bara cut off värden för kritiskt låga kortisolvärden.. Då är det addisons sjukdom eller olika typer av binjurebarksvikt det kan handla om. Läkarna tittar då även på andra värden som nivåer av salter osv. Att ha låga kortisol värden pga utmattning kan bero på en dysreglering i HPA axeln. Hjärnans receptorer anpassar sig. Det finns hundratals studier på hjärnans plasticitet gällande allt från struktur, kemi å funktion. Kroppen å CNS är ett komplext system som samverkar i olika biokemiska processer. Beteenden påverkar våra hjärnor i allra högsta grad. Jag lider också av lågt kortisolvärde. (Har man ett tidigare värde kan man använda det som referensvärde, för att ha ngn mätpunkt för individuell variation. Sen kan det skilja sig mellan tid på dygnet, å andra faktorer med) Det man kan göra är rt hitta en läkare som är duktig på utmattningssyndrom/senaste stressforskningen. (Leta efter stressmottagning eller dylikt) Man behöber inte mäta kortisol för att t.ex. få en UMS diagnos. Men det finns massa andra fysiska orsaker man också ska kolla som t.ex. köldkörtelfunktion. Stor kram till alla er som kämpar å ge inte upp. Man får fortsätta söka vård tills man uteslutit det man behöver för att känna sig lugn och tills man hamnar på eätt mottagning. Vet hur j×kligt d kan vara att kämpa i motvind… Hoppas ni alla mår bättre snart!

  9. Tilägg: Man kan ju tänka barabrent logiskt att om man brukar ligg på 500 i morgonkortisol, och helt plötsligt har en dipp så att man ligger kring 100 så kommer det få effekter på en hel rad fysiska variabler. Allt sker ju på en grad. Det är ju inte så att man mår tipp topp å sen plötsligt bara vid extremt låga/höga värden känner vi av det. Å att det inte finns någon gråskala däremellen där det låga kortisolet har fysiska effekter så som dämpad köldkörtelfunktion, trötthet osv som påverkar ens mående. Men, diagnostiskt är det ett problem inom vården, man får diagnoser baserat på cut off. Inte baserat på symptom. Å vården tycks vara extra ointressrrade när flera olika forskningsfält/specialist områden borde samverka i diagnossättning. Binjurebarken är ett spnt område som påverkar så många områden. Förhoppningsvis blir detta bättre iom ökad kunskap om hjärnan. Det finns ingen uppdelning mellan “psykiska” och kroppsliga funktioner egentligen. Allt hänger ju ihop iom att hela kroppens funktioner samverkar med CNS (hjärnan). Vi borde hitta mer moderna sätt diagnostisera psykosomatiska symptom. /Linnéa