Annons

Kortikosteroider bör inte användas förebyggande

Att förskriva inhalerade kortikosteroider till barn i syfte att förhindra framtida utveckling av astma ifrågasätts i två studier som nyligen publicerades i New England Journal of Medicine.

16 jun 2006, kl 11:57
0

Inhalerade steroider som budesonid och flutikason minskar svullnad och inflammation i luftvägarna och hjälper till att kontrollera pip i luftrören vid luftvägsinfektion hos barn. Men en del läkare förskriver dem till små barn som anses ha risk att utveckla astma i hopp om att förhindra sjukdomsutvecklingen. Den strategin fungerar inte och bör inte praktiseras eftersom den kan innebära en ökad risk.

Den första studien, av forskare vid Arizona Respiratory Centre vid universitetet i Arizona, USA, visade att behandling med inhalerade kortikosteroider hos barn i förskoleåldern inte minskade utvecklingen av astma efter avslutad behandling.
Forskarna randomiserade 285 barn i åldern två till tre år med hög risk att utveckla astma till att få inhalerat flutikason eller placebo i två år, vilket följdes av ett behandlingfritt år. Under behandlingsperioden hade barnen som fick inhalerade kortikosteroider fler episodfria dagar, färre anfall och behövde använda mindre symtomlindrande läkemedel.
Dessutom fann forskarna vid slutet av observationsperioden att barnen i behandlingsgruppen var 0,7 cm kortare än de i placebogruppen. Under observationsåret såg forskarna ingen skillnad i dagar utan astmasymtom, antalet astmaanfall eller lungfunktion mellan de två grupperna.
I den andra studien av forskare vid Pediatriskt astmacentrum i Köpenhamn, Danmark, undersöktes användning av kortikosteroider under en period på tre år hos barn som var ännu yngre. Spädbarn från en månad och uppåt randomiserades till att få antingen två veckors behandling med budesonid eller placebo. Behandlingen sattes in efter tre dagars pip i luftrören.

Forskarna drar slutsatsen att återkommande kortikosteroidbehandling under de första tre åren har kortverkande effekt på pip i luftrören och förändrar inte sannolikheten för bestående symtom. Forskarna fann ingen skillnad i kroppslängd eller bentäthet mellan de två grupperna.
Resultatet stöder inte teorin att steroider skulle påverka sjukdomsförloppet efter avslutad behandling.